Monthly Archives: januari 2013

Kamp mot klockan i översvämningsdrabbade Moçambique

image

Igår morse skrev missionären Heidi Baker på Facebook att Iris Ministries sänt ett ”relief team” till Maputo i södra Mozambique för att hjälpa offer för översvämningarna där. ”Vilka översvämningar?” tänkte jag och kikade snabbt på ReliefWeb, men de gav ganska knapphändig information vid den tidpunkten. Idag däremot har mer och mer uppgifter strömmat in från olika håll om katatrofen:

OCHA, FNs organ för koordination av humanitära insatser, uppger att 48 har dött och att 146 000 är tillfälligt hemlösa. EFK säger att det nu är en kamp mot klockan för att rädda liv när tusentals människor plötsligt förlorat sina hem, då mat tar slut och sjukdomar sprider sig. En talesperson från Röda korset säger ”De främsta behoven är tält och vatten, men de behöver i princip allt.” Unicef har snabbt satt igång en operation som hittills gett 15 000 personer tillgång till rent vatten samt delat ut 3000 tvålar, 100 presenningar för skydd, 5000 myggnät och högenergikex som räcker till 25 000 personer.   
Read the rest of this entry

Trosrörelsens lik i garderoben

image

Minns ni rabalderna kring Moderaterna för ett år sedan när de piffade till sin historiebeskrivning? I sitt idéprogram skrev de att ”kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande.” Eftersom Moderaterna historiskt faktiskt var mot lika rösträtt och stöttade apartheidregimen så fick detta stycke oerhörd kritik. Ingen ifrågasätter att de menar sig stå för dessa saker idag, men man kan inte förfalska sin historia.

Samma sak tänker jag om kyrkor och samfund som traditionellt har motverkat fred och rättvisa på olika sätt men som nu vill göra bättring – det är naturligtvis helt rätt att påbörja ett engagemang, men förfalska inte historien. Det är viktigt att exempelvis Katolska kyrkan och Svenska kyrkan tar avstånd från de övergrepp, mord och förföljelse de begått genom historien, och inte gömmer undan detta. Och på samma sätt tycker jag att den svenska trosrörelsen har mycket att be om ursäkt för.

Exemplen är många. Framgångsteologin som säger att en stark tro leder till rikedom har sitt ursprung i trosrörelsen, en lära som glorifierar ojämlikhet och överflöd. Miljöengagemanget inom rörelsen är svalt, istället har tidningen Världen idag publicerat klimatskepticism på ledarplats. Och inte minst så stödjer nästan alla i trosrörelsen Israels ockupation av och krig mot Palestina.  

Read the rest of this entry

Älskade hatade kollekttal

image

I måndags var jag på möte med helandeevangelisten Christopher Alam i Korskyrkan här i Uppsala. Det var ett fantastiskt uppmuntrande möte, Christopher delade massa vittnesbörd om blinda som ser, döva som hör etc och predikade utifrån Rom 1:14 om att vi har skyldigheter och förpliktelser och skyldigheter gentemot både Gud och människor. Christophers brinnande kärlek till Jesus smittade verkligen av sig.

Det jag inte gillade var kollekttalet. Christopher har bakgrund i Livets Ord och hade med sig en trosrörelsekompis som talade utifrån Matt 13:44 om att Guds Rike är mer värt än allt vi äger och uppmanade oss att ge rikligt till Christopher Alams organisation Dynamis Ministries. So far so good. Men så började han tala om att han ”trodde” att det fanns någon som satt på en större summa pengar som funderade på att ge till Dynamis. ”Det behöver inte vara mer än 10 000 kronor, men ändå.” Om och om igen uppmanade han denne person att ge för att kunna få stora välsignelser i gengäld.

