Monthly Archives: april 2014

Arbetslinjen, Underbara Clara och påven

Flera av mina facebookkompisar började dela ett UR-program kallat De obekväma där kristna bloggaren Underbara Clara proklamerar att hon ”hatar arbetslinjen”, vill leva enkelt, ha sex timmars arbetsdag och återanvända istället för att konsumera. Hon har flyttat ut på den västerbottniska landsbygden där hon pysslar, bloggar och kritiserar kapitalismen. Hon tycker att det är illa att så många politiska partier tjatar om jobben och vikten av ekonomisk tillväxt istället för att betona klimatet och konsumtionssamhällets destruktivitet. Hon pekar på det absurda i att samtidigt som mängder går arbetslösa bränner de som har jobb ut sig för att de jobbar för mycket. Förkorta arbetstiden istället och dela på de jobb som finns istället för att försöka hitta på nya, föreslår Clara.

Underbara Clara

Underbara Clara

Clara beskriver hur vi alla blivit lurade av konsumtionismen, hur alla springer i ekorrhjulet utan vidare reflektion. Shopping har blivit en hobby. Sveriges ekonomiska tillväxt, att världens rikaste land ska bli ännu rikare, är det övergripande politiska och ekonomiska målet samhället förväntas sträva emot. Alla ska komma i arbete, alla ska jobba hårt och tjäna pengar för att… tja vadå? Få en tjusig gravsten och ge ett fett arv till de efterlevande?

Jag själv kan dock inte alls känna igen mig i den bilden av livet. Jag känner igen att andra har det så, men själv kan jag faktiskt inte säga att jag på allvar upplevt det. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle vara att ha shopping som hobby. Att jobba för att få pengar. Att vilja ha tillväxt. För åtta år sedan förvandlade Jesus mitt liv så radikalt att jag aldrig lyckats hoppa in i ekorrhjulet från första början. Sedan Han blev min stora inspirationskälla har jag velat leva enkelt, sträva efter ekonomisk utjämning och ägna mitt liv åt att sprida Hans Rike och evangelium.

Read the rest of this entry

Klassiskt objektivt: De tidiga kyrkofädernas syn på försoningen

Jag läste en kurs i patristik, läran om kyrkofäderna, tidigare i vår och skrev några PM, bland annat ett om Tertullianus syn på militärtjänsten. Här är ytterligare ett sådant PM, om hur den tidiga kyrkans teologer såg på Jesu död på korset och försoningen mellan Gud och människa. Håll till godo!

Fyra fäder med sina änglakompisar

Fyra fäder med sina änglakompisar

De tidiga kyrkofädernas försoningssyn

Micael Grenholm

1931 publicerades Gustaf Auléns banbrytande bok Christus Victor, som internationellt sett förmodligen är en av de mest inflytelserika teologiska böckerna skriven av en svensk författare. Auléns tes var att det lite förenklat finns tre försoningsläror: den objektiva, den subjektiva och den klassiska. Medan debatten i Sverige sedan Missionsförbundets bildande hade handlat mycket om den objektiva kontra den subjektiva försoningsläran, menade Aulén att kyrkofäderna (och även Luther) hade stått för ett tredje alternativ, nämligen den klassiska försoningsläran, som primärt ser försoningen som Kristi seger över djävulen och mörkrets makter. Den objektiva försoningsläran, som primärt ser försoningen som att Kristus tar mänsklighetens straff på sig för att tillfredsställa Guds rättvisa, har sitt primära ursprung hos Anslem av Canterbury på 1100-talet enligt Aulén, och utvecklades senare av både katolska och reformerta teologer. Den klassiska försoningsläran är dock mer utbredd i ortodoxa kyrkan, då ofta i form av tanken på människans gudomliggörande genom Kristi människoblivande.

Auléns idéer har fått stor internationell spridning som sagt, så att såväl många teologer som internetbaserade encyklopedier skriver att den klassiska Christus Victor-synen var den som rådde bland kyrkofäderna. Mitt syfte med detta PM är att undersöka om så var fallet bland de tidigaste kyrkofäderna, närmare bestämt de som levde på 100- och 200-talen som berörde ämnet: flera av de apostoliska fäderna, Justinus Martyren, Irenaeus av Lyon, Tertullianus, och Origenes. Teologerna från 300-talet och framåt skrev förvisso mycket om försoningen, och Aulén hänvisar framför allt till dem när han argumenterar för sin tes, men jag har valt att begränsa mig till de första två århundradena dels av utrymmesskäl och dels för att undersöka om den påstådda betoningen på Christus Victor är något som oavbrutet kan spåras tillbaka till Bibelns tid eller om det är något som växte fram efterhand. Vissa författare som levde under samma period har exkluderats på grund av att de inte berör ämnet särskilt mycket, som till exempel Hermas Herden och Klemens av Alexandria. Read the rest of this entry

Du är en tiggare!

