Monthly Archives: augusti 2010

Vad predikar vi – och hur predikar vi det?

I CH Jaktlunds sammanfattning av Världspingstkonferensen betonar han en stor skillnad mellan nord och syd när det gällde predikningar om mission. Syskonen från tredje världen sa att grunden i att effektivt nå ut till folk är att vara Bibelcentrerad. Detta var dock inget nytt för västvärldens pingstledare, vad de funderade över är inte vad vi predikar utan hur vi ska predika det. Hur håller vi oss till Ordet och bevarar budskapet samtidigt som vi gör det förklarligt, som klyschan går, ”i vår kultur och vår tid”? Det var detta många Bibelstudier och föreläsningar som västerlänningar höll i handlade om, något som dock lämnade de afrikanska, asiatiska och sydamerikanska pingstledarna rätt oförstående och oberörda. Som Jaktlund skriver: ”varför fundera kring metod och hur man når fram med evangeliet när människor strömmar till kyrkorna i sådan mängd att man knappt hinner med? Allt tycks fungera, bara fortsätta.”

Read the rest of this entry

Fortsätt ge till Pakistan

Mer och mer görs för de drabbade i Pakistan, men behoven är fortfarande enorma, och varje gåva är nödvändig. Pingst samlade in en kollekt under Världspingstkonferensen, och nu har de som mål att samla in 7,4 miljoner kronor (=1 miljon dollar). Fortsätt ge även alla ni som inte är pingstvänner! Unicef skriver att situationen blir ”allt värre” i de översvämningsdrabbade områdena. Två städer riskerar att dränkas i vattenmasorna, miljontals har drivits på flykt, och sjukdomar sprider sig som en löpeld när dricksvatten beblandas med Indus och avlopp och när sködarna totalförstörts. Läkare utan gränser skriver att 30-35 procent av barnen de möter har hudsjukdomar som inte ser särskilt trevliga ut.

Foto: Läkare utan gränser

Här kan du läsa allt om Läkare utan gränsers insats i Pakistan. Och här kan du ge en gåva till dem. Se även DN:s reportage om svenska läkaren utan gränser Lisa Rydell som deltar i insatsen.

Liknelsen om talenterna har inte ekonomisk innebörd

När Gud gett oss det eviga livet och fyllt oss med sin Helige Ande innebär det ett stort ansvar för oss. Kristnas uppdrag är inte att tacka och bocka för det Gud gett oss i form av uppenbarelse av sanningen, andliga gåvor etc. och sedan sätta sig i soffan och slöa framför TV:n. Ett kristet liv innebär inte att bara läsa Bibeln varje kväll och gå till kyrkan på söndagar. Nej, vi ska gå ut och göra folk till lärjungar, betjäna människor med våra gåvor och aktivt sprida Guds Rike. Jesu uppmaning är glasklar: ”där ni går fram skall ni predika: Himmelriket är nu här. Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva, ge det som gåva.” (Matt 10:7-8)

När Jesus kommer tillbaka kommer Han inte bara kolla vilka som räckt upp handen under ett bönemöte när predikanten frågat ”Vem vill bli frälst?” utan lärjungaskap kräver att man håller tron vid liv med goda gärningar och delande av sina andliga gåvor. Vi blir frälsta endast på grund av tro, oberoende av vilka onda gärningar vi gjort, men tron måste hållas vid liv genom goda gärningar i det kristna livet, för tron i sig själv, utan gärningar, är död (Jak 2:17). Detta beskriver Jesus i liknelsen om talenterna:

Matt 25:14 Det kommer att bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och lämnade sin förmögenhet åt dem. 15 En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent – var och en efter hans förmåga. Sedan gav han sig i väg. 16 Den som hade fått fem talenter gick genast och satte dem i omlopp och tjänade fem talenter till. 17 Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. 18 Men den som fått en talent gick och grävde ner den i marken och gömde sin herres pengar.
Read the rest of this entry

Herrens tjänare Stefanus – del 1

Det finns tre egenskaper hos Stefanus, en av de tidigaste kristna, som vi i viss mån bör ta efter, om än inte nödvändigtvis på samma sätt.

