I måndags var jag på möte med helandeevangelisten Christopher Alam i Korskyrkan här i Uppsala. Det var ett fantastiskt uppmuntrande möte, Christopher delade massa vittnesbörd om blinda som ser, döva som hör etc och predikade utifrån Rom 1:14 om att vi har skyldigheter och förpliktelser och skyldigheter gentemot både Gud och människor. Christophers brinnande kärlek till Jesus smittade verkligen av sig.
Det jag inte gillade var kollekttalet. Christopher har bakgrund i Livets Ord och hade med sig en trosrörelsekompis som talade utifrån Matt 13:44 om att Guds Rike är mer värt än allt vi äger och uppmanade oss att ge rikligt till Christopher Alams organisation Dynamis Ministries. So far so good. Men så började han tala om att han ”trodde” att det fanns någon som satt på en större summa pengar som funderade på att ge till Dynamis. ”Det behöver inte vara mer än 10 000 kronor, men ändå.” Om och om igen uppmanade han denne person att ge för att kunna få stora välsignelser i gengäld.
Korskyrkan var knappast vana vid att höra nåt sånt här! I reaktion mot att detta länge varit praxis på Livets Ord har många andra kyrkor i den här stan vägrat ha kollekttal överhuvudtaget, inklusive min egen församling Mosaik. Man meddelar lite snabbt att det finns en låda folk kan lägga pengar i, eller så hoppas man bara att de tar reda på hur man ger via hemsidan.
Jag har dock svårt för den reaktionen. Jag gillar kollekttal, jag kör ofta sådana här på bloggen inte minst i samband med humanitära kriser, och jag är rätt van vid dem eftersom jag är uppväxt i Svenska kyrkan. Jag har inget emot att de är långa, förklarar hur bra det är med givande eller utmanar folk att ge mer. Problemen med många av trosrörelsens kollekttal som jag ser det är:
1. Pengarna går ibland till lyx och överflöd. Detta är naturligtvis ingen regel, jag tror till exempel inte att det gäller Dynamis Ministries i särskilt hög grad. Mycket av kollektpengarna går till mission och bistånd, även i trosrörelsen. Men folk borde dra öronen åt sig när exempelvis Benny Hinn skickar runt hinkar (ja, hinkar) i församlingen och uppmuntrar folk att ge rikligt för att sedan flyga jetplan och sova på Grande Hotel. Församlingen pengar ska inte bygga ojämlikhet.
2. Talen uppmanar ibland till egoism och vinstintresse. Mycket av givarteologin i trosrörelsen går ut på att Gud ger en pengar om man ger bort pengar. Detta kallas ofta ”principen om sådd och skörd” och är en form av framgångsteologi, om man lever ett bra kristet liv så blir man rik, och detta inkluderar paradoxalt nog att ge bort mycket. Problemet med att tala om kollekten som någon slags profitgivande investering är dock att det ger en falsk bild av vad det handlar om, och det lockar fram egoism och girighet hos åhörarna. Folk börjar ge bort för att de själva vill ha massa pengar, men Bibeln säger att vi inte ska vilja bli rika (1 Tim 6:9).
3. Talen innehåller ibland falska profetior. Detta är den allvarligaste punkten. När kollekttalskillen jag bevittnade meddelade att det fanns nån där som funderade på att ge 10 000 var hans poäng knappast att det var en spekulation från hans sida utan något han visste på profetisk väg. Han uppmanade enträget denna person att be om de gåvokort som skickades runt, om och om igen. Stämningen var väldigt pressad, man kände att han inte ville lämna över mikrofonen till lovsångsteamet förrän hans tilltal bekräftades. Till sist fick han gå av plattformen med ett ”Gud välsigne dig”. Ett klockrent exempel på manipulation och utpressning under en profetisk täckmantel.
Så länge vi gör oss av med den här skiten tycker jag dock vi ska ha kollekttal i kyrkan, gärna långa. De bör gärna innehålla detaljerad information om behoven från missionfälten och katastrofområdena. Den medelsvenske kyrkobesökaren behöver ruskas om i sin lilla värld och lära sig avsäga sin rikedom. Att tigga pengar är en ädel uppgift, och det ska ingen kunna ta ifrån oss.
Här är ett kollekttal till PMU, ge pengar till dem.
Hela Pingsten 
Mycket bra!
