En god vän berättade om hur han en gång besökte en pingstförsamling han aldrig varit i förut. Det var en fin församling, men han bekymrades över att det inte verkade finnas så mycket förväntan på den Helige Andes övernaturliga ingripande. Han frågade en av pastorerna ”Men ni är väl en karismatisk församling?” ”Nja”, fick han till svar, ”vi är försiktigt karismatiska.”
Det är ungefär samma tankesätt som när man säger att man är ”öppen för det karismatiska”. Man kan tänka sig att släppa in lite tecken och under i församlingslivet, men det är inget man passionerat hungrar efter. Man håller dörren lite på glänt. Den Helige Ande får inte komma in för mycket.
Går det dock att kalla Jesus – som ju helade folkskaror, drev ut demoner, gick på vattnet och uppväckte de döda – för försiktig karismatiker? Strävar man verkligen efter Andens gåvor i överflöd enligt 1 Kor 14:12 om man bara är ”öppen” för dem? Nej, så är det förstås inte. Bibeln är tydlig med att vi inte ska hindra Gud från att göra de mirakler Han vill göra. Bakgrunden till att man är ”försiktig” gentemot det mirakulösa ligger först och främst inte i ett noggrant Bibelstudium utan i att man har erfarit något väldigt smärtsamt. Bakgrunden till att man inte passionerat strävar efter ett karismatiskt liv är ofta att man har sett exempel på ett förfärligt missbruk av detta.
Exempel på karismatiskt missbruk
Detta kan ta sig uttryck på många olika sätt:
- Den karismatiska rörelsen har ofta centrerat kring ett fåtal auktoritära personer (ofta, men inte alltid, män) som har särskilt stor ”smörjelse” att utföra tecken och under. Dessa får därmed stor auktoritet och makt, vilket lätt kan missbrukas. Inte sällan ser de till att skaffa sig själva stor rikedom.
- De auktoritära predikanterna kan också introducera konstiga och obibliska läror genom att hänvisa till profetiska budskap som de har tagit emot. Denna risk finns även bland lekmän i församlingen som delar profetiska ord. Genom att säga att något är från Gud kan man i själva verket driva sina egna tankar med större auktoritet.
- Inom den karismatiska rörelsen har det även varit vanligt med s.k. ”överandlighet” där man så att säga ser demoner eller änglar bakom varje buske och ger allt som sker en övernaturlig förklaring. Detta kan leda till destruktiva och konstiga vanor såväl som att man som sagt skaffar sig övernaturlig auktoritet att driva sin egen agenda.
- Ett annat problem inom den karismatiska rörelsen är att tro ofta ansetts vara den enda avgörande faktorn till om ett helande eller en annan sorts mirakel ska ske. Många har varit med om ytterst smärtsamma upplevelser när de själva eller någon de älskar lidit svårt trots mängder med förbön, bara för att höra att problemet inte kan vara något annat än att tron är för svag.
Allt detta missbruk är oacceptabelt och något den karismatiska rörelsen måste ta itu med, be om ursäkt för samt förhindra. Och när det kommer till att förhindra det ser många nedtonandet av karismatiken som en enkel lösning. Man vill inte ta risken. Hur Bibliskt det än är med tecken och under är de skador man drabbats av inom den karismatiska rörelsen så svåra att man inte klarar av att ”sträva efter dem i överflöd”. Om man är en ”skadeskjuten karismatiker”, som en vän uttryckte det, vet man att det kan gå riktigt illa.
Karismatiken är god!
Jag hävdar dock att dessa missbruk inte har något med tecken och under att göra. Mirakler är Gudsgärningar (Ps 77:12), missbruk och knäppheter är människogärningar. Om vi vill bli av med dåliga människogärningar behöver vi inte färre Gudsgärningar utan fler. Det är därför Paulus uppmanar de kristna i Korinth, som badade i karismatiskt kaos och andligt missbruk, att sträva efter Andens gåvor ännu mer, inte mindre (1 Kor 14:5). Andens gåvor är alltid, överallt, goda.
Samtliga av de problem jag listat ovan bottnar inte i att de är karismatiska i sig utan att de är obibliska. Paulus betonar i sin teologi kring nådegåvorna att alla gåvor är likvärda, och att de gåvor som människor ser ner på är de som Gud värderar högst (1 Kor 12:22). Tecken och under uttrycker att Gud har auktoritet, inte människor. Personfokus inom den karismatiska rörelsen är därmed obiblisk, en frukt av amerikansk individualism snarare än konsekvensen av ett noggrant Bibelstudium. Vidare är framgångsteologin och rikedomshungern obiblisk och ett bortskärande av ena halvan av pingsten (1 Tim 6:9, Apg 2:43-44). Ingen profetia ska föraktas men allt ska prövas (1 Thess 5:20-21), profetior som introducerar obibliska läror är därmed falska. Ett exempel på en obiblisk lära är att allt har en andlig orsak (och naturligtvis är det lika fel att säga att inget har det), ett annat exempel är läran att det bara är tron som avgör om man blir helad. Således beror det missbruk jag listat ovan på att man lämnat det Bibliska och hittat på egna konstigheter. Men den karismatik vi ska sträva efter i överflöd måste förstås vara Biblisk.