Några av mina vänner från gatan

Några av mina vänner från gatan

Det här är en omarbetad version av en debattartikel jag skickat in till en norsk debattsida. Den främlingsfientliga norska regeringen vill driva igenom en lag som gör det möjligt för kommuner att förbjuda tiggeri, och även om Sverige lyckligtvis inte är där än kommer dumma förslag om tiggeriförbud titt som tätt. Här är min debattartikel för svensk kontext:

”Ge åt var och en som ber dig, och om någon tar ifrån dig vad som är ditt, så kräv det inte tillbaka” sa Jesus (Luk 6:30). Denna uppmaning, tillsammans med Hans undervisning om att de rika ska sälja allt de äger och ge pengarna till de fattiga (Matt 19:21, Luk 12:33) och att Han kommer döma oss utifrån om vi gett mat till de hungriga och kläder till de nakna (Matt 25), gjorde att jag bestämde mig för att varje gång jag gick förbi en tiggare på gatan så skulle jag ge honom eller henne något.

Efter ett tag satte jag mig ned och pratade med dem. Antingen via Google Translate, eller på engelska. Jag fick höra fruktansvärda historier om fattigdom och rasism hemma i Rumänien, om hur romerna bor i kåkstäder, om hur de nekas utbildning, jobb och sjukvård på grund av sin fattigdom och sin etnicitet. Jag fick komma ”hem” till dem, till bilarna där de sover och fryser.

Kyrkorna i Uppsala där jag bor bildade ett ekumeniskt nätverk för att hjälpa de hemlösa romerna. Några präster åkte ner till Valea Seca som flera av tiggarna kommer ifrån och fick se med egna ögon hur det såg ut där. Det var värre än de hade föreställt sig. Romerna levde på u-landsnivå i ett EU-land. Deras enda inkomst var barnbidrag på några få hundra kronor, för det fanns inga jobb.

Alla tiggare jag pratat med vill börja jobba. Alla vill skaffa sig ett hem. Så jag tog en efter en till Arbetsförmedlingen och hjälpte dem skriva in sig. Dock var budskapet därifrån att det är oerhört svårt att få jobb i Sverige om man inte kan svenska. Och för att studera på Svenska för invandrare behöver man ett personnummer. Och för att få ett personnummer behöver man ett jobb. Dessutom får man ingen inkomst när man studerar på Svenska för invandrare.

Read the rest of this entry

Våga kritisera materialism och rikedom i kyrkan!

Som flera av er vet gillar jag skarpt tidningen Dagen, men även där dyker det upp konstiga texter då och då. Igår hade en präst skickat in en fråga till ”församlingsakuten” där han beskrev hur bekymrad han var över den materialistiska livsstilen som präglade hans övre medelklassförsamling. ”Vi medelålders pratar om våra båtar och utlandsresor, de flesta bilar som svänger in mot kyrkogården är av nyare årsmodell och yngre familjer tycks alltid komma med nya barnvagnar… Hur kan jag i förkunnelse och ledarskap utmana oss alla att lyfta blicken från dessa ‘jordiska skatter’ och rikta den mot Gud och vår nästa?” En ärlig och relevant fråga som de flesta församlingsledare i Sverige bör ställa sig. Men svaret från ”församlingsakutens” Torgny Wirén är i min mening väldigt lamt och går faktiskt emot Jesu radikala ekonomiska undervisning.

Wirén inleder med att argumentera för att den protestantiska medelklassen förtjänat sin rikedom och att det grundar sig i kyrkans undervisning. ”Ibland kan det ta några generationer men till sist blir församlingen så som vi predikar: duktiga, högpresterande medelklassmänniskor.” Sedan säger Wirén att det förvisso är viktigt att ”ta Bibelns budskap om socialt ansvar på allvar” men genast så varnar han för att ge de rika skuldkänslor och bli alltför konkret i sin undervisning:

”Det kan finnas en fara att bli alltför konkret, att man skuldbelägger ett visst beteende: Båtar, bilar eller hus över en viss prisklass, semesterresor som ligger längre bort än Thailand eller en tv-skärm som är större och nyare än min. En sådan förkunnelse blir lätt ytlig, dömande och skapar dessutom en ny form av syndkatalog… Det är också lätt att skuldbelägga, tala så att man placerar ytterligare bördor på redan tyngda axlar. Och så lämnar gudstjänstbesökarna kyrkan med ännu ett skavande dåligt samvete: Visst hade predikanten rätt. Man borde ju göra mer, borde ge mer…”

