Förra hösten gick jag en kurs i global miljöekonomi på Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) på Uppsala Universitet. Där diskuterade vi hur ekonomi som akademiskt ämne väldigt ofta separerats från naturvetenskaperna, och att det därför är svårt att få in ett miljötänk hos ekonomer. Miljöpåverkan och naturresursernas begränsningar kläms ofta in lite i slutet i de flesta ekonomikursers standardlitteratur, fick vi lära oss på en studiedag på Stockholm Resiliance Center. Det blev ganska tydligt när kursen startade med en gästföreläsning av Anders Wijkman och Hanna Wetterstrand som ägde rum på självaste Ekonomikum – när Anders frågade hur många som faktiskt läste ekonomiprogrammet räckte knappt någon upp händerna!
Miljöekonomers kritik mot hur ekonomi vanligtvis bedrivits går bland annat ut på att politiker och företag förstör klimatet och spränger planetens begränsningar med hänvisning till jobb och tillväxt, BNP ses som ett mått på länders välfärd, och man gör inte någon större skillnad mellan tillväxt av miljöfrämjande verksamhet eller tillväxt av miljöförstörande verksamhet. Det vi ser i världen är att när länder har tillväxt som främsta mål i sin ekonomiska politik, vilket gäller de flesta länder, då förstörs miljön på ett oerhört brutalt sätt vilket leder till att djur, natur och människor dör.
Det här klippet från Post Carbon Insitute ingick i vår kurslitteratur (de gillar youtube på Cemus) och pekar på att de flesta länder och imperier i världshistorien haft en väldigt långsam tillväxt, om de växt alls, men att detta förändrades när Europa och sedan resten av världen fick tillgång till billig energi – fossila bränslen. Tillväxten har fört med sig en massa fördelar – längre medellivslängd, bättre mat, teknologi, you name it – men sakta men säkert började mänskligheten inse att vi gått för långt och börjat förstöra planeten på ett sätt som får katastrofala konsekvenser, genom att utrota arter, öka den globala medeltemperaturen, med mera.
Vi vet nu att vi måste sluta använda den billiga fossila energin så snart som möjligt – och även om vi skulle strunta i det kommer den ta slut. Vi vet också att den makalösa befolkningstillväxt som vi sett de senaste 200 åren med all sannolikhet kommer ebba ut innan det här seklet är över, och eftersom befolkningstillväxten är en av de drivande orsakerna bakom den ekonomiska tillväxten kommer den sannolikt också att sjunka (även om västvärldens befolkningstillväxt varit låg så har mycket av vår tillväxt varit beroende av länder i Asien och Afrika där den varit hög). Och att tro att innovationer som ökar produktiviteten och tillväxten oavbrutet kommer fortsätta för evigt är rätt spekulativt och naivt – även de är begränsade av vad naturen åstadkommer.
Och även om innovationer skulle fortsätta driva tillväxten så kommer de använda sig av brytning av naturresurser som leder till miljöpåverkan. Tim Jackson har visat övertygande i sin bok Välfärd utan tillväxt att det inte finns några exempel på frikoppling mellan materialbrukning och tillväxt. Oändlig tillväxt i en ändlig värld är helt enkelt inte möjligt. Som videon nedan uttrycker det: en nyfödd hamster fördubblar sin vikt varje vecka, men om den tillväxten inte avstannade efter ett tag skulle den efter ett år vara större än godzilla. Tron på oändlig tillväxt är en from förhoppning som dök upp under 1900-talet, men som inte kommer kunna realiseras.
Förutom miljöekonomins tillväxtkritik bör västerländska politikers och företags tillväxttillbedjan kritiseras från ett rättviseperspektiv. Ojämlikheten ökar i världen, medan de fattigaste en miljard människorna inte upplevt någon tillväxt på över 60 år (något utvecklingsekonomen Paul Collier skriver om i sin bok The Bottom Billion) så blir de rikaste länderna allt rikare och får panik när de upplever en recession. Flera politiker i Sverige såväl som i hela västvärlden argumenterar för att den globala fattigdomen kan utrotas genom att de rika länderna hjälper de fattiga länderna växa genom handel och bistånd, men i praktiken tar de rika länderna ännu mer pengar än de ger genom kapitalflykt för att de själva ska växa ännu snabbare. Och idén om att alla länder ska bli lika rika som västvärlden är fullständigt orealistisk av miljöskäl – om alla levde som amerikaner skulle det krävas fem jordklot!
Framför allt är jakten på tillväxt något som bör förkastas ur ett bibliskt perspektiv. Som jag redovisat här har Nya Testamentet ett tydligt enkelhets- och jämlikhetsideal som kritiserar rikedom och jakten på mer pengar. Paulus skriver:
Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. (1 Tim 6:8-10)
Och Hebreerbrevets författare:
Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig. (Hebr 13:5)
Nöj er med vad ni har! Var nöjda med mat och kläder, det nödvändigaste. Jakten på evig tillväxt är väldigt destruktiv och bör skarpt kritiseras av kyrkan. Vi kan inte bara titta på medan mäktiga män skadar de fattiga och förstör planeten för att de älskar rikedom. Nej till tillväxt, ja till förnöjsamhet!
Hela Pingsten 
Precis så förhåller det sig naturligtvis. När man står inför ett auditorium av miljömedvetna som menar att ekonomin ska generera skattepengar till välfärden – ”vård, skola, omsorg” – utan tillväxt, så är det knappt någon av dem som läst ekonomprogrammet.
När Löfvén, Sjöstedt och Fridolin upprepar mantrat att det viktigaste är att garantera välfärden, så faller kritiken på ekonomerna som talar om vad som i så fall krävs.