Det man möjligen kan tillägga när man behandlar Gud som en magisk växlingasutomat. Om du ger mycket så välsignas du med rikedom som är större än du gett bort.
Jag har själv upplevt att när jag givit bort mer än jag egentligen har råd med så har jag snart fått igen det med råge på något fantastiskt sätt. Men det får inte stanna där! Det jag får tillbaks får jag ju tillbaks för att jag visat att jag kan ge bort, och förväntas alltså ge bort också det ”extra” jag fått… Det är inte en monetär belöning för min trohet, utan en förväntan att jag ska förvalta också denna gåva på samma sätt som den första…
Predikade för övrigt om ekonomi förra söndan: http://halleberget.net/2013/01/21/guds-ekonomi/
GillaGilla
Jag tror det var Johannes Sköldengen som höll en predikan i Mikaelskyrkan i Uppsala för nåt år sen om pengar och givande. Han kommenterade hur nån prosperity preacher hade berättat om hur han gett bort sin bil och sen fått fem bilar igen, vilket denne såg som ett tecken på att Jesu tal om att få hundrafalt igen i Matt 19:29 har privatekonomisk betydelse. Johannes anmärkte dock att med den tolkningen av Matt 19:29 skulle gubben egentligen fått hundra bilar tillbaka. ”Och vad skulle han göra med hundra bilar? Ja han kan inte ge bort dem för då skulle han få 10 000 bilar!”
GillaGilla
Ja. Den urkristna skriften Didache har ju en del att säga om falska profeter och deras tiggeri. Bra att du skriver om sådana här frågor. Tyckte också mycket om din jämförelse mellan olika lärare för en tid sedan.
Shalom!
GillaGilla
Kan bara hålla med dig i detta Micael (tur att vi kan säga amen till något 😉 .. det är därför jag är mycket emot dessa stora ekande tomma byggnader,, måste kosta en mindre förmögenhet att hålla dem varma nu på vintern. Jag har ju upplevt församlingar i Indien, och där klarar man sig bra med plåttak och lite improvisation.. Min frus församling i Indien hyr en liten källar lokal på 30 kvm och jag har sällan skådat sådan sann glädje och ödmjukhet och tacksamhet för det lilla man har.
Därför har jag svårt att skänka pengar när jag ser framför mig en flygel värd kanske 100 000 kr eller mer, hade ju räckt med ett keyboard för 10 gånger mindre pris.. jag ger pengar till behövande, inte så svårt att hitta några precis..de finns överallt…
mvh
GillaGilla
Toppen Micael! Mycket bra skrivet. Håller helt med dig om detta.
Mvh
Berndt Isaksson
GillaGilla
Välskrivet och tänkvärt! Som vanligt!!
GillaGilla
Tack så jättemycket, Marie!
GillaGilla
Kollekttalaren använde snarare en form av Hypnos. Det påminner om det som kallas för mantra som används inom buddhismen och hinduismen för att få folk att falla i trans. Därför är jag också skeptisk till när element av hinduism och buddhism tar sig in i kristna sammanhang.
GillaGilla
Intressant, Micael. Reagerade dock på sista meningen. Du skrev: ”Att tigga pengar är en ädel uppgift, och det ska ingen kunna ta ifrån oss.”
Vad menar du med det?
GillaGilla
Hej broder! Jag menar att kollekttal innebär att tigga pengar och att detta inte är något fult eller dåligt utan riktigt bra. Att det hår missbrukats i vissa sammanhang ska vi inte använda som argument till att strunta i det. 🙂
GillaGilla
Okej, då är jag med. Jag har svårt för kollekttal alltså. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är, men det känns konstlat och girigt. Samtidigt tänker jag att anledningen till att jag överhuvudtaget känner så är kanske för att det är obekvämt. Pengar är ett känsligt ämne. Knepigt.
GillaGilla
Jag tror det blir en stor skillnad hur det uppfattas om den som håller talet själv tjänar pengar på insamlingen, eller att hen representerar en organisation/kyrka som gör det. Personligen har jag inga som helst problem med att säga åt folk att skänka pengar till missions- och biståndsorganisationer, för jag själv tjänar inget på det.
GillaGilla
Vem litar kyrkan på, Gud eller åhörarens dumhet?
Om Gud vill något, då ombesörjer han själv att det som behövs kommer in, man behöver alltså inte tigga, vädja, eller köra med manipulativa kollekttal för att få det som behövs.
