Till att börja med kan jag meddela att Christi som jag skrev om i förra inlägget har fått hyra en ny lägenhet som är större, bättre och renare. Tack Jesus! Och tack alla som bad.
En av de första grejerna jag gjorde när jag startade den här bloggen 2009 var att lägga upp delar från en halvfärdig bok jag skrivit om Bibelns syn på rikedom och fattigdom, under titeln Kan en kristen vara rik? Inläggen där är några av de mest lästa på bloggen än idag och det är inte särskilt okontroversiellt att hävda att kristna bör sträva efter ekonomisk jämlikhet – jag har fått mycket mothugg under åren. Men fler och fler börjar inse att detta ju faktiskt är vad Jesus undervisade och fler och fler börjar längta efter en mer radikal form av kristendom. Folk som Shane Claiborne och Ched Myers har bidragit starkt till den hungern.
Förra terminen gick jag en kurs i retorik och homiletik och skulle hålla ett argumenterande tal. På sju och en halv minut presenterade jag då några av mina främsta argument för att kristna inte ska vara rika och bemötte några vanliga motargument framför de andra kursdeltagarna på Skype (det var en distanskurs). Vi skulle även filma oss själva för att typ analysera talet i efterhand. Jag kom på att det kunde inte skada att lägga upp klippet på YouTube också.
Så kolla gärna igenom, kom med kommentarer och sprid det vidare om ni gillade det. Låt oss ta varandra i hand för att i Jesu fotspår skapa rättvisa genom rikedomsbekämpning och ekonomisk utjämning. 🙂
Hela Pingsten 
Micael,
skulle dina idéer få ”framgång” skulle det innebära oöverblickbara skador för många människor. Gud hjälpe oss att skydda oss mot neddragningar i sjukvården, upphörd biståndsverksamhet o s v, o s v.
Du är en duktig teologi men uttalar dig dessvärre på ett sätt som tyder på att du är rudis när det gäller samhällsekonomi. Det är de höga vinsterna och inkomsterna i övrigt som lägger grunden för vår välfärd. Utspridd fattigdom fungerar inte ens som gödsel.
Myten om delad rikedom stavas delad fattigdom.
GillaGilla
Tjena Hans!
Jag har läst på samhällsvetenskapliga fakulteten på Uppsala Universitet i över tre år, mycket längre än jag läst teologi. Hur du kan få det jag skriver till att avskaffa biståndsverksamheten är ganska konstigt – jag har argumenterat för en tiodubbling av biståndet i flera år. Grejen är att i majoritetsvärlden dör 50 000 människor varje dag på grund av fattigdom. Om du argumenterar för ojämlikhet så godtar du den utrotningen av människor, du godtar att sjukvården är närmast ickeexisterande i Mozambique. När du talar om ”vår välfärd” menar du att vi ska isolera oss från omvärlden i girig egoism. Jag däremot förespråkar en Jesusrevolution där vi utjämnar klyftorna mellan rika och fattiga så att ALLA får leva ett värdigt liv, inte bara rika svenskar. Och det är precis vad Bibeln uppmanar till i Luk 3:11, 2 Kor 8:13-14 och många andra ställen.
GillaGilla
Micael, samhällsvetenskapliga programmet, ja. Ekonomiprogrammet, nej!
Hur kommer du fram till att icke rika människor kan ge av sitt överflöd? I svensk aktiebolagsrätt stadgas, att aktiebolagets syfte är att bereda vinst åt ägarna. Varför? Jo, mer än hälften av vinsten i näringslivet går till skatt, varur välfärdssektorn finansieras. Vill du ändra på aktiebolagslagens portalparagraf, som levt vidare genom alla revideringar och oberoende av styrkeförhållandena i riksdagen?
Bistånd, visst! Men det du förordar genererar inte kapital till ökat bistånd. Vi kan inte ens fortsätta med biståndet på nuvarande nivå.
Du nämnde Mozambique. Det är särskilt intressant med tanke på att vår familj har goda vänner där som missionärer sedan många år. De arbetar med att lära ut affärsmannaskap. Meningen är att den fattiga befolkningen ska stimuleras till självförsörjning i stället för att fortsatt vara beroende av omvärldens välvillighet. När jag ser framgångarna där (senaste kontakten förra veckan) så ryser jag över alla koncept som bygger på att en biståndsmatta ska kväva varje ansats till en sund ekonomisk utveckling, som leder till självförsörjning utifrån ett sunt marknadstänkande.
Bill Gates ger miljoner av avkastningen från egna investeringar till angelägna projekt. Men detta bygger på att han tjänat ohyggligt med pengar. En ”utjämnad” Bill Gates har inte mycket att komma med.
