Från och med nu ska jag ta sabbat från all internet- och telefonkommunikation i en veckas tid för att vila, skriva och be. För att ni inte ska behöva vara sysslolösa, kära bloggläsare, presenterar jag härmed också all undervisning jag höll i Värmlandsnäs missionsförsamling förra hösten om kristet samhällsansvar!
Del 1 handlar om rikedomsbekämpning – varför kristna inte ska vara rika.
Del 2 behandlar enkel livsstil – hur kristna ska leva på ett ickerikt och miljövänligt sätt.
I del 3 talar jag om egendomsgemenskap genom kyrkohistorien.
Del 4 diksuterar om hjälpen hjälper – det vill säga om bistånd och pengagivande är en bra idé (spoiler alert: svaret är ja).
Avslutningsvis talar jag om mitt favoritämne – aktivism för fred och rättvisa i Andens kraft!
Hela Pingsten 
Min ideologi handlar mera om aversion mot fattigdom. För att uppnå fattigdom är rikedomsbekämpning det säkraste medlet.
Men hur behjärtansvärt?
GillaGilla
Du tillhör den stora grupp männsikor som tror på det där med solens exkrementer. Solstrålningen sågs som solens gödsel som spreds över jorden. Den käre solkungen själv, Ludvig XIV trodde på idén som enkelt uttryckt var att ju mer han överkonsumerade desto mer ”gödsel” producerade han som kunde gödsla åkrarna och ge välstånd åt de fattiga. Sedan tog Reagan och Thatcher till sig den åsikten. Skatter skulel reduceras till ettminimum och rika skulle bli snorrika så skulle det sippra ner lite smulor från deras välfyllda bord till fattigt folk. Problemet är bara att det är en riktigt usel fattigdomsbekämpning och Storbritannien fick både sina gammelfattiga som nu varit arbetslösa i generationer och sitt prekariat, unga människor med förr goda förutsättningar på arbetsmarknaden som aldrig får ett riktigt jobb. Så har vi det i Sverige nu och gissa vika politiska grupperingar dessa ofta tillhör?
Till skillnad från dig tror jag på en sund demokratisk blandekonomi där det åtminstone till en viss gräns finns mörjlighet att leva ”alternativt” utanför grottekvarnen. Jag tropr närmligen att vi männsikor måste ha varandra för att överleva och vi måste ta vara på jordens resurser innan Reagan och Thatcher och Ludvig XIV utarmat planeten så alla går en svältdöd till mötes, först de fattiga förstås, men till slut även de rika. De kommer att märka att guld, kärnbränsle och kretskort inte mättar så bra.
GillaGilla
Du skriver något om exkrementer. Det kan få stå för något av en sammanfattning.
Jag ser hur mycket du vet om min uppfattning, så jag har nog inget att tillägga som du inte redan känner till.
GillaGilla
Jag försöker alltid vara artig mot dig och det är alltså en mycket gammal uppfattning som talar om solens exkrementer inget jag hittat på. Jag tror vi avbryter alla samtal, hur jag än gör är du bara oförskämd tillbaka. Trist, jag hade en annan uppfattning om dig från början.
GillaGilla
Jag säger ett anständigt tack och hej! Jag gjorde detsamma förra gången du avbröt alla samtal.
Nej, jag tror inte det är särskilt oartigt att svara så som jag gjorde på följande betygsättning: ” Så har vi det i Sverige nu och gissa vika politiska grupperingar dessa ofta tillhör? Till skillnad från dig tror jag på en sund demokratisk blandekonomi där det åtminstone till en viss gräns finns möjlighet att leva ”alternativt” utanför grottekvarnen.”
Jag brukar inte göra något nummer av att jag råkar vara ekonom. Men jag förbehåller mig som sådan rätten att själv avgöra vilka åsikter jag har i ämnet och hur de motiveras.
GillaGilla
Du har upprepade gånger angripit mig när jag sagt att vi behöver varandra och dessutom angriper du ständigt Micaels tal om egendomsgemenskap, vilket jag tycker samhället redan praktiserar till viss del med ett sunt skattesystem.