Wirén avslutar med att hävda att Jesus och Paulus betonade att man ska ge för att man vill och inte för att man blir tvingad, samt rekommenderar prästen att bara predika kärlek utan några särskilt konkreta uppmaningar, så kommer generositeten komma av sig själv.
Read the rest of this entry

Mäktig korsvandring på Tre Dagar

image

Idag minns kristna över hela världen hur Jesus led och dog för våra synder för att ge oss evigt liv. Det är smärtsamt och sorgligt att Guds Son behövde genomgå detta, men samtidigt är Jesu död på korset en seger över mörkret och något vi ska vara tacksamma över. Idag är en dag vi ska ägna åt Honom i tillbedjan och lovsång.

image

Jag befinner mig just nu på påskkonferensen Tre Dagar i Huskvarna där jag montrar för Pannkakskyrkan med min kollega Kristoffer Carlsson. Vi hängde idag med resten av konferensen på en stor korsvandring genom hela Huskvarna. Hundratals ungdomar tågade fram bakom korset och sjöng hejarramsor till Jesus.
Read the rest of this entry

Att PMU blir av med Sidastödet kan faktiskt vara en bra grej

image

Pingstmissionens utvecklingsarbete (PMU), en organisation jag stödjer och älskar, får två tredjedelar av sin verksamhet finansierat av biståndsmyndigheten Sida. Det handlar om 74 miljoner kronor – som från och med nästa år till stora delar kommer försvinna. Sida har skärpt sina krav för ramorganisationer som de stöder och PMU ramlar utanför, inte för att de skulle vara för konfessionella utan för att de inte ägnar sig åt strukturell samhällspåverkan i samma grad som andra organisationer Sida samarbetar med.

PMU är väldigt förvånade över beskedet eftersom de visst ägnar sig åt detta i ökande grad, och de har begärt att få prata med Sida om vad som ligger bakom beslutet. Om de förlorar stödet måste de i princip omorganisera allt de gör på väldigt kort tid, så det är förståeligt att de protesterar. Men jag skulle vilja påpeka att det faktiskt kan finnas en stor fördel med att PMU slutar ta emot statliga pengar, eftersom de då får mycket friare händer att sprida evangeliet, bota sjuka och uppväcka döda.

Diakonia är en annan av Sidas ramorganisationer som jag också har mycket erfarenhet av, jag har varit ledare för Diakonias aktivistgrupp i Uppsala i ett och ett halvt år och har goda relationer med många som jobbar på kontoret. De lever definitivt upp till Sidas krav, de påverkar samhällsstrukturer och de är sekulära. Visst, de vilar på någon form av kristen värdegrund, men jag har hört Diakoniafolk stoltsera med att de har ickekristna partnerorganisationer, evangelisation och mission är förbjudet och din tro spelar ingen roll för att bli anställd. Jag gillar dock Diakonia för vad de är, de är fantastiska på fattigdomsbekämpning, men de har bara halva pingsten.
Read the rest of this entry

Rumänsk väckelse på husförsamlingsgudstjänsten

Nu pågår stridslarm och rykten om krig i östra Europa men just på grund av detta tänkte jag bjuda på lite goda nyheter istället. Som flera av er vet är jag ansvarig för en gudstjänstform i min församling som vi kallar ”Gå ut – kom in”. Alternativt ”Kom in – gå ut”. Det går helt enkelt ut på att vi är ute lika mycket som vi är inne. För de tidiga kristna var evangelisation något som hela församlingen deltog i, och vi vill inte vara sämre så vi beslöt oss för att ha gudstjänst både på gatan och i hemmen.

 

Denisa

Denisa

Av dessa två varianter är ”Gå ut – kom in” min favorit eftersom vi påfallande ofta har fått ta med oss folk in som vi mött ute. Så skedde också igår. En efter en kom rumänska tiggare till vårt kaffebord. Bland annat Christi och hans fru Alina (som ju inte är tiggare längre), och flera av dem som jag träffat på Stadsmissionens natthärbärge. De tog glatt emot vårt fika och då jag hade farfars gamla gitarr med mig sjöng vi Oh when the saints och Amazing Grace tillsammans.