Framför allt ska den vara fylld av kärlek. När den karismatiska rörelsen blivit kall, hård och auktoritär har man lyckas skära bort 1 Kor 13 från 12 och 14. Men kärleken är inte en bonus vid sidan om miraklerna, det är den som miraklerna kommunicerar och består i. Varför är Jesu vanligaste mirakel helande? Jo, för Han vill lindra lidande. Vad är profetians syfte? Jo, uppbyggelse, uppmuntran och tröst (1 Kor 14:3). Andens gåvor är inte farliga, det är inget man behöver vara försiktig med. När vi strävar efter dem som Gud har tänkt – i kärlek och med syftet att betjäna andra med dem – så medför de endast välsignelser.
Klippet nedan ger ett exempel på en sådan fantastisk välsignelse. Den före detta ickekarismatikern Jack Deere berättar om hur en liten flicka vid namn Julie fick reda på att Gud verkligen älskar henne genom att en främling delade en profetia med henne som innehöll detaljer han inte kunde veta.Vem kan vara emot något sådant? undrar Deere.
Hela Pingsten 
Det verkar som om jag instämmer med dig p.g.a mina egna erfarfarenheter. Viktigast är att behålla sin tro och tilllit till Jesus, som gjort allt för vårt liv efter jordelivet. Och vi själva får vara en del av den universella församlingen och sprida budskapet. Att se upp med sitt eget och alltid låta sig utrannsakas. Fast jag lyckas inte med det särskilt, men jag har det som mått för min egen del. Good Luck.Birgitta Asp
PS Hej syrran DS
GillaGilla
Jag är den förste att instämma att det finns karismatiskt missbruk. Däremot skiljer vi oss nog åt då jag menar att all karismatik är ett missbruk. Missbruk med människors psyken och ett reellt missbruk då en riktig karismatiker företer stora likheter med en narkoman.
Men allvarligast av allt – inser du inte att du själv är en del av problemet? Det du i punktform exemplifierar som karismatiskt missbruk är faktiskt precis samma sak som du marknadsför här på bloggen. Din egen förträfflighet som predikant. Din roll som stor teologisk tänkare. Ditt ”osjälviska” aktivistiska agarende. Du som har ”upptäckt” den rätta läran, något endast ett fåtal av dina kompisar och läromästare annars har upptäckt. Det är dig själv vid sidan av Jesus som du framhåller som rättesnören. Du är den store. Du har rätt och alla andra har fel. Halleluja! Möjligen med undantaget för stora ekonomiska inkomster fyller du de allra flesta kriterier i de tre första punkterna som du själv listat. Inser du inte det själv är du oerhört förblindad och har tappat självinsikten helt. Snälla, gör ett försök att kritiskt och objektivt(!) granska dig själv och ditt agerande! Inte för att jag bryr mig om ditt eget psykiska välbefinnande men karismatikers tradition av att förstöra livet för sina medmänniskor måste du beakta.
Sen är det en bedrift att trots ditt initiala avståndstagande från ”osund karismatik” ändå landar i att karismatiken är något eftersträvansvärt. Vad är det för eftersträvansvärt med självinducerad psykiatrisk sjukdom?
GillaGilla
Oj, nu blev jag rejält häpen! Skulle Micael fylla kriterierna för de tre punkterna??? Det är så långt ifrån sanningen man kan komma. Jag träffar honom ibland och han är verkligen inte auktoritär utan väldigt ödmjuk. Får du intrycket av att han vill framhäva sig själv som predikant? Själv får jag intrycket av att han väldigt gärna vill sprida sitt budskap – det är detta som är i centrum och inte han själv som person. Han har bett för ett antal personer som har blivit helade och jag har aldrig hört honom berömma sig eller sagt att han har någon speciell smörjelse.
Jag har aldrig hört Micael säga att han tagit emot profetiska budskap. Det är möjligt att han har gjort det, men han har då aldrig basunerat ut det så högt att jag har hört det.
Micael har flera gånger skrivit på bloggen om änglar och demoner, men inte på ett överandligt sätt utan mest bara konstaterat att de finns. Och att vi kristna har auktoritet över de senare.
Så jag kan inte alls se att Micael bedriver osund karismatik.
GillaGilla
1. ”…auktoritära personer […] som har särskilt stor ”smörjelse” att utföra tecken och under…” Med en blogg med denna mängd av inlägg som till oerhört stor del och i ett auktoritärt tonläge betonar ”mirakler” är det svårt att se honom som någon liten timid och ödmjuk individ.