GillaGilla
Hej Hans!
Nu tror jag du missförstod mig 🙂 Vi som lyssnade på Wijkman och Wetterstrand läste hållbar utveckling, statsvetenskap, utvecklingsstudier som jag själv mm. Inom dessa utbildningar ingår ekonomi – som sagt, kursen jag gick hette helt enkelt The Global Economy. Grejen är dock att för dem som läser hållbar utveckling eller utvecklingsstudier så ingår ekonomin i ett större sammanhang och isoleras inte från andra områden.
Sen vad för utbildning de har på MP:s kongress som jag antar att du syftar på har jag ingen aning om, men som sagt, inom miljöekonomin och hållbarhetsforskningen är tillväxtkritiken och kritiken av konsumtionssamhället ganska stark, och av partierna är det mest bara MP som tar miljöforskningens ord på allvar.
Guds välsignelse!
GillaGilla
Löfven har nog aldrig sagt att det viktigaste är att garantera välfärden. Viktigaste är jobben, ty utan att folk har jobb kan vi inte garantera välfärden.
GillaGilla
Du säger det själv: ”…ty utan att folk har jobb kan vi inte garantera välfärden.” Syftet med jobben är inte jobben utan välfärden. Välfärden är av omedelbar betydelse, jobben av medelbar.
GillaGilla
Vet inte om det uppskattas att man citerar Dalai Lama på hela pingsten 😉 men han har i alla fall sagt att man behöver materiell standard upp till en viss grundläggande nivå, därutöver blir det materiella allt tommare och till sist destruktivt.
GillaGilla
Ekvationen ökad medellivslängd-färre arbetade år-negativ tillväxt-bibehållen välfärd är ännu olöst.
GillaGilla
Går det att få till ett ekonomiskt system som fungerar ekonomiskt OCH ekologiskt OCH moraliskt? That is the question.
Med det första menas ett system där människor inte blir allt fattigare med tiden, med det moraliska avses sådant som rimlig materiell nivå och en etiskt godtagbar fördelning av resurser.
För detta krävs ett förändrat människosläkte, alternativt att Jesus & the Really Good Guys tar över. Hoppas på det, men sker det nästa vecka eller om 3780 år?
GillaGilla
Jag tror det fungerar Klaus, odlar i min koloni något som kallas ”forest gardening”
http://en.wikipedia.org/wiki/Forest_gardening
Dom som sysslat med detta en tid i europa säger att det ger ca 7 gånger så mycket mat i motsats till vanligt ”jordbruk” / per hektar, helt enkelt för att man också kan odla på höjden,så visst fungerar det med råge.
Men plutokraterna gör sitt bästa att genom media förvirra folk, oljebolag och storbolag sprider ut rykten som att ekologisk odling inte fungerar eller att alternativ energi absolut inte kan hjälpa , fastän Danmark numera siktar på 100 % förnybart till 2050, kollar man nyhets strömmen ser man att omställning mot en hållbarare värld är på g, folk vet vad dom vill ha och fler och fler vill ha ekologiskt, och det är ju något positivt 😉 eller ha solceller på sitt hustak och leverera överskottet ut på elnätet.
http://supermiljobloggen.se/kolumn/2014/06/louise-konig-coop-kom-igen-nu-klar-vi-danskarna-pa-ekologiskt
Du har så rätt med ditt Dalai Lama citat det är ju också vad ”lyckoforskning” visar 🙂
GillaGilla
Ja, det är verkligen bra att människor verkligen försöker hitta konkreta vägar framåt. Och tack för länken, Lars! Ska läsa!
GillaGilla
Sverigebönen
http://regentags.wordpress.com/2014/06/05/sverigebonen/
http://www.fralsningsarmen.se/Forsamling/Nyheter/Sverigebonen/
GillaGilla
Ledare i Upsala Nya Tidning idag: Miljöpartiets ledande politiker förstår förmodligen att frågan om tillväxt eller inte är fel ställd. Men gång på gång beslutar partiets medlemmar ändå att MP ska vara mot tillväxt. /—/ Om man tror att tillväxt helt enkelt innebär att människan utnyttjar allt mer av naturens resurser för att producera olika varor så är det klart att man förr eller senare når en gräns. Det uppenbara exemplet är de socialistiska planekonomierna.”
Michael, vad anser du om tillväxten i ett socialistiskt perspektiv?
GillaGilla
Hej Hans!
Socialismen är ursprungligen lika positiv till tillväxt som liberalismen och konservatismen, när dessa ideologier formades var miljömedvetenheten väldigt svag och många var väldigt optimistiska till industrialiseringens utveckling. De kommunistiska diktatorerna har aldrig varit särskilt intresserade av att bevara miljön, och de har inte varit så intresserade av Marx socialistiska statslösa utopi heller. Tyvärr inser ju inte heller Håkan Hellberg på UNT att tillväxten inte kan pågå för evigt, det finns ju inga belägg för att absolut frikoppling mellan tillväxt och resursförbrukning är möjlig så därmed är det fysiskt omöjligt för någon ekonomi att evigt växa.
Guds välsignelse!
GillaGilla
En avgörande skillnad är att marknadstänkarna räknar med efterfrågetillväxt medan marxister använder utbudsplaner för att få fart på produktionen.
Att en ökad efterfrågan på privata och offentliga tjänster skulle göra det fysiskt omöjligt för samhällsekonomin att växa återstår att belägga. MP framhåller dessutom gärna att klimatsmarta lösningar ger nya arbetstillfällen.
I botten ligger den olösta frågan hur ett ökat kostnadstryck på välfärdssektorn ska tillgodoses utan tillväxt i ekonomin.
GillaGilla