GillaGilla
Hans, i mitt program har jag läst en hel del ekonomi, inklusive utvecklingsekonomi och miljöekonomi. Den neoklassiska ekonomiska teorin är inte så populär nuförtiden utanför storföretagen själva i och med att den innehåller så många brister – den bygger på orimliga antaganden som att alla människor har fullständig tillgång till information och den värderar inte miljö och mänskliga rättigheter. Framför allt har den inte lyckats empiriskt bevisa tripple down-effekten eller att frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och resursförbrukning är möjlig. Med andra ord, det går inte att säga att vi når välstånd på grund av mångmiljonärerna. Tvärtom visar forskning av bland annat Richard Wilkinson och Kate Pickett att ojämlika samhällen lider av större problem än jämlika. På samma sätt är en ojämlik värld mycket mer otrygg än en jämlik och leder till konflikter, terrorism, flyktingskap och att människor svälter samtidigt som andra konsumerar lyxvaror.
Mångmiljonärernas och -miljardärernas samhällsnytta går alltså inte att belägga. Om Microsofts vinst hade delats ut jämlikt hade det kooperativ av människor som då fått ta del av den förstås kunna ge lika mycket till bistånd som Gates nu kan ge. Jesus sa att vi inte ska impas av de som ger lite av sitt överflöd utan av de som ger allt – Gates engagemang är fantastiskt, men anonyma privatpersoner ger mycket mer än han. Det är han som blir känd dock på grund av sin rikedom.
Sverige är redan ett av världens mest jämlika länder, men bara inom landets gränser, internationellt är vi superrika. Om vi skulle bedriva den svenska modellen på global nivå skulle vi inte tolerera att människor dör av svält i Mozambique på samma sätt som vi inte skulle tolerera om barn i Medelpad dog av svält medan stockholmarna levde i lyx. Jämlikhet är en självklarhet, det är omoraliskt att neka vissa människor grundläggande mänskliga rättigheter för att andra ska kunna köpa lyx och överflöd.
Att jag skulle vara emot företagande i Mozambique är lika taget ur luften som att jag skulle vilja avskaffa bistånd. Jag tycker sådan rättvis handel som gynnar de fattiga är toppen – jag är själv Fairtrade-ambassadör. Det ska dock skiljas från när multinationella företag förtrycker och suger ut de fattiga för att de rika ska bli rikare. Ett sådant beteende kritiseras i Jakobsbrevet 5:1-6:
Lyssna, ni som är rika, gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er. Er rikedom skall förmultna och era kläder förtäras av mal. Ert guld och silver skall ärga, och ärgen skall vittna mot er och förtära ert kött som eld. Ni har samlat skatter i de sista dagarna. Se, den lön ni undanhållit arbetarna som skördade era åkrar, den ropar, och skördearbetarnas rop har nått Herren Sebaots öron. Ni har levt i lyx och överflöd på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. Ni har dömt den rättfärdige och dödat honom, och han gjorde inget motstånd mot er.
Jag är inspirerad av Jesus Army i Storbritannien, en kyrka som praktiserar egendomsgemenskap och hjälper fattiga. De försörjer sig med Kingdom Businesses, företag som kyrkan driver där alla får samma lön. De står för biblisk jämlikhet.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Ja tack, och jag önskar dig detsamma.
Du må ha rätt när det gäller de ekonomiska måtten. Alltfler betonar att vi inte kan förlita oss på BNP-mått o s v. Visst finns det en motsättning mellan beroende av ständig tillväxt och nödvändiga miljöhänsyn. Ytterlighetsexempel finns i Human Development index, som bygger på feministiska, miljömässiga och socialistiska tankar.
Men här blandar vi begreppen. Det är tänkbart att de har rätt som hävdar att vi måste slå av på standardjakten och ta nödvändig hänsyn till anda intressen. Det är inte där min invändning ligger. Jag menar att i den mån vi är beroende av de ekonomiskt tvingande sambanden, så kan vi inte negligera dem av godhjärtade hänsyn. Det ligger på olika plan.
Om Bill Gates och Ingvar Kamprad hade delat med sig till dig och mig utifrån förutsättningarna i deras startskede, så hade det inte blivit mycket av deras möjligheter att generera välstånd. Jag hoppas du överser, men jag uppfattar ditt tänkande som att du helt missat de dynamiska effekter som är hela poängen med ekonomisk utveckling. Arabländerna var som bekant långt före västvärlden i utveckling. Men det är inte därifrån välståndet breder ut sig. Redan genom att ränteförbudet omöjliggör en fungerande företagsfinansiering går all möjlig utveckling i stå. Om detta bygger på religiösa föreställningar så är det okej i sig, men det innebär att vi får acceptera verkligheten sådan den är. På samma sätt kan man anföra bibliska skäl att upprätthålla ett ekonomiskt tänkande som omöjliggör eller hämmar en sund välståndsutveckling.