När jag frågar vad du tycker svarar du alltid lika raljant. Du tycker tydligen att bästa sättet att bekämpa fattigdom är att göra rikt folk rikare (vi är ju det, rika alltså) det är samma idé som Reagan, Thatcher och LOUIS XIV hade. Men nu säger du att du inte tycker så.
Eftersom du aldrig säger rakt ut vilket system du tycker om utan bara kommer med provokativa uttalanden för oss andra att bli dumförklarade av om vi misstolkar det som dina egna åsikter blir all diskussion meningslös. Jag skriver vad jag tycker du skriver provokationer och sedan säger du: ”Jag tycker inte så! Gick du på den enkla!”
Sedan kommer ofelbart detta avslut: ”jag förbehåller mig som sådan rätten att själv avgöra vilka åsikter jag har i ämnet ”
Du borde tänka igenom vad du vill med dina kommentarer. Jag vet att jag inte vill slänga käft med någon som gömmer sig bakom provokativa uttalanden som han inte står för.
GillaGilla
”Du har upprepade gånger angripit mig när jag sagt att vi behöver varandra och dessutom angriper du ständigt Micaels tal om egendomsgemenskap,” Att uttrycka en annan åsikt än din kallas att ”angripa”.
”Du tycker tydligen att bästa sättet att bekämpa fattigdom är att göra rikt folk rikare…” När du i samma svar påstår att jag aldrig talar om vad jag tycker och att jag inte står för mina uttalanden, så är det mycket begärt att jag inte ska låta raljant.
Jag som inte står för mina åsikter har enligt dig åsikten att vi inte behöver varandra. Kan vi åtminstone vara överens om att det är överflödigt att tillkännage sina åsikter till den som redan känner till dem alltför väl?
GillaGilla
Ursäkta men Hans G är du på riktigt eller bara ett nättroll. Har aldrig sett dig ge
raka svar på de som ifrågasätter dina märkliga påstående. Din högerretorik är
bara avsedd som provokation enligt mitt sätt att se det. Är väl inte ensam om
uppfatta dig så Hans. Har du någon som helst självinsikt eller ser du dig som
lite förmer än oss andra.
GillaGilla
Med tanke på alla kategoriska uttalanden om min åsiktsprofil måste jag väl ändå få berömma mig av att inte ha varit alltför svävande i mina svar på raka frågor.
Mera preciserat: alla åsikter som inte ligger klart till vänster om normaliteten närs av råkapitalister med näring i den kristna högern.
Ifrågasätt det världsförbättrande i att läkemedelsföretagen delar ut forskningsmedlent till fattiga sjuka och du är mänsklighetens fiende. Fråga Micael om han ser någon principiell skillnad i investerings- och konsumtionskapital. Fråga om han tycker att sättpotatisen och matpotatisen ska användas på samma sätt… Fråga om det räcker att använda mjölken från kon, eller om vi ska skära av spenarna också.
Jag har inga som helst betänkligheter att stå för mina frågor och mina kommentarer. För den som inte är alltför fjättrad av ideologiska låsningar handlar det typiskt sett om självklarheter.
GillaGilla
Jag tror inte att man är här utan att det finns något som drar, något som stör och skaver. är man här så vill man nog innerst inne något, liksom Sackeus i trädet.
GillaGilla
Ja, Hans G är väl här av någon orsak, men han får sitta ifred i fortsättningen för mig iaf.
GillaGilla
Ja du Hans G, om du tror att internationella läkemedelsbolag eller för all
del multinationella livsmedelskoncerner bedriver någon form av ideel
verksamhet för fattigdomsbekämpning, så slår du nog rekord i naivitet.
Pfitzer, Bayer AG, Semper och Unilever har varit inblandade i så många
skandaler där enbart vinstmaximering funnits som mantra att även du
Hans borde ha förmågan att inse detta utan att komma med allmänna
plattityder, tyvärr verkar detta vara ett signum för din debatteknik.