Korskyrkan var knappast vana vid att höra nåt sånt här! I reaktion mot att detta länge varit praxis på Livets Ord har många andra kyrkor i den här stan vägrat ha kollekttal överhuvudtaget, inklusive min egen församling Mosaik. Man meddelar lite snabbt att det finns en låda folk kan lägga pengar i, eller så hoppas man bara att de tar reda på hur man ger via hemsidan.

Jag har dock svårt för den reaktionen. Jag gillar kollekttal, jag kör ofta sådana här på bloggen inte minst i samband med humanitära kriser, och jag är rätt van vid dem eftersom jag är uppväxt i Svenska kyrkan. Jag har inget emot att de är långa, förklarar hur bra det är med givande eller utmanar folk att ge mer. Problemen med många av trosrörelsens kollekttal som jag ser det är:

Read the rest of this entry

De fattiga har inte valt ojämlikheten

Denna text publicerades som insändare i Världen idag för ett tag sen:

Det råder en fruktansvärd ojämlikhet i världen. 20% av jordens befolkning konsumerar 80% av jordens resurser. Mängder med människor lider av hunger, epidemier och misär medan folk i Västvärlden spenderar miljarder kronor på lyx, underhållning och skönhetsprodukter. Orsaken till att 1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom är inte att det saknas resurser utan att de är väldigt orättvist fördelade.

Dock har delar av kyrkan en pinsam tradition av att försvara ojämlikheten och ställa sig på de privilegierades och förmögnas sida. Senast för några dagar sedan skrev den inflytelserika karismatiske pastorn Bill Johnson på sin Facebooksida att det är inga problem att rika har massa pengar för då kan de investera dem smart. Ett argument med samma resonemang som att diktatorer ska ha makt för sig själv för de kan använda den smart. De fattiga har inte valt att de rika ska styra över deras liv, och de glädjer sig inte direkt över ojämlikheten i världen.
Read the rest of this entry

Profetior, raggarbilar och restaurangbesök

Örjan

Örjan

I början av december intervjuade jag Örjan Armgren om dennes äventyr med den Helige Ande. Ovan beskriver han hur han fick profetera in i en servitris liv när han och hans kompis Simon Ådahl var i San Franscisco. Han sa hur hon och hennes man älskade 50- och 60-talsbilar och särskilt drömde om en blå raggarbil, och att när hon var liten älskade hon att åka rullskridskor. ”Nu vet du att Gud finns och att Han vet allt om dig”, avslutade Örjan. Kvinnan var förstummad.

En annan gång var Örjan med sin familj i Side, Turkiet. När de åt på en restaurang kom en servitör fram och sa att han såg som ett ljus omkring dem och undrade vilka de var. De sa att de var kristna och Örjan började profetera in i mannens liv och talade om hur hans pappa inte levde, utan han var tvungen att bära både sin familj och sin mor, och Herren såg detta och ville belöna honom för det. Mannen grät och sa att det var helt sant. Örjan fick undervisa honom vem Jesus var och be för honom. Ett år senare åkte de tillbaka till Side och träffade mannen igen, och han var tokhungrig efter Jesus.

Kolla också in min nya spellista på YouTube med ännu fler vittnesbörd från Örjan och Simon.

Fyra myter om mirakler i Afrika

image

På senaste tiden har jag skrivit om fyra personer – pastor Janu, Surprise Sithole, Ato Brehanu och Mahesh Chavda – som har uppväckt döda i Afrika söder om Sahara. De flesta kan nog hålla med om att det antingen sker eller åtminstone påstås ske fler mirakler bland kristna i Afrika än i Västvärlden. Vad beror då detta på? Låt mig presentera fyra vanliga teorier jag inte håller med om, två som oftast kommer från ateister och kritiker av den karismatiska rörelsen, och två som är vanliga bland karismatiska kristna. Avslutningsvis ska jag förklara vad jag själv tror.