Så som jag menar att effekten av ditt resonemang blir.
GillaGilla
Hej Micael vad intressant att lyssna på dig!
Jag tycker dock att du borde svara på några saker utifrån skriften:
1. Både Job och Abraham fick materiell välsignelse från Gud d.v.s. de blev rika. Kan inte det samma gälla för kristna?
2. Att kungarna inte skulle samla stora skatter är förvisso rätt, men det innebär väl inte att de förväntas vara fattiga? Jag menar det står ju i 1 sam 8:11 om att Kungen kommer att få rätt till materiella ägodelar. Gällande kungslagen så är det ju egentligen Salomo som lyckas klanta till det rejält gällande kvinnor, guld och egyptiska hästar. David förblir okritiserad utifrån 5 mos 17:14 . jämför gärna med 1 kung 10:14- 11:4
3. I berättelsen om tullindrivaren Sackéus möte med Jesus (Luk 19:1ff) blir resultatet förvisso att han delar med sig till de fattiga men han blir inte fattig själv. Detta verkar Jesus inte ha något problem med.
4: Paulus skriver: i 2 Kor 9:7 ”Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare”. Jag upplever att din retorik lätt landar i att detta bibelord inte följs utan att du försöker få folk att känna sig tvingade till att ge bort allt och bli fattiga och det tycker vi väl vore tråkigt?
Slutligen så tycker jag att filmen var intressant, men jag blev lite konfunderad över hur du så lätt bara viftade bort andra (enligt mig) mer holistiska bibelläsningar som säger: Du kan vara rik och kristen, men har du fått en sån gåva måste du förvalta den väl och leva i större procentuell frikostighet än andra. Ta åter igen Job som ett gott exempel då han var både rik och barmhärtig. Men visst är det så att vi borde ge mer och mycket!
GillaGilla
Hej broder!
Som sagt är videon från en skoluppgift där vi skulle hålla ett kort argumenterande tal, jag tror maxgränsen låg på åtta minuter, så det är definitivt inte min mening att vifta bort argument utan jag hade helt enkelt inte så mycket tid 🙂 Jag har faktiskt skrivit en hel bok om hur en kristen ska förhålla sig till rikedom och fattigdom, och lagt ut utdrag från denna på https://helapingsten.wordpress.com/kan-en-kristen-vara-rik/ Del 8 handlar om de rika i GT, https://helapingsten.wordpress.com/2009/09/22/rik-del-8-rika-i-gt/ där jag givetvis tar upp bronsåldersnomaderna Abraham och Job.
Du skriver flera gånger att jag menar att vi ska vara fattiga, något jag inte sagt. Ords 30:8 säger ”Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men låt mig få den mat jag behöver.” Det finns ett mellanting mellan rikedom och fattigdom, där man har det man behöver men inte vältrar sig i lyx och överflöd utan ger bort så mycket man kan. 5 Mos 15:7 säger att om vi kan ge till de fattiga men inte gör det så syndar vi. 1 Joh 3:17 säger att om vi kan ge till de fattiga men inte gör det så förblir inte Guds kärlek i oss. Vi ska inte tvinga folk att ge med våld, men naturligtvis är det fullständigt omoraliskt att spendera pengar på onödiga saker medan barn svälter på grund av brist på pengar.
Detta tycker jag är mycket mer holistiskt än en paradoxal idé om att man kan äga överflöd samtidigt som man ger bort det, att man kan vara rik samtidigt som man hjälper de fattiga så mycket man kan. Har man mycket och ger mycket så har man inte mycket kvar sen, annars har man gett för lite. Det var vad de tidiga kristna predikade, Didaché säger ”Du skall inte vända dig bort från den som behöver utan ha allt gemensamt med din broder och inte säga, att det är ditt eget. Ty om ni har gemenskap i det oförgängliga, hur mycket mer bör ni inte ha det i det förgängliga!” Hermas Herden ”Tänk alltså efter: Du får inte skaffa dig mer än det som är alldeles nödvändigt och tillräckligt liksom en som bor i främmande land.” Och Justinus ”Vi som värdesatte rikedomens och ägodelarnas vinst, lägger nu vad vi har i en gemensam hög, och delar ut till alla som lider nöd.”
Sen är David givetvis inte undantagen från 5 Mos 17:17, han levde ju både i polygami och hade mycket silver och guld. 1 Sam 8 är en varning för vad kungen kommer begära åt sig, inte en rättighetslista, eftersom kontexten är att Samuel försöker övertyga folket varför de inte ska skaffa sig en kung. Och Luk 19 säger inte att Sackéus fortsatte vara rik efter sin omvändelse, om han behöll tron var han troligtvis med i egendomsgemenskapen i Jerusalem när kyrkan bildades.