GillaGilla
”Ja du Hans G, om du tror att internationella läkemedelsbolag eller för all
del multinationella livsmedelskoncerner bedriver någon form av ideel
verksamhet för fattigdomsbekämpning, så slår du nog rekord i naivitet.”
Har du sett mig påstå att läkemedelsföretagen bedriver fattigdomsbekämpning, så skulle jag sätta stort värde på ett preparat mot minnesförlust.
I samband med att jag skrev om läkemedelsföretag för några tidningar på -90-talet gick jag bland andra mål igenom Neurosedynmålet från mitten av -60-talet. Det är, förstår jag, beklagligt om Henning Sjöström fick bra betalt för att han mot dåliga odds lyckades utkräva skadestånd åt de drabbade av skandalen.( Det tyska företag som tagit fram produkten, som marknadsfördes i Sverige av Astra, bad om ursäkt 50 år efter skandalen.)
Jag tror inte för ett ögonblick att det tyska företaget eller Astra – eller för den delen godkännande myndigheter – vädrade misslyckandet. Följden av den typen av misslyckanden med biverkningar gör att tiden mellan forsknings-/tillverkningsbeslut och kostnadstäckning blivit så lång, att lönsamheten är en riskfaktor. Med risk menar jag att behövande går miste om hjälp i en utsträckning som många gånger är värre än eventuella biverkningar.
Läkemedelsindustrin är idag – i bjärt kontrast till populäruppfattningen – beklagligtvis en veritabel krisbransch. De enorma kostnaderna för att ta fram ett nytt läkemedel för godkännande är så stora att finansieringen inte får kostnadstäckning när det gäller ”smala” sjukdomar ens vid lyckade resultat. Det är den otillfredsställande lönsamheten som är ett hot för sjuka personer. Det speciella med läkemedel är att det går åtskilliga misslyckade satsningar på en lyckad. Den lyckade måste alltså ha en lönsamhet som täcker förlusterna på övriga projekt.
Det är i stor utsträckning de växande pensionsfonderna som är storägare i börsföretagen. Pensionärerna lider mindre nöd av att få sin pension säkrad än av att det inte kommer fram nya läkemedel på grund av dålig lönsamhet. Lagstiftaren, Sverige riksdag, har förstått hur sambanden ser ut. Vår gamla aktiebolagslag har genom alla ändringar under åren behållit portalparagrafen: ändamålet är att bereda vinst åt aktieägarna.
I min juristutbildning specialiserade jag mig på associationsrätten, där ABL är flaggskeppet. En spridd uppfattning är att aktiebolagets ändamål är att ge vinst åt bolaget. Lagstiftaren har insett att det är att spä ut incitamenten för mycket. I linje med detta krävs en särskilt markering i bolagsordningen, om syftet ska vara ett annat. Aktualiserades senast i debatten om vinster i välfärden. En intressant detalj är att under de flesta åren med vår moderna ABL har vi haft ”arbetarregering”…
Det skulle vara intressant att få en kommentar från min examinator i associationsrätt kring påståendet om plattityder, liksom från bedömarna av min uppsats ”Pilotskolan och företagens vinstintresse”. När jag läser Jonas Svenssons kommentar inser jag hur jag har överskattat mina lärares och examinatorers omdöme.
GillaGilla
”Ifrågasätt det världsförbättrande i att läkemedelsföretagen delar ut forskningsmedlent till fattiga sjuka och du är mänsklighetens fiende.”
För att själv citera det du skrivit. Du använder ofta ironi eller sarkasm i dina texter.
Här slår de tillbaks på dig själv.
Ha ha….du måste vara amatörkomiker. Läkemedelsföretagen har dålig lönsamhet.
Kan du visa källa på detta så blir din trovärdighet mycket högre.
GillaGilla
”Ja du Hans G, om du tror att internationella läkemedelsbolag eller för all
del multinationella livsmedelskoncerner bedriver någon form av ideel
verksamhet för fattigdomsbekämpning, så slår du nog rekord i naivitet.”