1: Afrika är så långt bort så man vet inte vad som är sant

En vanlig anklagelse som riktas mot västerländska karismatiker när de berättar vittnesbörd från Afrika är att det är klart att de förlägger historierna i Afrika för då är det så svårt att kolla upp. Afrika ses i princip som ett myller av mörka djungler med urkass infrastruktur och obefintlig internetuppkoppling. Eftersom bilden av det som miraklernas paradis dessutom är vanlig hos kristna är det lätt att hitta på en historia om ett coolt uppväckande av de döda och sedan bara säga att det hände i en liten by i Nigeria om någon frågar.

Och visst har det hänt att karismatiska profiler ljuger ihop mirakler, men resonemanget ovan uttrycker en väldigt gammaldags syn på Afrika. I gloabliseringens tidsålder har det aldrig varit så lätt att kolla upp saker och ting bara man tar sig tid åt det. Men om man per automatik betraktar Afrika som ett mörkt och mystiskt ställe intalar man snarare sig själv att inte försöka verifiera dessa påståenden. Varför skulle något vara svårare att kolla upp i Kampala än i San Fransisco? När Mahesh Chavda berättar om hur Katshinyi Manikai blev uppväckt från de döda gör han det med stor detaljrikedom angående klockslag, namn och adresser. Bara för att det skedde på den afrikanska kontinenten betyder det inte att det skedde i ett svart hål.
Read the rest of this entry

Att uppväcka döda

image

Döden är Guds fiende (1 Kor 15:26). Den är en konsekvens av synden (Rom 6:23) och har därmed liksom synden inget i Guds Rike att göra. Det är alltså inte konstigt att Jesus uppväcker döda och uppmanar sina lärjungar att göra samma sak. Det är en lika självklar gudsrikesgärning som att bota sjuka.

När Jesus uppmanar lärjungarna att predika Guds Rike så säger Han därför att de samtidigt ska bota sjuka, uppväcka döda, göra spetälska rena och driva ut onda andar (Matt 10:7-8). Vi skulle gärna sätta uppväckandet i slutet som ett klimax, men det är inte svårare för Gud att ge liv åt en hel kropp jämfört med att ge liv åt ett blint öga eller ett insjuknat organ. Och lyckligtvis är det helt och hållet på Hans kraft det beror, vår uppgift är bara att älska och be för de döda.

Och det är just bön för att de döda ska uppstå som är en nödvändig förutsättning för att se de döda uppstå. Det är precis som att man behöver sätta igång och be för sjuka om man vill se helanden. Ändå tenderar vi ibland att se döden som ett nederlag och en slutsignal för att be för helande. Vi behöver vara mer frimodiga och lyhörda till den Helige Ande, för rätt vad det är kan mirakler ske.

Read the rest of this entry

Snart kommer världens första etiska smartphone

Idag är jag riktigt glad! För ett år sedan skrev jag på bloggen Rättvis Elektronik om Fairphone, ett nederländskt socialt företag som pga de etablerade elektronikföretagens ovilja att bry sig om rättvisa och miljö beslutit sig för att ta saken i egna händer och producera världens första rättvisa mobil. Initiativet är naturligtvis otroligt välkommet, och Fairphones handlingskraftighet är verkligen värd att beundras, men jag måste erkänna att jag tyvärr egentligen var rätt skeptisk till att de skulle lyckas. Att skapa en telefon är inte enkelt, konkurrenterna omsätter miljarder och Fairphones hemsida innnehöll på den tiden mest bilder och filmklipp på glada nederländska aktivister som besökte kongolesiska mineralgruvor.

På väg

På väg

Men när jag nu ett år senare upptäckte deras Facebooksida såg jag att väldigt mycket har hänt! Fler och fler av telefonens detaljer börjar bli spikade. Det kommer vara en smartphone med Android som operativsystem, även om det lutar åt det öppnare Firefox OS i framtida modeller. De mineraler de köper från Kongo kommer vara helt konfliktfria, och guldet kommer vara Fairtrademärkt (det är den enda metall Fairtrade certifierad i nuläget). Genom samarbete med IDH och Laborvoices verkar de för goda arbetsförhållanden k fabrikerna. Och dessutom arbetar de mot e-avfall och försöker producera så miljövänligt som det går.