Vi får snacka mer när vi ses 🙂 Guds välsignelse!
GillaGilla
Du har naturligtvis rätt när du säger att du aldrig i ditt tal nämnt orden att en kristen ska vara fattig. Detta var mer retoriken som fick mig att dra den slutsatsen då du talade om att ”sälja allt” och att man inte ens ska ha en tv (får man då ha en dator? 😉 ). Vad som sägs mellan raderna är kanske något att tänka på… Detta misstag kunde lätt ha undvikits om du hade gett en tydlig definition på hur man ska leva som Inte rik.
Vidare så tycker jag att din förklaring gällande GT fortfarande behöver mer kött på benen. Jag menar att du flera gånger argumenterar utifrån ett resonemang där det som inte nämns i skriften blir större än det som faktiskt står där. Du skriver:
”Det finns inget som tyder på att Job, patriarkerna och majoriteten av kungarna spenderade mer resurser på sig själva än mat och kläder, därför kan man inte använda dem som argument till att vi kan spendera mer resurser på oss själva än mat och kläder. ”
Detta tycker jag att du endast har delvis rätt i, jag menar, visst det står inte om varje person att de levde i lyx utan bara såg till att ha mat och kläder. Frågan kvarstår dock, om bibeln nämner att någon blir väldigt rik, antyder den då inte att personen blev rik och levde i överflöd? Om inte annat nämns förstås.
Job verkar fortfarande vara otroligt rik och leva i överflöd fast än hans hjärta inte har begär till det. Han såg till den fattige och faderlöse och hjälpte dem alltid. Jag menar att detta fortfarande är en rimligare tolkning, än att anta att allt han ägde gick till en biståndsorganisation i hans regi (denna organisation nämns ju häller inte i texten). Det jag lär mig av Job är att han klarade av att vara både rik och ha ett barmhärtigt hjärta, obefläckat av habegär.
1 Sam 8:10ff är förvisso en varning, men det är låter för mina öron fortfarande som om detta är Kungens rätt. Jag menar det talas ju inte om att Kungen skulle göra fel när han gör detta, men det står uttryckligen ”‘Dessa rättigheter’, sade han, ‘tillkommer den kung som skall härska över er'”
En sista fråga bara: i den första kyrkan rådde egendomsgemenskap. Detta gäller alltså kyrkan, hur tänker du att en kristen ska förhålla sig till sina bröder respektive till de som inte är det? (detta har inte med temat ovan att göra är bara lite nyfiken 🙂 )
Slutligen ska jag bara nämna vad jag håller med dig om: Att det finns ett mellanting mellan fattigdom och rikedom (som sagt ovan,hur definierar du det?). Vi kristna borde dela med oss betydligt mer! (frågan är kanske för många hur och till vad?)…. Okej det blev ju inte så mycket att hålla med om men i alla fall något 🙂
GillaGilla
Hej igen bror!
Läs gärna igenom alla inlägg jag skrivit i bloggserien om du vill veta hur jag tänker. Jag förstår att man inte alltid orkar läsa igenom det jag hänvisar till i blogginlägg men om man inte gör det blir det svårt att säga ”det här tänkte du inte på” eller ”det här var du inte tydlig med”, för jag tar upp det mesta i bloggserien.
Det perspektiv du presenterar kallar jag för inställningsteologi eftersom man menar att det är ens inställning till pengar som spelar roll snarare än att det skulle vara fel att vara rik, och förutom att den bland annat går emot Matt 6:19-24 så innehåller den en självmotsägelse som du ger uttryck för när du talar om Job – du säger att han är ett inspirerande exempel i att han var rik samtidigt som han var generös. Med andra ord: han behöll kakan och åt upp den samtidigt? Han behöll sina pengar samtidigt som han gav bort dem?
Job och Abraham levde i tält på bronsåldern och deras rikedom bestod av boskap – de har mycket mer gemensamt med maasaier i Kenya än västerländska företagare. På Jobs tid fanns inget internet, ingen utvecklad infrastruktur – de fattiga man kände till var de som bodde i närheten och de såg Job till att ta hand om. Men vi idag kan rädda liv med ett knapptryck genom att stöda Läkare utan gränsers arbete i Syrien och det jag påpekar är att det är omöjligt att ge tusen spänn till dem samtidigt som vi spenderar samma tusen spänn på ett playstationspel.
Om man är rik, om man spenderar pengar på onödiga saker så ger man MINDRE till de fattiga än om du hade levt i den enkelhet 1 Tim 6:8-10 uppmanar till. Att inte ge till de fattiga fast man kan är som sagt en synd enligt 5 Mos 15:7 och 1 Joh 3:17.