Apostlagärningarna 6:1 Vid den tiden då antalet lärjungar ökade, började de grekisktalande judarna klaga på de infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen. 2 Då kallade de tolv till sig alla lärjungarna och sade: ”Det är inte bra att vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. 3 Nej, bröder, utse bland er sju män som har gott anseende och är uppfyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften. 4 Själva skall vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.” 5 Alla de församlade tyckte att förslaget var gott, och de valde Stefanus, en man uppfylld av tro och den helige Ande, vidare Filippus, Prokorus, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaus, en proselyt från Antiokia. 6 Dessa förde de fram inför apostlarna, som bad och lade händerna på dem. 7 Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Även en stor skara präster blev lydiga mot tron.

När en församling kraftigt växer finns alltid risken att ledarna inte hinner hålla koll på allt, och i Jerusalem hade det olyckligt nog blivit så att de som var ansvariga för att dela ut överskottet av egendomsgemenskapen var rasister. I varje fall gillade de inte dem som pratade grekiska. För att råda bot på detta utser församlingen vad som kallas de sju första diakonerna. En diakon är ett ämbete inom flera kyrkor som dels innebär att man hjälper till i Gudstjänsten, dels att man tjänar de fattiga och utsatta. Diakonos är grekiska för tjänare.

Read the rest of this entry

Pingströrelsen måste tillbaka till sina rötter

Gud gjorde något helt makalöst på Azusa Street i början av förra seklet. Utgjutelsen av Anden var så enorm och överväldigande att det satte igång den största och snabbaste religiösa väckelsen någonsin, som fortsätter i vår samtid. Idag börjar världspingstkonferensen i Stockholm, och Dagen har därmed ett reportage om Pingströrelsens tillstånd både vid dess födelse och nu.

312 Azusa Street

I det enkla huset på 312 Azusa Street i Los Angeles hölls mellan 1906 och 1909 tre Gudstjänster per dag sju dagar i veckan. Mängder av kryckor täckte väggarna, mängder av människor bad och prisade Gud i tungor. Kyrkan återupptäckte andedopet, det fenomen som apostlarna tog emot på Pingstdagen i Apostlagärningarna kapitel 2 och som resulterade i övernaturliga manifestationer som bevisar Guds existens och makt samt brinnande evangelism och mission. Gång på gång har kristna blivit döpta i den Helige Ande under hela kyrkohistorien, men det hade varit en undanskymd och bortglömd del av det kristna livet som den kyrkliga eliten kraftigt tonat ned. När kristna från alla möjliga samfund upplevde andedopet på Azusa Street var det för de flesta något helt nytt, och dessa första pingstvänner som de kom att kallas mötte hån och verbal förföljelse både från kyrkan och ickekristna.

Read the rest of this entry

Stå upp för de fattiga

Vad underbart att pengar börjar strömma in till överväningsoffren i Pakistan! Politikerna var tveksamma ett tag, men nu har FN fått vad de begärde. Men behoven är fortfarande enorma, varje frivillig gåva gör nytta, lindrar nöd och räddar liv. Det finns inget bättre du kan lägga pengar på nu än PMU:sUnicefs eller Läkare utan gränsers insatser i Pakistan. Gud kan använda dig till att rädda människorliv. Det är en fantastisk förmån som inte får slängas bort.

