Hur gör man för att få ut hela kyrkan på gatan?

Blogginlägget jag skrev igår om 50/50-visionen, att alla kristna enligt Apg 2:46 bör delta i  både inåtriktade och utåtriktade möten vilket medför att evangelisation på offentliga platser inte bara är något för vissa ”kallade” utan för alla, var ett bra inlägg. 🙂 Jag personligen blev sjukt nöjd med det och många har läst det, vilket är fantastiskt kul.

Jag kan dock tänka mig att en hel del följdfrågor uppstod hos läsarna. Inte så få upplever evangelisation som en pina, så för dem är det inte särskilt glada nyheter att alla kristna bör delta i gatuevangelisation. Och många i ledarskapsposition undrar säkert hur man gör rent praktiskt för att integrera 50/50-visionen i församlingen. Så här kommer några tankar om detta!

Att många upplever gatuevangelisation som obekvämt och jobbigt är sannolikt en grundorsak till varför det är så få som deltar i det. Man tycker att det känns krystat och fånigt att snacka med vilt främmande människor om livets mening, och ser till att slippa eländet genom att argumentera för att man inte har den gåvan eller för att gatuevangelisation egentligen är en dålig evangelisationsmetod.

Vad vi dock måste inse är att gatuevangelisation är en toppenbra evangelisationsmetod enligt Bibeln, att den obekväma inställning vi har till att snacka med främlingar är en social betingning som det här knäppa svenska samhället har klistrat på oss, samt att det går att befrias från denna betingning. Jag skrev för en månad sen ett inlägg med titeln Evangelisationsfobi om hur jag blev kvitt min forna rädsla för gatuevangelisation så att jag idag älskar att vara ute på gatan och sprida Riket. Det rekommenderas varmt!

Att bekämpa evangelisationsfobin i församlingen är ett viktigt första steg för att implementera 50/50-visionen. Prata med församlingens ledare, visa dem Apg 2:46 och be dem ta upp detta dels i ledningsgruppen men också i predikningar inför hela församlingen. Bjud gärna in folk från Street Church eller Pannkakskyrkan som har mycket erfarenhet av gatuevangelisation. Jag står också till förfogande :). Tala om problemet med evangelisationsfobi, be för varandra och ge varandra råd och uppmuntran.

Sen är det dags att gå ut! I de flesta större städer existerar redan olika former av ekumeniska evangelisationsinitiativ, ofta i samarbete med nyss nämnda organisationer, knyt närmre kontakter med dem och uppmuntra folk att gå dit, särskilt folk med ledarroller. Dock får det inte stanna där, om man bara uppmuntrar folk att gå ut så kommer en hel del fortsätta strunta i det. Nej, för att 50/50-visionen ska slå rot bör man omforma husgrupperna så att de är häften inåtriktade, hälften utåtriktade.

Man kan antingen göra så att varannan gång är man ute, varannan gång inne, eller så är man både ute och inne under samma kväll. Om man kör på den första varianten kan man samarbeta med andra husgrupper som är ute samtidigt och välja en strategisk plats där det finns mycket folk. Dock finns det risk för att folk som tycker det är obekvämt med gatuevangelisation skolkar från husgruppen varje gång den är ute. Om man är både ute och inne under samma kväll kan det gå lättare att integrera evangelisationen i husgruppsverksamheten, men då får man räkna med att klara sig mer på egen hand – vilket inte behöver vara något negativt.

Framför allt bör man ersätta inomhusgudstjänsten då och då med möten utomhus eller på offentliga platser. Parker, torg, gallerior, utomhusscener etc. Samarbeta gärna med andra församlingar för att minska kostnaden och för att locka mer folk. Som jag skrev igår bör dessa möten vara inspirerade av de kampanjmöten som bedrivs inom missionen. Predika Evangeliet, gör frälsningsinbjudan, be för sjuka och ge utrymme åt vittnesbörd om de under Gud gör.

Jag tror inte att det är en slump att det är väckelse i de länder där dessa kampanjer arrangeras medan det inte är väckelse i Sverige där dessa kampanjer knappt förekommer alls. Vi måste återta den bibliska församlingsmodellen där detta var norm för alla kristna att vara med på. Gud vill sända väckelse, och då måste Evangeliet predikas på de offentliga platserna med bekräftande tecken och under och med befästande goda gärningar och aktivism i våra liv. Gud vill uppväcka hela pingsten, och det innebär inte bara karismatik och socialt engagemang utan även ivrig evangelisation som hela kyrkan deltar i.

De tips jag ger ovan är goda steg på vägen. Men vet ni vad målet är enligt Apg 2:46? Dagliga möten i det offentliga rummet, och gudstjänster i hemgrupperna. De kyrkor (för man behöver nog samarbeta) som först vågar arrangera offentliga väckelsemöten varje dag, sälja sina kyrkobyggnader och ordinera gudstjänstfirande med nattvard till att endast firas i hemgrupperna, kommer få ett hela pingsten-diplom och en godisklubba för ett lyckat återuppväckande av urkyrkan.