När i synnerhet Nya Testamentet så tydligt säger att vi ska verka för jämlikhet (Luk 3:11, 2 Kor 8:13-15) och förbjuder oss att vara rika (Luk 6:24, Jak 5:1-6) så väger detta tydligt över att individer i GT var rika på samma sätt som att Nya Testamentets förbud mot polygami väger över att ofta samma individer i GT levde i polygami. Du använder inte dessa personers livsstil som argument för polygami men däremot för rikedom.
Det finns mycket mer att säga men som sagt har jag skrivit en hel del redan i bloggserien, så check that out. Gud välsigne dig!
GillaGilla
Hej Micael
Jag tänker att jag inte kommer att skriva så mycket mer här. Det blir så långt. men följande tycker jag att du borde tänka på.
1. Jag utgår från det här klippet som inte självklart hör till någon serie.
2. Jag undvek att svara på frågan om polygami då det faktiskt inte har med saken att göra. Det såg jag mer som ett retoriskt knep från din sida. Jag menar, det är ju en helt annan debatt!
3. Förstår jag dig rätt om att din definition av rik är en person som har mer än bara mat för dagen och kläder?
4. Visst var exempelvis Abraham rik och på ett sätt som liknar vårt (om man bortser från slavarna) 1 mos 13:2 ”Abram var nu mycket rik, han ägde boskap och silver och guld.”
5. Såklart att vi ska hjälpa andra, frågan är ju bara hur mycket man ska ge. Skulle jag följa ditt råd skulle jag sälja min dator, äta bara bönor och ris sälja min mobil för andras skull. Då skulle jag faktiskt uppleva att mitt liv blev väldigt svårt. och det borde man kanske inte göra utifrån 2 Kor 8:13-15??? Eller??
GillaGilla
Med Micaels koncept för samhällsekonomin skulle redan bortfallet i statens momsinkomster leda till misär på vissa områden. En misär som frikostigt skulle delas med dem som gjorts beroende av bistånd från svenska skattebetalare.
GillaGilla
Jo jag förstår att det kan vara lite overkill att förväntas läsa en hel bloggserie när du egentligen kommenterade det här youtubeklippet, men anledningen till att jag påpekar det var att jag i själva blogginlägget skrev att det var en skoluppgift och hänvisade till min serie, och jag upprepade detta då du skrev att jag lättvindigt viftar bort motargument och inte tänkt på saker som jag egentligen skrivit flera sidor om.
Anyways, polygami är väldigt relevant i denna diskussion just på grund av den uppenbara parallellen – om man bara kan peka på en gammaltestamentlig persons livsstil och därmed anta att den livsstilen ska gälla för kristna också, då kan kristna vara rika och leva i polygami (och ha slavar). Min syn är däremot att gammaltestamentliga helgons livsstil bör prövas gentemot nytestamentlig undervisning, eftersom inte ens gudfruktiga judar var syndfri utan bara Jesus. Och på så sätt finner jag att både polygami och rikedom är olämpligt för en kristen.
Vidare så måste vi ha en kontextuell läsning av Skriften, Abraham var definitivt inte rik på ett sätt som liknar västerlänningars rikedom: han levde på bronsåldern, bodde i tält, var nomad och hade ett stort hushåll att ta hand om. Mycket silver och guld var inte samma sak för nomader på bronsåldern som hade ansvar för 70 pers jämfört med vad det är för en Hollywoodstjärna. Och även om Abraham var rik som ett bergatroll går det ensamt inte att använda som argument för att kristna ska vara rika av samma anledning som hans polygami mellan Sara och Hagar inte bör kopieras.
Min definition av rik är en person som har mer än det nödvändigaste, mer specifikt en som lägger pengar på hög och/eller köper lyx, underhållning och skönhetsprodukter (so called LUS-produkter, https://helapingsten.wordpress.com/2011/11/30/bojkotta-lus-produkter-lyx-underhallning-och-skonhet/ ) Grekiskans ord i 1 Tim 6:8 är något bredare än mat och kläder, διατροφὰς καὶ σκεπάσματα betyder snarare ”sustenance and covering”, vilket gör att saker som mediciner och tak över huvudet också ryms. Saker som smycken och finkläder förbjuds dock i Nya Testamentet (1 Petr 3:3).