Bb
GillaGilla
Nja, det håller jag inte med om. Just nu är det stora humanitära kriser i Syrien, Mali och CAR, ska vi då sitta på våra rumpor och förvänta oss att Gud fixar det utan oss istället för att tigga och vädja om pengar? Att vi inte ska vara manipulativa håller jag dock med om.
GillaGilla
Vad jag menar är, att om Gud vill att människor skall bidra när det är humanitära kriser , då kan han själv tala och mana individen. Tyvärr finns det mycket av tiggeri som vädjar till människans dåliga samvete och det är inget bra och inte från Guds Ande.
Bb
GillaGilla
Vad har du för stöd för det i Skriften? Paulus uppmanar korinthierna att ge i 2 Kor 8-9 och han ber Timoteus uppmana de rika att vara generösa i 1 Tim 6. De rika håller ofta fast i sina pengar tills vi pressar dem att dela med sig. Det är klart folk borde ha dåligt samvete om de lever i lyx och överflöd medan andra svälter, att belysa deras synd och mana till omvändelse är väl bara bra?
GillaGilla
Frågan blir ju då om det är en generell uppmaning till de rika som alltid gäller, eller om det gällde just det tillfället?
Gud behöver varken pressa, eller använda det dåliga sambvetet för att få människor att ge och han behöver inte ens använda bibelord för att motivera människor.
Jag är glad att jag inte är med i kyrkan, den vill bara tömma ens konto till deras eget kontos uppfyllnad.
Bb
GillaGilla
Hej igen, Björn! Rätta mig om jag har fel, men det tycks nästan som att du är bränd på den form av kollekttal jag beskriver och kritiserar ovan. Vad jag vill säga är dock att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet, det är inte rimligt att påstå att varje gång Bibeln innehåller uppmaningar att ge så är det ickenormativa undantag.
Det ÄR bra att uppmana till givande inte minst under humanitära katastrofer. Det lindrar nöd och räddar liv. Du säger att kyrkan bara vill tömma folks konton och öka sitt eget. Välkommen till min kyrka, vi har varken lokal eller anställda utan vi ger så mycket som möjligt till mission. Alla kyrkor är inte som de du haft erfarenhet av, och inte alla kollekttal.
Kolla också in denna text sol jag skrev för två år sen: https://helapingsten.wordpress.com/2011/04/26/skapar-bibelns-syn-pa-pengar-daligt-samvete/
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Nej jag är inte bränd, har dock läst skriften och förstått att det mesta av den ekonomiska ruljansen i kyrkan inte är av Gud.
Visst finns det kollekttal som är rätt och bra, så ock kyrkor. När kollekttalet hålls och man känner sig pressad, tvingad, dvs inte manad av Anden, då är det fel.
Jag har också gjort en avhandling om Guds ekonomi och jag skall läsa det du skrivit!
Bb
GillaGilla
På tal om manipulativa kollekttal så missa inte denna dokumentär som brutalt avslöjar de s.k. trosförkunnarnas hypnostrick blandat med den fingerfärdighet trollkarlar brukar ha.
Visst kan man ha betänkligheter vad gäller metoden som används i denna dokumentär, men resultatet borde vara förödande för charlatanernas girighet som i allt går ut på att lura pengar av folk. Dokumentären är något av det starkaste jag sett
Derren Brown – Miracles for Sale
Berndt
GillaGilla
Jag har sett den dokumentären och tycker att den är sådär. För det första drar de alla helandepredikanter över en kam och hävdar att alla bluffar. Naturligtvis är det jättebra och viktigt att de avslöjar dem som faktiskt gör det, som de som har hörsnäckor för att veta vad folk heter, men man kan inte prata om det som att ”this is how faith healers do”. Samma sak när de ”avslöjar” hur man kan få folk att tro att de blir helade genom att knäppa med fingrarna på döva, dra ut skon på de som har för kort ben etc., det går inte att applicera på alla fall. Det känns oseriöst att utmåla alla ”faith healers” som bluffmakare. Han skulle behövt besöka ett par Vineyardkyrkor och fått se lite sund karismatik.
GillaGilla
För att ni ska kunna göra er av med skygglapparna, kolla detta: http://aletheia.se/2014/02/21/dokument-livets-ord-ukraina-del-3-carl-gustaf-severin-ger-sig-pa-pastorsbarnen/
GillaGilla