Jag har inte på något sätt talat om fattigdomsbekämpning med läkemedelsföretagens forskningsmedel. Jag framhåller tvärtom vikten av att forskningen är inriktad på att bekämpa sjukdomar, också hos fattiga. Detta är poängen, tvärtemot det du påstår!
Den dåliga lönsamheten i läkemedelsbolagen kan avläsas på flera sätt. Långsiktigt bedömer man forskningsläget. Här ett exempel bland många, från Veckans Affärer: ”För tre decennier sedan var läkemedelsbolaget Astra ett av Sveriges största och mest lovande företag. I dag ser framtiden för såväl bolaget som för svensk läkemedelsforskning dyster ut.”
GillaGilla
Du tappar fokus här och blandar in numera brittisk/svenska Astra Zeneca där den
brittiska huvudägaren valt att dra ner på viss forskning i Sverige, men glöm inte
att omsättningen 2013 var ca 230 miljarder svenska kronor varav vinsten var nästan
52 MILJARDER.
Hans vilket annat företag har vinstmarginaler på 22%. Du som ekonom hade nog
kunnat räkna ut detta själv. Som sagt visa källa på dina påstående som saknar all
trovärdighet.
GillaGilla
”Läkemedelsindustrin står inför stora förändringar
2012-02-06 Pressmeddelande från Linköpings universitet
Hela läkemedelsbranschen står inför stora utmaningar. Produktiviteten sjunker medan sjukdomar som influensor, tbc och malaria blir ett allt större hot mot mänskligheten. Det krävs större öppenhet för innovation och entreprenörskap och nya beslutsmodeller i läkemedelsbranschen, säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi och nybliven doktor i innovation och entreprenörskap.
Allt större resurser läggs ner på läkemedelsforskning i världen, men det kommer fram allt färre läkemedel. Produktiviteten i branschen sjunker samtidigt som influensapandemierna och ”gamla” infektionssjukdomar som exempelvis tbc och malaria blir ett allt större hot mot mänskligheten. Områden där läkemedelsbolagen idag knappt lägger ner någon kraft alls. Diabetes är ännu en sjukdom som blir allt vanligare och där det behövs mycket mera forskning.”
Vi talar om läkemedelsföretag ur ett folkhälsoperspektiv och ett företagsekonomiskt. Min poäng är att läkemedelsföretagen är beroende av förutsättningar för att motsvara de medicinska behoven. Som framgår av studien sjunker produktiviteten samtidigt som breda sjukdomar blir ett allt större hot. Det är mitt grundperspektiv för det inlägg du kritiserar.
Du tar upp lönsamheten utifrån tanken att läkemedelsföretagen har för stor lönsamhet. Jag framhåller då att det är en poäng med hög lönsamhet på så sätt att det är de som ska trygga våra pensioner.
Läkemedelsbranschen är inte resultatmässigt linjär. Flera års FOU-kostnader ger efterföljande år stora vinster i vissa fall för ett enskilt företag. Vill man vara extremt missvisande, plockar man fram ett enskilt års resultat av tidigare års samlade investeringar.
Min invändning mot påståendet att jag yttrat mig om läkemedelsföretagens fattigdomsbekämpning lämnade du därhän. Jag tar upp det med tanke på vad du säger om att förskjuta fokus.
GillaGilla
Trodde citatet från din text skulle få dig att förstå vad jag menar, men du ser
inte skogen för träden skymmer.
Läke och livsmedelsföretagen har aldrig sett utvecklingsländerna som en
lönsam marknad utan alltid i första hand sett till att i-länderna tillgodosetts
med div nödvändiga och mindre nödvändiga preparat som håller våra
välfärdssjukdomar i schack, detta i samråd med läkare och jäviga sk experter
från livsmedelsindustrin. Se bara exemplen med alla blodtrycks och
kolesterolsänkande läkemedel och livsmedel som är en mångmiljard-
industri (margarinet becel är ett skrämmande exempel).
