En ny Azusaväckelse är möjlig

Dagen har rapporterat om Pingströrelsens predikantvecka, man pratar mycket om att på nytt bli en fräsch väckelserörelse. Det är bra, även om  David Åhlén påpekar att det fortfarande är lite för mycket fokus på form och kommunikation (något som Carl-Henric Jaktlund dock inte håller med om). Oavsett hur det är kan vi vara överens om hur det ska vara: väckelse kommer med hängiven bön och andefylld verksamhet, det var det som skedde på Azusa.

Kommer det bli en väckelse? Jag ska be som en galning för det. Och jag kommer be för att väckelsen innebär hela Pingstens under och att världen förvandlas av den. Det karismatiska är oerhört svagt och ljummet i vår del av världen idag. Nu vill Pingstkyrkan ändra på det, och det stöder jag dem fullständigt i.

Det Gud gjorde under väckelsen på Azusa street i början av 1900-talet var helt gränslöst, Hans Helige Ande tog över fullständig vilket resulterade i en mäktig våg av tusentals frälsta, helgade, andedöpta och helade. Exempel på flera av de fantastiska mirakel som skedde under väckelsen finns i videoklippet ovan. I blogginläggen som finns listade nedan har jag med Guds hjälp velat göra två saker:

  1. vittna om det underbara som skedde i rucklet på Azusa street
  2. uppmana till bön och arbete för en ny Azusaväckelse i vår tid

312 Azusa street

Kyrkan i västvärlden är i ett kristillstånd, och endast en lika kraftfull väckelse som Azusa kan föra den på banan igen, i sann och ren efterföljelse av Kristus. En sådan väckelse är på inget sätt omöjlig eller långt borta, tvärtom bör vi förvänta oss en sådan eftersom Azuaväckelsens ledare William J. Seymour (som var tydlig med att poängtera att han inte var Azusaväckelsens ledare utan att den Helige Ande var det) profeterade i slutet på väckelsen att en liknande väckelse skulle ske 100 år därefter, fast denna gång inte på en plats som på Azusa utan över hela världen. Idag ser vi hur makalösa karismatiska väckelser florerar i den s.k. tredje världen. Men det är dags att väckelsen kommer hit till västvärlden. Så stå med mig i bön och arbete för att Guds folk ska ödmjuka sig tillräckligt för den Helige Ande så att en Azusaväckelse kan explodera i vår tid. Kom igen, vi har inget att förlora, utom våra jordiska liv. Låt elden falla!

1900-talet var Andens århundrade

Den mirakulösa historien om hur väckelsen hamnade på Azusa street

Pingströrelsen måste tillbaka till sina rötter

Det fanns ingen stolthet på Azusa

Mirakler på Azusa street

”Give Me thine heart”

Vad vi kan lära oss från Azusa

En ny Azusaväckelse är ingen utopi!

Lyssna också på Karin Tängermarks fantastiska genomgång av väckelsen:

10 kommentarer

  1. Håller helt med. Jag var på onsdagsmötet i Filadelfia. Marcus Ardenfors predikan berörde mig, men i övrigt var jag helt oberörd. Det hela påminde mest om typ idrottsgala. Ingen bön, det tog 25 minuter innan någon nämnde ordet Gud eller Jesus. Urtråkig intervju med en poppis. Dån och skrammel. 10% står upp och viftar med händerna 90% sitter och ser allmänt tråkiga och oengagerade ut. Men det märker inte mötesledarna. Andlig terrorism.

    Det var en klinisk gudstjänst, om man nu kan kalla det det.

    Sorgligt.

    Jag tycker att den stora frågan borde vara hur man kommer tillbaka till den situationen när folk bara när dom kom in i kyrkan fick syndanöd och började gråta. Allt det här att man skall uttrycka sig modernt, låta modernt etc. är en verklighetsflykt och kommer aldrig att beröra någon på djupet. Källorna är igenkorkade, tyvärr.

    Gilla

    1. Det var dåliga nyheter. Utifrån CH Jaktlunds kommentarer tolkade jag det som en andefylld konferens. Då är David Åhléns kritik ganska befogad…

      Gilla

  2. micael & zoren. I väckelsetider så kommer även den sekulära pressen bevaka mötena i kyrkorna…
    under torontovälsignelsen på 90-talet fick vi ibland vara med om att folk kom in i kyrkan och bara började gråta och tog emot Jesus – det hände för att Guds närvaro var så påtaglig. I 15 års tid har jag längtat efter att det ska ske igen – vi ber nu om en ny genuin utgjutelse av Anden!

    Gilla

  3. När David Wilkerson var i Filadelfia för några år sedan upplevde han apati och likgiltighet .
    Detta läge resulterar sällan i någon rätt spegling av sitt eget liv eller en rätt bedömning av denna tilllbakagång som svensk Pingstväckelse genomgått de senast åren. Vi har kommit in i ett mycket allvarligt läge, som kan tyvärr bli väldigt svårt att vända.

    Prestige, högmod, materialism falsk lojalitet, vi binder upp oss gentemot vår släkt, vi kanske inte vågar gå emot svågern, brodern o.s.v , våra vänner och är för fega att fatta beslut utifrån hur DHA och Ordet vill leda oss. Alltihop detta har skapat en ljumhet, en apati som tyvärr är svår att bryta.

    Jag håller med dig Zoren! Detta du upplevde var inte bara en subjektiv upplevelse. Det är en objektiv upplevelse, men det är som Kejsarens nya kläder; Ingen orkar eller vill erkänna sanningen, tyvärr.

    Gilla

  4. Det är intressant hur olika människor kan uppleva samma möte. En kan sitta och gråta och bara fyllas av Guds närvaro. På platsen bredvid kan någon sitta helt oberörd.
    Ett möte är verkligen ett möte. Mellan Gud och människa. Mellan människa och människa.
    Man skulle kunna uttrycka att det finns både en sändare och en mottagare.
    Det är viktigt vad som sänds (talas, sjungs etc), men också viktigt hur man tar emot. Ungefär som en radioapparat. Den måste vara rätt inställd för att kunna ta emot.
    I detta spelar de egna preferenserna en stor roll. ”Förpackningen” är alltså viktig. Det insåg också Paulus.

    Gilla

  5. Tack till Jesus att ve har fått den Heliga Andens kraft att vara med oss alltid och hjälpa oss oss leda oss till besta möjliga välsignelse och kraft men vishet och kärlek och blir god hjälp till alla som vil möta våran underbar Jesus och korset,låt oss in tro ber för sjuka och dem blir helade och ny kraft vill flöda in oss dagligen,tack och besta välsignelse och ber för oss här i södertälje.keijo

    Gilla

Vad tänker du?