2. ”…lekmän i församlingen som delar profetiska ord. Genom att säga att något är från Gud kan man i själva verket driva sina egna tankar med större auktoritet…” Bulls eye! Det är ju precis vad Grenholm sysslar med. Det han säger menar han är från Gud och eftersom tämligen få för övrigt delar hans kristna inriktning finns det mer än ett skäl att ifrågasätta om det verkligen är sanningen han står för.
3. ”…ser demoner eller änglar bakom varje buske och ger allt som sker en övernaturlig förklaring. Detta kan leda till destruktiva och konstiga vanor såväl som att man som sagt skaffar sig övernaturlig auktoritet att driva sin egen agenda.” Bulls eye igen!. Jag skulle inte själv kunnat ha beskriva denna blogg på ett bättre sätt.
Jag har aldrig träffat Grenholm och jag hoppas att jag aldrig behöver göra det. Det är möjligt att du uppfattar honom som en ödmjuk individ men vad han skriver här ger ofta en helt annan bild.
Du skriver också ”Får du intrycket av att han vill framhäva sig själv som predikant?” Kan i hans egen anda hänvisa till honom själv: https://helapingsten.wordpress.com/2012/05/03/bjud-in-mig-som-talare/
Tycker du det verkar ödmjukt? Som en som inte vill framhäva sig själv? Som en som inte har ett gott självförtroende och tror att han har något att komma med utöver det vanliga?
GillaGilla
Hej Uffe! Jag har gått igenom de kommentarer du skrivit på den här bloggen den senaste månaden och påfallande många gånger ägnar du dig åt personangrepp. Du har kallat mig ”naiv”, ”kålsupare” och ”karismatikens egen Blondinbella” (vilket inte verkar ha varit en komplimang), att jag har ”blod på [m]ina händer”, en ”präktig och självgod attityd” och nu att jag är ”oerhört förblindad och har tappat självinsikten helt”. Du har till och med skrivit att det är ”på väg att slå över för [m]ig fullständigt” och att du ”spekulerar kring vilken bokstavskombination som är mest relevant hos [m]ig?”
Faktum är att i de flesta av dina kommentarer ägnar du dig åt personangrepp. Jag ser därför ingen annan utväg än att stänga av dig från kommentarsfunktionen. Visst, du kommer säkert tolka det som att jag är auktoritär och självgod osv men de gränser för vad man får skriva på den här bloggen har du passerat för länge sen, oavsett vem det är riktat till. Om du bestämmer dig för att argumentera sakligt och inte göra personliga påhopp hela tiden är du välkommen tillbaka.
Gud välsigne dig!
Micael
GillaGilla
Man ska behålla en skeptisk sund inställning mot profeter och lärare av olika slag anser jag, är man påläst hur andliga bedragare går tillväga så är det mindre chans man blir lurad. Jag lämnade en sekt för 25 år sedan och sedan var jag med en stödgrupp som hjälpte sekt offer läste alla böcker som fanns då om andligt makt missbruk. Bland annat minns jag en guru som hypnotiserade och suggesterade enskilda lärljungar så att dom kunde se kraft och eld gå ut i från hans händer men blev avslöjad när han inte lyckades med flera människor åt gången och mer pålästa människor kunde lägga fram att han trixade med folks hjärnor.masshysteri på karismatiska möten är jag skeptisk mot om sådant är fallet, finns något profet jag läste om i svenska kretsar som påstog att han tog i mot en profetia för 50 år sedan och sedan sparat den i byrån hemma, men läser upp den NU för den är så fantastisk hur samhället förändrats..
Men kan han inte bevisa att han tog imot profetian för 50 år sedan är den ju värdelös han kan lika gärna hittat på den själv igår.
Finns också något som heter cold/warm reading
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cold_reading
Men sedan tror jag precis som bibeln säger att det finns falska profeter (som är ute efter pengar,makt eller status i den krets där dom lever) men även sanna som faktiskt har förmågan. Judiska skriftlärda erkännde inte en profetbok som äkta och sann föränn profetsiorna gått i uppfyllelse , det är klokt tycker jag.
GillaGilla
p.s men klippet med Jack Deere med julie verkar inte vara coold reading , kan ju inte 100 % uteslutas att profeten tagit reda på saker innan mötet, men det verkar rätt otroligt med dom detaljerna han plockar fram 🙂
GillaGilla
Riktigt bra skrivet!!! Suveränt!
Viktigt inlägg. Gillar hur du highlightar att Paulus uppmuntrar en församling som missbrukar gåvorna att ivrigt söka gåvorna.
Blessings!
/David
GillaGilla
Stort tack, broder! Som sagt tycker jag att ditt inlägg om samma sak på http://davidwellstam.wordpress.com/2012/06/13/ungdomsverksamhet-i-guds-karlek-kraft-del-10-fallor-diken/ var toppen! Låt oss fortsätta sprida Guds sanna eld så att folk förstår hur bra den är. 🙂
Gud välsigne dig!
GillaGilla