Sen är NT inte jobbfientligt, arbete uppmuntras och egendomsgemenskapen och den ekonomiska utjämingen innebär inte att folk slutar jobba. Och det var förstås svårt, om inte omöjligt, för de urkristna att reglera sin inkomst så den fortsatte vara ojämlik, något som reglerades inte minst genom kollekt. Och för arbete krävs vissa resurser – jordbrukaren använder jordbruksredskap, tältmakaren använder tyg – som är till för att betjäna andra människor och generera en inkomst. Det är skillnad på en dator som används för att skicka bistånd till Syrien och en som används för dataspel och lyxkonsumtion. Jag bojkottade länge dator och all form av elektronik för flera år sen, men insåg att om jag skulle behålla den hållningen så skulle jag aldrig kunna arbeta med någonting – nåt som inte stämde så bra överens med Bibeln. Så därför skaffade jag mig en dator på second hand, nåt jag förstås får kritik för men whatever. Har skrivit mer om det här https://helapingsten.wordpress.com/2009/11/17/rik-del-13-resurser-for-arbete/
Sen en liten input till Hans: Du får gärna förklara för mig vad jag har för koncept för samhällsekonomin för jag vet inte riktigt vad du syftar på 🙂 Jag står för en global ekonomisk utjämning primärt genom bistånd, rättvis handel och fri invandring. Naturligtvis innebär det att Sverige blir fattigare och det tycker jag är jättebra – om alla levde som oss skulle vi behöva tre jordklot. När jag var i Sydafrika mötte jag vita människor som sörjde att apartheid var avskaffat eftersom deras privilegier minskade och de svarta fick det bättre. Dagens ekonomiska struktur bygger på global apartheid och förtryck av de fattiga. Det ska vi dock motverka så att världen blir en rättvis plats med ekonomisk utjämning.
Gud välsigne er!
GillaGilla
Micael,
det blir lätt att vi pratar förbi varandra utifrån olika utgångslägen. Ett försök till förklaring mot två samhällsekonomiska plan: tillskott genom investering och förbrukning genom konsumtion. Jag får intrycket genom din argumentation att du vill ha en utjämning i konsumtionsutrymmet. Jag menar att det skulle innebära ett ”oförlåtligt” stopp i välfärdsutvecklingen totalt.
Tyskland har haft två välgörare utifrån efter krigsnederlagen: De stora Kreügerlånen efter första världskriget och Marshallplanen efter det andra. Som du vet arbetade det tyska folket hårt för att klara av krigsskadeståndet (Versailles) efter första VK. De kunde inte arbeta ihop ett investeringskapital och det blev inte utrymmer för dräglig egen konsumtion. Genom stort inflöde av amerikanskt kapital intelligent kanaliserat via Kreüger kunde Tyskland äntligen börja återuppbygga sin industri och infrastruktur, som möjliggjorde en ökad konsumtion. Lånen löpte med låg ränta i utbyte mot tändsticksmonopol, som inte kostade Tyskland något. (Kreügers betydelse för den tyska återuppbyggnaden är gravt underskattad.)
Marshallplanen har stora likheter med Kreügerlånen. Vi talar om ”det tyska undret” efter andra VK.
Om amerikanskt kapital hade lämnats till tyskarnas konsumtion i stället för till investeringar i näringsliv och infrastruktur hade vi aldrig fått se den fantastiska återhämtningen. Percy Barnevik har förstått det här. Hans microlån innebär en ekonomisk utveckling i stället för den traditionella fördelningen på plan två, konsumtionsplanet. ”Bättre metspö än fisk.”
Religiös snällhet är beundransvärd och bra på många sätt. Missionärernas arbete är säkert underskattat på många håll. Men! Den religiösa idealism som sätts före den ekonomiska ingenjörskonst som måste till för att bygga upp en investeringsekonomi som behövs för en välfärdsutveckling är inte invändningsfri. Allmosor till tyskarna hade inte möjliggjort deras hjälp till Grekland med flera idag.
Man kan också ha synpunkter på fattigjordbrukens ianspråkstagande av jordens knappa resurser, jorderosion och skövling av regnskogen. Men det här blev långt ändå.
Vänliga hälsningar
/h
GillaGilla
Tack för definitionen.
Den är således: Enkel mat, kläder, boende och arbetsredskap.
En tanke bara, de sålde ju både åkrar och hus. Varför gjorde de det, det går väl emot din definition ovan?
Polygami är visst en separat fråga, Den är lika separat som frågan om att alla troende borde klara att dricka gift utan att dö (mark 16:18). Det är en intressant fråga men den hör inte till den här diskussionen: Jag nöjer mig med att säga att 5 Mos 17:17 inte nödvändigtvis är emot polygami utan bara extrem sådan. Därför tycker jag att det var ett dåligt exempel i filmen. Guldet har jag ju redan lagt ut.
Vidare är det högst sannolikt att denna egendomsgemenskap endast fanns i Jerusalem då det endast nämns på ett ställe. Sackéus var nog inte med eftersom han bodde i Jeriko. Egendomsgemenskapen upphör nog snart då det vid tiden Paulus skriver Romarbrevet (15:25f) uppenbarligen inte råder en sådan gemenskap längre. Det menar jag eftersom det bland dem finns de som är fattiga och de som har det ekonomiskt väl. Paulus samlar därför in pengar till de bland bröderna som har det dåligt från Rom, Akaja, Makedonien och troligen Korinth. Systemet höll inte och därför ser vi det inte på andra ställen i NT. Givmildheten finns dock kvar!