Tro inte för ett ögonblick att utvecklingsländerna står först på tur när nya
och effektiva preparat ska introduceras, de får som vanligt smulorna och
div suspekta preparat som i-länderna ratar. WHO och enskilda länders
marknads och etikregler ser till att livsnödvändiga preparat fördelas ut, inte
läke/livsmedelsindustrin som bara har ett cyniskt lönsamhetsperspektiv.
GillaGilla
”Tro inte för ett ögonblick att utvecklingsländerna står först på tur när nya
och effektiva preparat ska introduceras…” Nej, men det har du läst ut i det jag säger?
Efter att ha sysslat med de här frågorna under årtionden blir det närmast pinsamt att kommentera utifrån citatet. Självklart har du en poäng i att u-länderna inte sätts främst. Men därifrån att frånkänna läkemedlen dess betydelse är vägen lång. Hur är det med lepran idag, malaria, polio, HIV o s v.För att inte tala om bedövningsmedel. Hur cynisk får man vara när det gäller att frånkänna läkemedlen betydelse för just de fattiga?
GillaGilla
Du behöver nog träna lite läsförståelse, plockar inget från dina kommentarer
som svajar än hit än dit. Jag har överhuvudtaget inte nämnt läkemedlens
betydelse utan enbart den cyniska vinstmaximering som dessa industrier
står för.
Din tolkning av min text är mycket märklig och får nog liknas vid
ett slitet idiomatiskt uttryck….du tolkar den ”som fan läser bibeln”. Detta
är säkert helt medvetet från din sida när du inte kan argumentera ur ett
helhetsperspektiv.
GillaGilla
Du gör det lätt för dig med tal om brist på läsförståelse utan ett enda exempel. Samma när du gör gällande att jag ”svajar”. Du har inte heller kommenterat det jag säger om ditt felcitat, att jag skulle ha uttalat mig om läkemedelsföretagens fattigdomsbekämpning.
En typisk vardag för mig handlar om avtalstolkning, förhandlingar, förlikningssamtal o s v. Skulle det arbetet bedrivas mot en motpart som behandlar sakfrågan på ditt sätt skulle arbetet vara tämligen meningslöst.
GillaGilla
Kliv ner från dina höga hästar nu, har svarat flera gånger på dina märkliga
tolkningar t ex det senaste ”Men därifrån att frånkänna läkemedlen dess
betydelse”. Jag har än en gång inte nämnt något om läkemedlens betydelse,
men tänker inte upprepa allt in absurdum som du inte kan läsa dig till.
Vad din vardag handlar om är väl tämligen ointressant i denna diskussion,
Din självgodhet om hur duktig du är passar nog bättre i andra forum.
GillaGilla
Det här har jag replikerat på: ”Tro inte för ett ögonblick att utvecklingsländerna står först på tur när nya och effektiva preparat ska introduceras, de får som vanligt smulorna och
div suspekta preparat som i-länderna ratar. WHO och enskilda länders
marknads och etikregler ser till att livsnödvändiga preparat fördelas ut, inte
läke/livsmedelsindustrin som bara har ett cyniskt lönsamhetsperspektiv.” Jag skulle ha något lite respekt för din analys om du åtminstone kunde sträcka dig så långt, att du förknippade läkemedelsbranschen med framtagningen av de viktiga läkemedlen. Hela sambandet som jag tar upp gäller ju BETYDELSEN AV ATT LÄKEMEDELSINDUSTRIN HAR DE BETINGELSER SOM KRÄVS FÖR ATT SJUKA MÄNNISKOR FÅR SIN BOT. Det har inte läkemedelsindustrin om forskningspengarna delas ut till fattiga. När jag lämnar kärnämnet är det enbart som svar på dina påståenden. Att kalla det för att jag byter fokus, svajar och så vidare är motsatsen till en hederlig debatteknik.