Fler och fler rumäner kom och till slut var det ca 20 stycken där. En ny bekantskap var Denisa Cantaragiu. Hon har studerat till frisör i Storbritannien med hjälp av sin mors besparingar, men pengarna tog slut innan hon hann göra klart utbildningen. Uppgiven sa hon att hon nu skulle göra som alla andra och tigga pengar i Sverige, för det fanns inga jobb i Rumänien. Jag sa att jag skulle kolla på möjligheterna för henne att få jobb på nån salong här, något som gjorde hemme upprymd och hon bad mig sprida vidare hennes bild och historia.
Read the rest of this entry

Lyxmiddagen visar Svenska kyrkans sanna ansikte

Christi, min rumänske vän som satsar på att inte behöva tigga längre

Christi, min rumänske vän som satsar på att inte behöva tigga längre

Dagen har publicerat en lång intervju med min vän Christi, den rumänske före detta tiggaren som slitit vansinnigt hårt för att ge sin fru och sina barn en trygg framtid. Han har lärt sig svenska, skaffat personnummer och skrivit in sig på Arbetsförmedlingen men ändå är livet fruktansvärt svårt, och intervjun ger en naken och skakande bild om hur det är att leva i extrem fattigdom i Sverige idag. Christis familj var med på vår husgrupp igår kväll, vi läste ur Lukas 6 och de Jesusord som varit så centrala för mig i så många år fick ännu större tyngd när Christi läste dem:

Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga är ni som nu hungrar, ni skall bli mättade. Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta. Saliga är ni, när människor hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er, allt för Människosonens skull. Gläd er på den dagen, ja, hoppa av glädje! Ty se, er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.

Men ve er, ni rika! Ni har fått ut er tröst. Ve er, ni som nu är mätta! Ni kommer att hungra. Ve er, ni som nu skrattar! Ni kommer att sörja och gråta. Ve er, när alla människor talar väl om er! På samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.

Ge åt var och en som ber dig, och om någon tar ifrån dig vad som är ditt, så kräv det inte tillbaka. Allt vad ni vill att människor skall göra er, det skall ni göra dem. (Luk 6:20-26, 30-31)

Eva Brunne, biskop i Stockholms stift

Eva Brunne, biskop i Stockholms stift

När jag sedan komma hem får jag höra nyheten om Stockholms stifts lyxmiddag för över 300 000 kronor, med oxfilé från ”tyska hondjur” och oekologiska viner från andra sidan jorden som smaskades i gyllene salen. Slöseriet har gjort många upprörda och biskop Eva Brunne har skrivit ett meddelande på Facebook där hon ber om ursäkt och tar på sig ansvaret för det som skedde. Det klingar dock väldigt falsk eftersom hon kort dessförinnan skrev ett pressmeddelande där hon försvarade överflödet och argumenterade som att det inte gick att få det billigare (vilket förstås är struntsnack).

Read the rest of this entry

Myten om tiggarligorna

Igår firade jag romernas internationella dag tillsammans med ärkebiskopen, integrationsminister Erik Ullenhag, sångerskan Emilia Huczko och massa svenska, finska och rumänska romer i Uppsala Domkyrka. Tiggarna hade med sina dragspel och körde fartfyllda sånger som prisade Gud. Såväl integrationsministern som flera romer själva berättade om den fruktansvärda diskriminering och rasism dessa människor mött under hela 1900-talet fram till idag, och tillsammans bad vi för försoning och medmänsklighet.

Dagen efter, dvs. idag, gör en kompis mig uppmärksammad på en lapp som satts upp på en ICA-butik och som spridits på facebook. Lappen säger att man inte ska ge pengar till den romska kvinnan från Rumänien som tigger vid denna butik för att hon ingår i en tiggarliga där bossen får in 700 000 per månad som han spenderar på ”märkesjeans och solglasögon”, dessutom beskrivs kvinnan som ”ljusskygg”, ”förslagen”, hon ”visar tänderna och morrar”, hon har ”antagligen TBC” och lappen anmärker att om du får TBC så har du förmodligen fått det av en rumänsk tiggare. Allt detta är givetvis rasistiskt bluff och båg, påståendena är falska och orimliga och allmänt hatiska.