Jag glömde visst tidigare att svara på frågan om inställningsteologi. Svar: ja, det tror jag på och det beror på att det går ihop med hela Bibeln! Alltså även i NT. Bra att du tog upp 1 Pet 3:3-4 För det bibelordet handlar ju om exakt det jag talar om. Din prydnad ska inte vara något yttre utan något inre. Det är alltså hjärtats dolda människa vi ska vara glad över och inte det yttre.
1 Tim 6:8-10 talar om att vi inte ska sträva efter rikedom och pengar. Alltså -var nöjd med det du har! Det säger inte – var inte rik!
Detta stämmer väl med Job som aldrig strävat efter rikedom men ändå blev han rik. Inställningsteologi igen. Vidare får vi inte glömma att det är för att pröva Jobs inställning som anklagaren får rätten att ta allt ifrån honom (Job 1:9-12). Glöm inte att i samma brev också nämns (5:17) att de som jobbar med ordets förkunnelse är värd dubbel lön, alltså ett välstånd större än det som nämns i 6:8.
Jag menar inte att kristna ska vara rika utan snarare att de får det.
Jag har nu bara en fråga kvar till dig, varför ska man inte använda GT.s exempel gällande rikedom som en välsignelse och applicera det på kristna?
Mycket mer kan sägas men jag ville ju vara kort 🙂 … fast det gick ju inge vidare.
GillaGilla
Hej igen!
Det finns en ganska utbredd missuppfattning att ”sälj allt du äger” är en uppmaning till egendomslöshet, trots att det enligt Matt 19:27-29 och Apg 4:34-35 är en uppmaning till egendomsgemenskap. När kristna sålde allt de ägde ”lade de ner betalningen för apostlarnas fötter”, och så distribuerades pengarna tillbaka till dem, åt var och en ”efter vad han behövde” (Apg 4:34-35). Dessa pengar kunde de kristna sedan köpa mat, kläder och hus för. När man sålt allt blev man inte tomhänt, utan man fick en viss summa pengar tillbaka som räckte till det man ”behövde”. Alla i gemenskapen fick en sådan summa. Syftet med allt detta är naturligtvis ekonomisk utjämning. ”Ingen av dem” led längre någon nöd. Man hade med Guds hjälp i ett slag utrotat både rikedom och fattigdom. Man ägde allt gemensamt, och kallade inte det man ägde för sitt.
Och om vi inte föreställer oss att alla 5000 kristna bodde i samma hus, typ en skyskrapa, så var det naturligtvis så att de hade egna hem. I och med den ekonomiska redistributionen så kunde dock fler ha råd med ett hem.
Sen att Jerusalem skulle ha varit den enda församling som praktiserade egendomsgemenskap är kyrkohistoriskt inkorrekt. Visserligen är Jerusalemförsamlingen den enda församling i Nya Testamentet som är ordentligt beskriven, och vi har ingen mer detaljerad beskrivning av egendomsgemenskap i NT (även om flera bibelord som exempelvis 1 Tim 5:16 antyder att en sådan praktiserades i någon form), men det säger oss varken bu eller bä. Det finns bara två församlingar i NT som vi vet praktiserade nattvard, Jerusalem och Korinth, bör vi då anta att vi inte ska fira nattvard? Nej, av två skäl – Jesus uppmanade oss att fira nattvard, och vi vet från kyrkohistorien att nattvard var norm. På samma sätt vet vi framför allt rån de apostoliska fäderna och de tidiga kyrkofäderna att egendomsgemenskap var norm och fortsatte praktiseras i de flesta tidiga församlingar. Jag tar upp det här https://helapingsten.wordpress.com/2009/09/08/rik-del-6-kyrkofadernas-syn-pa-pengar/
Rom 15:25f. säger att andra församlingar hjälpte till att bekämpa fattigdomen, en translokal ekonomisk utjämning, men det innebär förstås inte att egendomsgemenskapen i Jerusalem var avskaffad, det är något du läser in i texten. Att Jerusalem fick många fattiga kunde ju istället bero på att många fattiga helt enkelt gick med i församlingen, eller att de drabbades av hungersnöd, eller att de blev förföljda. Att säga att egendomsgemenskapen var avskaffad är att läsa in något som inte står där.