Jag begär inte att du ska ta till dig det sambandet. Självfallet vet jag att vi lever i Janteland och att jag sätter ut hakan när jag säger att jag sysslat en del med läkemedelsbranschen och dess lönsamhet.
Vet du något om det ämnet gäller tar jag inte illa upp om du hintar om det.
GillaGilla
Jag ger upp nu, det går inte att debattera med dig, din känslighet för kritik av
läkemedelsindustrin beror i högsta grad på att du är jävig i branschen. Flera
gånger har du visat detta tydligt i dina svar. Kan inte hjälpa att du har så många
ömma tår Hans.
Att se dig rycka ut till försvar som en ”läkemedelsbranschens riddare” genom
att ge dem någon form av ”tycka synd mentalitet” för att deras lönsamhet är
otillräcklig i förhållande till kostnaden för att utveckla nya läkemedel, ter sig smått
löjeväckande.
Jag behöver inte bevisa självklarheter i hur denna bransch har manipulerat
och påverkat regeringar både nationellt och internationellt. Att du inte vill ta del
av fakta från dokumentärer, tidningar, reportage mm, avslöjar snarare mer om
dig än om mig Hans. Men det är klart, allt är väl bara vänsterpropaganda i din
värld.
När du nämner hederlig debatteknik så ”kastar du verkligen sten i glashus” Hans.
Jag inte den ende som fått erfara detta på forumet.
Tackar för mig i diskussionen, men återkommer gärna i andra ämnen.
//Jonas
GillaGilla
Den som följer meningsutbytet mellan mig och Jonas Svensson kan göra sin egen bedömning. Jag har citerat ett utlåtande i ämnet från Linköpings universitet:
”Hela läkemedelsbranschen står inför stora utmaningar. Produktiviteten sjunker medan sjukdomar som influensor, tbc och malaria blir ett allt större hot mot mänskligheten. Det krävs större öppenhet för innovation och entreprenörskap och nya beslutsmodeller i läkemedelsbranschen, säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi och nybliven doktor i innovation och entreprenörskap.”
Jag gick in i debatten utifrån perspektivet att det inte vore försvarligt ur ett folkhälsoperspektiv att läkemedelsföretagen delar ut de pengar som behövs för forskningen och framtagning av livsnödvändiga läkemedel till annat. Även fattiga människor – och inte minst dessa – är också sjuka, vilket också betonas i den citerade rapporten.
Jag har i flera artiklar tagit upp en rad negativa omständigheter kring läkemedelsföretagen. Under rubriken Svenska privatiseringar handlar mest om haverier skrev jag i Skånska Dagbladet för över 20 år sedan (18 maj 1994) inför utförsäljningen av statens innehav i Pharmacia: ”Sälj ut statens 44 procent i Pharmacia i marknadsmässigt väl avvägda poster och med någon känsla för vad börsvärdet tål. Risken finns visserligen att det inte blir en succé från varje synpunkt sett, bara att det blir försvarbart inför medborgarna i gemen. I linje med att regeringen motstår krav på stöd till industrin bör den se upp med direktsubventioner till företagens ägare.”
Jag har skrivit om korruptionen inom branschen. Läkemedelskonsulenter utöver ett högtryck mot sjukhusen. Läkare får (eller fick) påkostade informationsresor vid lanseringar. De fick bonus på förskrivningar i konkurrenssyfte. Vidare har jag i flera artiklar tagit upp det klandervärda i läkemedelsindustrins vänsterhandsbeteende gentemot u-världen. Inte ens branschens vinster – som är till bekymmer för Jonas Svensson – kan dementera det behov av nya läkemedel som framhålls från Linköpings universitet. Att mina artiklar skulle vara belägg för riktigheten i Jonas Svenssons beskyllningar är han mig veterligt den första att påstå.
Fattigdomen ska bekämpas, men inte med de forskningsresurser som behövs för framtagning av läkemedel mot annars obotliga sjukdomar. Att fattigdomen upphör till följd av att den sjuke avlider i brist på bot är inte den optimala lösningen ur mitt perspektiv.
GillaGilla