Redan har företaget fått till ett samarbete med Vodafone, och det holländska telekomföretaget KPM har beställt tusen telefoner. Resten av de uppskattningsvis 5000 kommer man kunna beställa via Fairphones hemsida, där man redan nu kan ge dem sin mailadress för att få reda på när telefonen kommer. Och det dröjer förhoppningsvis inte så länge. Företaget själva skriver:

Hard at work to get it to you in Fall 2013.

Kolla även in denna artikel om Fairphone.

Boktips

Låt mig presentera en ny flik på Hela Pingstens resurssida, nämligen boktips!

Favoritböcker

Några favoritböcker

Ett tag ville jag inte läsa några andra böcker än Bibeln. Det var inte särskilt konstigt, det finns väldigt många kristna böcker i västvärlden som är så lama och ägnar all tid och energi åt att bortförklara Bibelns bud istället för att lyda dem. Om du blivit matad av sådant skräp och fått för dig att en kristen livsstil inte ska vara radikal och övernaturlig – öppna Bibeln och läs. Det är den galnaste och underbaraste bok jag känner till, och kyrkan i Sverige skulle må mycket bättre om man läste den och predikade den. Men därtill finns ju människor som har upptäckt Bibliska sanningar och som har upplevt mirakler i sina egna liv och inte bara läst om dem i Bibeln, och ett av de sätt de berättar detta på är böcker. Dock ska man inte läsa för läsandets skull, om du redan håller med om det dessa böcker argumenterar för ska du inte köpa dem utan ge pengarna till de fattiga och gå ut och predika Guds Rike.

Always Enough av Heidi och Rolland Baker. Den här boken sprudlar av kärlek, skriven av ett missionärspar som Gud har använt till att starta en väckelse. Medan kyrkan i Västvärlden diskuterar hur vi ska vara kulturellt relevanta och hur man ska våga prata med sin okristna granne har man väckelse nere i Moçambique där blinda ser, döva hör, döda uppstår och de fattiga får ett glädjens budskap. Heidi är sprängfylld med kärlek till Jesus och kärlek till de fattiga, och hennes vändpunkt var när hon under Torontovälsignelsen fick ett löfte av Jesus att det alltid skulle finnas tillräckligt, som videoklippet ovan berättar. Always Enough berättar om hur den profetian uppfylls dag för dag när familjen Baker får ge tiotusentals människor mat, evigt liv och mirakler i den Helige Andes kraft. Det här är kristendom som den är tänkt att vara.

Pilgrims of a Common Life av Trevor Saxby. En av få böcker som går igenom egendomsgemenskapens kyrkohistoria. Saxby tillhör Jesus Army i Storbritannien som är en kommunitetskyrka, och med startpunkt i Nya Testamentet skildrar han hur alla möjliga kristna grupper praktiserat total ekonomisk utjämning genom århundradena. Man blir förvånad över hur många som har levt så här och inom vilka skilda sammanhang egendomsgemenskap har förekommit. Boken går att enkelt beställa på Jesus Armys webbshop.

Read the rest of this entry

När aktivismen blir en avgud

I tre och ett halvt år har jag propagerat för att förena tecken och under med fred och rättvisa, och bland kristna är det framför allt två grupper som argumenterar emot: karismatiker som tycker att kristna kan/ska vara rika och delta i krig, samt kristna aktivister som är kritiska till karismatik och evangelisation. På senaste tiden har jag bekymrat mig mer och mer för den senare gruppen.