Sen tycker jag inte alls att 1 Petr 3:3 bekräftar inställningsteologi, just därför att Petrus där, precis som Paulus i 1 Tim 2, förbjuder finkläder, smycken, dyra håruppsättningar etc. Den inre människans skönhet används som kontrast, absolut, men du verkar tolka det som att man både kan ha denna sköna insida och köpa dyra kläder och smycken, något som klart går emot texten. Det är här jag menar att inställningsteologi lider av en tydlig självmotsägelse: man talar om generositet som något positivt samtidigt som man talar om lyx och överflöd som något positivt, och menar på något paradoxalt sätt att man med gott samvete kan spendera pengar på både och samtidigt. Sanningen är ju den att ju mer pengar vi spenderar på lyx och överflöd, ju mindre pengar kan vi ge för att rädda liv i Syrien. Du kan inte spendera samma pengar på en dyr klänning som du också ger till Läkare utan gränser, utan du gör ett val. Och det är i ljuset av detta som vi, eftersom vi enligt bland annat 1 Joh 3:17 ska ge så mycket vi kan till de fattiga, inte ska spendera pengar på finkläder, lyx och andra saker vi inte behöver.
Din förståelse av 1 Tim 5:17 – att pastorer ska ha DUBBELT så mycket lön som andra yrken, är ganska sällsynt och väldigt svårt att sätta i praktiken. Annars brukar man ju tolka den dubbla lönen som att Paulus menar att de får en andlig lön i Himlen, men dessutom är de värda en lön som täcker deras basbehov här på jorden. Det är mer in line med hans tänkande – själv ville han ju inte ta emot lön alls för att inte vara någon till last.
Det stämmer att 1 Tim 6:8-10 säger att vi ska vara nöjda med det vi har och att vi inte ska sträva efter att vara rika. att kärleken till pengar är roten till allt ont. Vers 9 är särskilt intressant därför att där säger att de som vill vara rika faller offer för begär som leder människan till undergång. Verbet πλουτεῖν kan både betyda att bli rik och att vara rik. Detta är en viktig nyansskillnad, för om man plötsligt får mycket pengar, och jag har inga problem med att tro att Gud kan fixa det, så har man ett ansvar att förvalta dem inte genom att bidra till oojämlikhet utan till jämlikhet och spendera dem på fattigdomsbekämpning och att sprida Guds Rike. En som vill vara rik kommer dock behålla pengar för sig själv och spendera pengar på sig själv, på grund av sin kärlek till pengar. Det säger sig självt att om man inte vill vara rik så är man inte rik särskilt länge till. Om man nöjer sig med mat och kläder så kommer man inte ha ett behov av konsumtion av onödiga saker. Det vi ser i Sverige idag är dock ett väldigt stort sug efter onödiga saker, efter pengar, efter rikedom. Samtidigt som barn svälter på grund av brist på kapital. Det är det problemet jag adresserar.
Gud välsigne dig!
GillaGilla
Det är fel att vara rik om man är egoistisk med pengarna och har för mycket lyx och det går ut över fattiga men om man däremot utbildar sig och får ett bra jobb med en bra lön och använder pengarna delvis till att hjälpa fattiga, välgörenhet och annat som kostar att genomföra är det inget fel.
GillaGilla
De som talar om ekonomisk utjämning, ett högt skattetryck o s v är sällan benägna att problematisera. När ska någon på den kanten proklamera för krav på merarbete eller krav på utnyttjande av utbildningspotentialen?
Den som skatteplanerar brännmärks, så länge planeringen inte handlar om att dra ner på arbetstiden för att exempelvis komma under beloppsgränsen för statlig skatt. Man kan utan vidare gå ner till deltid utan att anklagas för att bidra för lite till välfärden.
På få områden är hyckleriet så monumentalt.
GillaGilla
Hej hej. Är inte NT tvetydligt i denna fråga? Undervisar inte Jesus och Paulus olika i denna fråga till vis del. Paulus om framgång/välståndteologi. Å att det är som så mycket i Kristendomens historia. Vi lyssnar på bibelns alla röster och väljer ut de som passar oss bäst. Det är ju därför kristendomen har spridits och anpassat sig så väl över hela jorden och i så olika kulturer. En styrka men om vi blundar för vissa saker och väljer det som passar oss finns det en stor fara i det? Att missa det viktigaste budskapen till hur vi bör leva som kristna.
GillaGilla
Hej Mattias! Det håller jag inte med om. De texter framgångsteologer ofta refererar till är 2 Kor 8-9 eftersom Paulus där talar om sådd och skörd. Men Paulus säger ju på samma ställe att målet med att ge till de fattiga är att det ska bli lika för alla (8:13-15) så nog ställde han upp på Jesu jämlikhetsvision. i 1 Tim 6 går Paulus dessutom rakt emot framgångsteologin, han säger att de som tror att gudsfruktan ska ge ekonomisk vinst har ett fördärvat sinne, att vi ska nöja oss med mat och kläder och att vi inte ska vilja bli rika (vv. 5-9).
Gud välsigne dig!
GillaGilla