Vi får inte heller glömma de mängder med människor som lever i misär utan att nödvändigtvis ha drabbats av en katastrof. En miljard människor lever i extrem fattigdom, en miljard människor kan inte äta sig mätta, en miljard människor har inte tillgång till rent vatten. Vid millennieskiftet lovade världens politiska ledare att de skulle göra allt för att halvera fattigdomen, ge utbildning åt alla, minska barnadödligheten mm. till år 2015. Med bara 5 år kvar är mycket kvar att göra. Pengarna finns, det blev uppenbart när de politiska ledarna för västvärlden under ett år gav nio gånger mer till banker än vad de någonsin gett i bistånd under finanskrisen. Det som saknas är politisk vilja.

Därför är Micah Challange ett underbart initiativ som jag fick höra talas om idag via 24-7:s blogg. Det är en ekumenisk, internationell, kristen kampanj som ber och arbetar för att millenniemålen ska uppnås. Jag rekommenderar starkt nedanstående film som presenterar vad de står för. Det här är ett budskap som måste upprepas för kyrkan gång på gång.

Pacifism på Frizon

Det är fantastiskt att se hur Gud omformar EFK till en fredskyrka. EFK Ung har en tydlig pacifistisk hållning med hänvisning till EFK:s baptistiska arv – och mycket riktigt var en väldigt stor del av EFK:s medlemmar vapenvägrare i synnerhet på 70-talet. Nu är en ny fredsvåg på väg, och det prisar jag Gud för. Många, många unga EFK:are stöder ungdomsförbundets hållning och går i Jesu Namn emot de krigsförande krafter som präglar vår värld.

Detta blev extra tydligt på årets Frizon. Temat på festivalen var Namnen, dvs. Guds Namn, och varje dag hade ett av de många Bibliska namnen på Gud som tema. På fredagen var det Fredsfursten. ”Ja, varje stövel buren under stridslarm och varje mantel vältrad i blod skall brännas upp och förtäras av eld. Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fredsfurste.” – Jes 9:5-6.

Read the rest of this entry

Gästblogg: ”Ni borde spränga kyrkväggarna och gå ut och be för sjuka”

Foto: Dagen

Foto: Dagen

Samuel Lundström, en av grundarna och ledarna av Pannkakskyrkan, har skrivit ett gäng lysande sommarbloggsinlägg på Dagens hemsida. Här är ett av dem:

Ofta tror jag vi är lite för duktiga på att krångla till saker i kyrkan. För något år sedan träffade jag en mycket vis kille ute på en kväll med Pannkakskyrkan. Vi hade samtalat en stund då jag berättade om några helanden jag sett. Då plötsligt avbryter han mig och säger något i stil med ”vänta vänta lite.. du menar alltså att ni kristna kan lägga händerna på sjuka och så blir de friska? Jag studerar nationalekonomi och vet hur mycket pengar som går till sjukvård varje år, alltså varför står du här? Du borde ju gå upp till Akademiska och be för sjuka!?” Jag svarar att jag tänkt tanken, men att det inte är så enkelt.. han avbryter mig och fortsätter ”men alltså, ni borde spränga kyrkväggarna och gå ut och be för sjuka, fattar ni hur mycket lidande som finns?” Jag försöker förklara att vi i kyrkan tror på helande men att vi på ett sätt kanske inte gör det. Vi har många teorier varför folk inte blir helade och det finns många diskussioner kring det hit och dit i kyrkan. Innan jag hunnit förklara klart avbryter han mig igen ”men alltså ni borde ju dra till Afrika, vet du hur många aidssjuka det finns där??”

Read the rest of this entry

Ge till offren i Pakistan!

För sju månader sen skrev jag blogginlägget Ge pengar till katastrofarbetet på Haiti FORT! Nyheten om katastrofen hade kommit mig till del samma morgon. Nu ser jag att det har skett en ännu större katastrof i Pakistan. Den har dock inte blivit lika uppmärksammad, dels för att den växt fram långsamt (jordbävningen på Haiti varade ju som bekant i 20 sekunder, sedan var allt i spillror), dels för att så få har dött. Än. Men om tillräckligt inte görs kommer långt fler dö än de som dog på Haiti och i indiska oceanen 2004 tillsammans, FN larmar för att 3,5 miljoner pakistanska barn hotas att drabbas av dödliga sjukdomar i översvämningarnas spår. Det är fler barn än det fins i Sverige.