Det läskiga är dock att bilden på den här lappen har delats 4000 gånger på facebook, ofta med kommentarer om att tiggare inte är att lita på, att man inte ska ge till dem, och så vidare. Jag skickade ett meddelande till kvinnan som la upp bilden och anmärkte att påståendena där är falska, och tydligen var jag inte den första som anmärkte detta:

tiggarbluff

Read the rest of this entry

Hur det är att leva i egendomsgemenskap

Brittiska kommunitetsboende Jesus-hippies

Brittiska kommunitetsboende Jesus-hippies

Jag har flera gånger skrivit om Jesus Army, den där härliga hippiekyrkan i Storbritannien som förenar evangelisation och mirakler med egendomsgemenskap och aktivism. Min dröm är att något liknande ska poppa upp i Sverige. Det mest exotiska med Jesus Army är nog deras nyss nämnda egendomsgemenskap – ungefär en fjärdedel av samfundets medlemmar lever i kommuniteter som de kallar för New Creation Christian Community. De har publicerat några fina intervjuer med folk som bor i dessa kommuniteter, videor jag förmodligen delat förut här på bloggen men de tåls att delas igen:

Många förknippar kommunitetsliv med celibat på grund av de historiska kyrkornas klosterrörelser, och medan flera i Jesus Army valt att leva i celibat utifrån 1 Kor 7 så innehåller deras kommuniteter också flera gifta par med barn. Stevo och Olivia är ett sådant par, och i videon ovan förklarar de lättnaden med att dela ekonomi och ansvar med andra och hur kommunitetslivet skapar en överlåtelse som vårt samhälle i övrigt lider ganska stor brist av.

Read the rest of this entry

Varför kristna inte ska vara rika – på sju minuter

Till att börja med kan jag meddela att Christi som jag skrev om i förra inlägget har fått hyra en ny lägenhet som är större, bättre och renare. Tack Jesus! Och tack alla som bad.

En av de första grejerna jag gjorde när jag startade den här bloggen 2009 var att lägga upp delar från en halvfärdig bok jag skrivit om Bibelns syn på rikedom och fattigdom, under titeln Kan en kristen vara rik? Inläggen där är några av de mest lästa på bloggen än idag och det är inte särskilt okontroversiellt att hävda att kristna bör sträva efter ekonomisk jämlikhet – jag har fått mycket mothugg under åren. Men fler och fler börjar inse att detta ju faktiskt är vad Jesus undervisade och fler och fler börjar längta efter en mer radikal form av kristendom. Folk som Shane Claiborne och Ched Myers har bidragit starkt till den hungern.

Förra terminen gick jag en kurs i retorik och homiletik och skulle hålla ett argumenterande tal. På sju och en halv minut presenterade jag då några av mina främsta argument för att kristna inte ska vara rika och bemötte några vanliga motargument framför de andra kursdeltagarna på Skype (det var en distanskurs). Vi skulle även filma oss själva för att typ analysera talet i efterhand. Jag kom på att det kunde inte skada att lägga upp klippet på YouTube också.

Så kolla gärna igenom, kom med kommentarer och sprid det vidare om ni gillade det. Låt oss ta varandra i hand för att i Jesu fotspår skapa rättvisa genom rikedomsbekämpning och ekonomisk utjämning. 🙂

Rumänska f.d. tiggare blir utkickade ur sin bostad utan uppsägningstid

Alina med sonen Benjamin, Abel, Christi och Anelisa

Alina med sonen Benjamin, Abel, Christi och Anelisa

Jag har tidigare skrivit om min rumänske vän Christi som lärt sig svenska, skaffat sig personnummer och skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, målmedveten om att skaffa sig ett bra liv för sig, sin fru och sina tre barn här i Sverige. När jag skrev förra gången hade jag och några vänner precis fixat boende åt honom och hjälpte honom söka efter jobb. Nu, två månader senare, har han blivit utlovad fast anställning på ett år med start 24 april. Tack Gud! Däremot har deras hyresvärd plötsligt beslutat sig att kicka ut dem på ett par dagar. Otack, djävulen.

Eftersom Christi inte haft nåt jobb än har jag betalat hans hyra och därmed träffat killen de hyr av ett par gånger, och han känns lite skum. Inget kontrakt, pengar i handen, hyreshöjning på måfå. Killen äger tre hus eller nåt och hyr ut åt flera familjer samtidigt som han renoverar. Han nämnde att han suttit inne. Rummet Christis familj hyrt är väldigt litet, skräpigt och toaletten är smutsig.

Inte den optimala hyresvärden, helt enkelt. Men eftersom gästfrihet är stendött i vårt samhälle i allmänhet och kyrkan i synnerhet så har det ju inte funnits något annat! Inte ens mitt eget kollektiv vill ta emot dem på grund av en kollektivkamrat till mig som motsätter sig det, och på grund av att Baptistkyrkan som vi hyr av inte låter oss ha fler än fem som bor här.

Read the rest of this entry