Medan de politiskt konservativa karismatikerna promotar en livsstil och ideologi som i slutändan är skadlig för folk, har de ändå en passion för Gud och Hans Ord, vilket blir en gemensam grund för oss när vi diskuterar.  Flera ickekarismatiska aktivister som jag stött på visar dock tidvis på ett ganska motsägelsefullt beteende – medan man ofta och gärna pekar på hur viktigt fred och rättvisa är i Bibeln, hävdar man ibland saker som är exegetiskt orimliga i sin strävan att visa att tecken och under inte är mycket att komma med.

Jag har hört vissa som hävdar att de tidiga kristna inte ansåg att änglar var de andliga varelser som vi förknippar dem med, vilket inte är sant (Hebr 1:14).* Jag har hört andra hävda att Bibeln aldrig säger att Jesu födelse var en jungfrufödsel, vilket inte heller det stämmer (Matt 1:18, 23). Jag har hört folk argumentera för att Jesu matunder kan förklaras med att folk hade med sig egen mat, vilket inte alls går att visa exegetiskt (Matt 15:32, 36, Joh 6:11-14). Och så är det naturligtvis många som hävdar att man är trolös om man ber om under, att Evangeliet sprids bäst i goda gärningar och inte genom mirakler, att Andens gåvor inte längre finns, och så vidare.  
Read the rest of this entry

Vintern slår hårt mot syriska flyktingar – hjälp till att samla in 880 miljoner kronor!

Det är knappast någon nyhet för någon att det råder total humanitär kris i Syrien. 60 000 har dött i striderna, tio gånger så många har flytt sina hem. Flyktinglägrena tornar upp sig i omkringliggande länder, och som det inte var nog har Mellanöstern nu drabbats av en av de kargaste vintrarna på länge.

image

Foto: Reuters

Read the rest of this entry

Bjud en ängel på middag!

image

Abrahams gäster

Det råder brist på änglabesök i Sverige tycker jag. I Apostlagärningarna dyker de upp om vartannat, och i Finland dök det upp en förra året (se videon ovan) men här har det varit skralt. Detta måste åtgärdas! Låt oss kolla på Skriftens (enda) instruktion till hur vi ska få möta änglar:

Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det. (Hebr 13:2)

Det här är väl intressant! En nyckel till en cool anointed angelic visitation breakthrough som man säger på karismatiska är att öppna upp sitt hem för gäster och främlingar, ty då kommer man som genom ett himmelskt lotteri ett tu tre ha S:t Gabriel sittande i soffan.

Read the rest of this entry

”Din Gud talar till dig, Han är verklig”

För en månad sedan skrev jag om hur min gode vän Elias blev kristen efter att Jesus uppenbarade sig för honom. Sedan dess har han fört många till tro genom sin starka profetiska gåva. Nedan är ett exempel.

Nyårshelgen 2010/2011 åkte Elias till Frankfurt. Framför honom på planet att ett par som hade en liten dotter. Hon fann tycke för Elias och de smålekte med varandra – hon försökte till och med ta sig över till hans sida. Det blev en naturlig isbrytare mellan Elias och flickans föräldrar, Elias sa ”Gud välsigne er”, vilket föranledde kvinnan att fråga om han var kristen. Hon sa att hon kom från Finland och växte upp i en kristen familj, men nu brydde hon sig inte om det. Hennes man kom från Iran och var sekulär muslim.

Elias frågade vad de hade gjort i Sverige. Paret tystnade en kort stund, men sa sedan att de var drogmissbrukare och att de hade varit på drogpartyn i Stockholm. Elias hjärta fylldes av smärta när de sa detta, och plötsligt var det som att Herren visade en snabb film för hans inre syn om dessa människor. Budskapet var väldigt allvarligt.

Read the rest of this entry

John Wimber vs Bill Johnson

image

Wimber

Det är många som har jämfört dessa två gubbar. Och nog är de lika: båda är vita, manliga medelålderspastorer från Kalifornien med väldigt förväxlingsbara namn. Den främsta parallellen folk brukar dra är att John Wimber på sin tid (80- och 90-talet) var utan tvekan den mest inflytelserika personen i den västerländska karismatiska rörelsen, och samma sak kan med goda grunder sägas om Bill Johnson idag.