Så läget är verkligen akut, människors liv finns i vår hand, och även om inte mitt syndiga jag kan få upp samma adrelanin som jag hade när jag skrev blogginlägget om Haiti så uppmanar jag alla som läser detta: Ge så mycket ni bara kan till PMU:sUnicefs eller Läkare utan gränsers insatser i Pakistan så att oskyldigt blod inte kommer över era händer! ”Se till att inte […] se med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till HERREN mot dig, och synd kommer att vila på dig. Du skall villigt ge åt honom och ditt hjärta skall inte vara motvilligt när du ger”. -5 Mos 15:9-10

Uppmana också politiker att göra mer än vad de hittills har gjort: https://secure.avaaz.org/en/pakistan_needs_relief/?vl

När ni gett det ni kan, se till att be för att människor ska bli lika generösa som de var till arbetet i Haiti och länderna runt Indiska oceanen, att Gud ger vishet åt biståndsarbetarna och att Gud tröstar människor som drabbas och låter katastrofen leda till något gott i och med att människor kommer till sann tro på Honom.

Fler Dagenartiklar om översvämningarna i Pakistan: 1, 2

Karismatik på Frizon

Det bästa på Frizon var bönetältet som arrangerades av Operation övre salen och 24-7 Bön gemensamt. Jag var med på ett bönemöte Övre salen hade inför Frizonfestivalen där en tjej såg en bild av att festivalområdet var som tempelområdet och bönetältet som Det Allra Heligaste. I det judiska templet i Jerusalem var Det Allra Heligaste platsen där de tio budorden som Mose fått av Gud förvarades tillsammans med andra minnen från uttåget från Egypten, och som var så heligt att bara översteprästen fick gå in dit. En annan tjej profeterade att Guds härlighet skulle ligga som en tjock dimma i tältet.

Och det var så. Atmosfären i tältet var så fantastisk, underbar och överväldigande så att den inte kan beskrivas med något annat än de Bibliska begreppen helighet och härlighet. På varsin sida om tältet fanns två hoppborgar, hårdrocksmusik skränade inte alls långt bortifrån, det var buller och bång, flams och trams, liv och rörelse, men i bönetältet var det kavlugnt. Jämt. I bönetältet fanns en seriositet och en ärlighet som jag tror många festivalbesökare behövde.

Read the rest of this entry

Twittrar från Frizon

Jag har haft en väldigt välsignad sommar där Gud har berört mig om och om igen och förnyat min relation till Honom. Jag har insett att bönens betydelse för ett fungerande liv som lärjunge är enorm, och att ett sådant liv måste innnebära en konkret och avsmittande glädje och frid för det Jesus gjort på korset. Jag hoppas kunna använda den här bloggen bättre och klokare än förut genom att förmedla den glädjen och friden, och dessutom inte bara undervisa de redan kristna utan även nå ut till dem som inte tror. Må Gud hjälpa mig.

Imorgon kommer jag åka till Frizon med ett gäng andra Diakoniaaktivister och prata om kapitalflykt – en av de största anledningarna till att fattigdomsbekämpningen går så pass trögt som den gör. När jag inte står i Diakoniatältet tänker jag för det mesta hänga i Operation Övre Salens och 24/7-Böns bönetält där det kommer vara bön, tillbedjan och lovsång nästan konstant. Jag lär också besöka en hel del seminarier, Gudstjänster, panelsamtal och annat som anordnas på festivalen. Det kommer bli riktigt, riktigt kul. Jag rapporterar via mitt lilla twitter-konto som ni finner på http://twitter.com/helapingsten. Många av er som läser detta kommer jag även antagligen träffa på festivalen. 🙂 Gud välsigne er alla.