John Wimber, som gick hem till Gud 1997, öppnade dörren till den karismatiska förnyelsen i USA:s evangelikala samfund genom sin sunda och avslappnade attityd till den Helige Ande i kontrast till den hysteri och manipulation som karismatiken vanligtvis förknippades med. Hans församlingsrörelse Vineyard växte explosionsartat genom församlingsplantering och omfattar idag över tusen kyrkor i hela världen.

image

Johnson

Bill Johnson står även han för en laid-back karismatisk praxis, och hans församling Bethel Church i Redding är en vallfartsort för tusentals karismatiker samtidigt som han blir inbjuden att tala på mängder av konferenser runtom i världen. Även om Bethel inte är en egen församlingsrörelse som startar kyrkor så är massvis av församlingar inspirerade av Johnson.

Johnson har flera gånger sagt att han är väldigt inspirerad av Wimber. Båda baserar sin karismatiska teologi kring Guds Rike. Båda har fått se sjukt många mirakler. Båda är sanna profeter.

Men. Medan Wimber är en av mina största andliga förebilder och den som utan tvekan format min egen syn på Andens gåvor mest, så ser jag när jag sedan läser och lyssnar på Johnson att trots deras många likheter skiljer de sig på flera punkter. Återigen, jag förnekar inte att Johnson är en gudsman som har många goda poänger, men då han är så inflytelserik i den svenska karismatiska rörelsen känner jag mig tvungen att peka ut några saker han står för som jag inte tycker är bra.

Read the rest of this entry

Inled 2013 med att ge mer till missionen!

I förrgår sprängde vi 250 miljoner kronor i luften. En kvarts miljard. Det var ju inte så smart. Då jag får nyhetsbrev från en rad olika internationella bistånds- och missionsorganisationer vet jag att det finns så många bra initiativ där ute som inte når ändå fram till sina visioner på grund av brist på pengar. Det är brist på pengar som gör att sex miljoner barn dör i onödan vid födseln varje år. Det är brist på pengar som gjorde att helandeevangelisten Reinhard Bonnke fick ställa in sin kampanj i Burkina Faso för ett år sedan. Men i Västvärldens plånböcker är det inte brist på pengar – det är därför vi går på bio och smäller fyrverkerier – det är våra prioriteringar och vår medmänsklighet det är fel på.

För att i möjligaste mån motverka slöseriet och för att göra en extra boost för en bättre värld föreslår jag att alla ni som läser detta inleder det nya året genom att börja ge en regelbunden gåva till en organisation ni ännu inte ger till. 50, 200 eller 1000 kronor spelar mindre roll, bara det är regelbundet. Och låt mig slå ett slag för missionsorganisationerna. Ni som känner mig vet att jag absolut inte har något emot biståndsorganisationer utan stöder dem helhjärtat, men de har ju onekligen en brist och det är att de inte predikar Evangeliet, helar de sjuka och uppväcker de döda. Missionen är mer holistisk, och nedan är fem missionsorganisationer jag särskilt rekommenderar:

image

Evangeliska frikyrkans mission stöder församlingsarbete och biståndsprojekt över hela världen, och har till syfte att ta tillvara människans fysiska, sociala, andliga och materiella behov. Verksamheten granskas av Svensk insamlingskontroll så att max 25% av de insamlade pengarna går till administration. Du kan både bli vanlig månadsgivare via autogiro och fadder till ett eller en grupp barn. 

Iris Ministries är en internationell missionsorganisation baserad i Mozambique. De bedriver många olika utvecklingsprojekt i Afrika och Asien samtidigt som de planterar församlingar, ber för sjuka och uppväcker döda. De praktiserar verkligen hela pingsten. Via PayPal kan du enkelt ge en gåva till dem, där fungerar dock inte autogiro så se till att komma ihåg när du ska ge.

Read the rest of this entry