Dålig metodik av Bo Rothstein om religion

När statsvetarprofessor Bo Rothstein inte vill förbjuda gåvor till de fattiga anklagar han religiositet för korruption & spädbarnsdödlighet. I en artikel på DN debatt igår attackerar Rothstein idén om att religiositet leder till ett mer moraliskt samhälle genom att hänvisa till statistik från World Value Survey.

Jag har inget behov av att försvara all form av religion – jag är helt övertygad om att efterföljelse av Jesus och Hans etiska undervisning som uttrycks i Bergspredikan definitivt leder till en hög moralisk standard, men i och med statskyrkosystemen och dess konsekvenser så finns det mängder med människor som kallar sig kristna utan att vara särskilt bra på att följa Jesus. Och när det gäller andra religioner så finns det förstås både moraliskt och omoraliskt beteende även där.

Rothstein argumenterar inte explicit för att religion ökar omoral, men däremot verkar han mena att sekularisering ökar moral. Grundproblemet är dock att han sammanblandar mängder med faktorer, han börjar med korruption och tillit men drar sen in rasism, kriminalitet och spädbarnsdödlighet och pekar på att detta förekommer mer i religiösa samhällen (dvs utvecklingsländer) än sekulära.

Spädbarnsdödlighet?

Ja, utvecklingsländer är religiösa och ja, de flesta lider av hög spädbarnsdödlighet. Men korrelation innebär ju inte per automatik kausalitet, och hur skulle ens den mekaniska kopplingen mellan religion och spädbarnsdödlighet se ut? Finns det någon religion som tycker att döda barn är nice? Är det rika ländernas sekularisering som är nyckeln till att få barn dör här? Eller är det inte så att båda dessa variabler är beroende av något annat, typ ekonomisk utveckling?

För att komma runt detta hänvisar Rothstein till USA som han menar är ett ”välmående land”, men USA är förstås ett väldigt ojämlikt land och speciellt på många sätt. Att religiösa är mer nationalistiska i USA är tyvärr inte så förvånande, men det är knappast något man upptäcker om man undersöker anabaptister eller muslimer. Sambandet mellan kriminalitet och religion kan förstår vara att kriminella blir religiösa snarare än att religiösa blir kriminella.

Rasism bland religiösa är förstås tragiskt och oacceptabelt och något som jag och Stefan Swärd ska bemöta i vår kommande bok, men innan man påstår att all religiös antirasistisk och moralisk förkunnelse – som vi har gott om – är dömt att misslyckas behöver man ta hänsyn till massa andra faktorer såsom utbildning, politiska åsikter och vilka influenser man har. Och sen problemet med att alla religioner klumpas ihop och kontrasteras mot sekularism. Finns omoralisk religion? Absolut! Och omoralisk ateism. Att vända sig emot att stödja Frälsis pga rasistiska högerkristna i USA är dock rätt så generaliserande.

Det som mest talar emot Rothsteins resonemang är att i princip allt han skriver kan också sägas om hudfärg – ”mörkhyade” länder är fattigare, mer korrupta, kriminella och har högre spädbarnsdödlighet – samma sak gäller inom USA – men bara rasister skulle säga att hudfärg är någon slags faktori sammanhanget. Det enda Rothstein bevisar är att utvecklingsländer och amerikanska republikaner är mer religiösa än andra, men det går inte att säga något om religionens påverkan på moral utifrån det.

Läs också Josef Bengtsons utmärkta svar på Rothsteins debattartikel. Och Joel Halldorfs! Och Stefan Swärds!

6 kommentarer

  1. Tror du måste läsa igenom Rohtsteins artiklar en gång till och försöka grubbla lite över andemeningen i det han skriver.

    Jag kan själv påminna mig om ett otal gånger då jag läst om just att religion (kristendom) är basen för moral och ateismen (eller icke-tro) leder till våld, omoral mm mm. Men en nmätning visar uppenbarligen att så inte är fallet. Sen kanvi säkert hitta en mängd olika förklaringar på det som ligger på en icke-religiös nivå utan har socio-ekonomiska grunder.

    Men argumentet att religion ger ett bättre samhälle håller uppenbarligen inte.

    Sen gör du en ”klassisk” tankevurpa. Du skriver att: ”jag är helt övertygad om att efterföljelse av Jesus och Hans etiska undervisning som uttrycks i Bergspredikan definitivt leder till en hög moralisk standard, men i och med statskyrkosystemen och dess konsekvenser så finns det mängder med människor som kallar sig kristna utan att vara särskilt bra på att följa Jesus.”

    Handlar det om att människor inte tror på rätt sätt??

    Sen har jag läst båda Rohtsteins artiklar men jag kan faktiskt inte hitta iggen vart du fick spädbarnsdödlighet ifrån. Är det ditt eget inlägg eller har jag missat något?

    Gilla

    1. Hej Jon!

      Det metodologiska fel som jag anser att Rothstein använder sig av är att han dels använder för många variabler där flera har svaga kopplingar till moral, som exempelvis spädbarnsdödlighet*, dels att han klumpar ihop all världens religion och kontrasterar den mot sekularism, vilket är ett rätt ålderdomligt och felaktigt sätt att se på religion som Josef Bengtson skriver här: http://www.xn--lsarna-bua.se/religion-finns-inte-i-allmanhet/ Eller som Stefan Swärd skriver i sitt debattsvar – religion innehåller allt från moder Theresa till Usama Bin Laden, och de kan inte klumpas ihop särskilt lätt.

      Rothstein har rätt i att många religioner påstår sig leda till högre moral samtidigt som de misslyckas eller helt enkelt egenltigen är omoraliska. Jag har ofta på den här bloggen kritiserat statskyrkosystemet och den omoraliska kristendomstolkning som fötts ur den, som jag menar tydligt strider mot Jesu undervisning och den tidiga kyrkan (som betonade ekonomisk jämlikhet, pacifism och helgelse). Men just denna ”primitiva” kristendom leder definitivt till bättre moral i ett samhälle. Att säga att det inte funkar för att det finns korruption i Zambia, och att religionen därför ska förpassas till privatlivet, är ungefär som att säga att politik ska förpassas till det privata för att Nordkorea är en diktatur.

      *Från Rothsteins artikel: ”Likadan är bilden om vi tittar på mera objektiva mått på mänsklig välfärd såsom spädbarnsdödlighet eller förväntad livslängd. Ju mer religion som utövas desto sämre är som regel värdena på dessa och andra standardmått på mänsklig välfärd.”

      Gilla

      1. Hej Micael. Är följer ett förhoppningsvis inte allt för förvirrat svar:

        Jag vidhåller nog att du ska läsa om Rohtsteins artikel en gång till men ta på dig lite andra glasögon.

        Problemformulering: Det anges ofta att religiositet leder till ett bättre samhälle på flera parametrar.
        Utfall: Statistik visar att så inte är fallet. I takt med att religion får allt starkare roll på flera platser i världen så har också oroligheter och motsättningar ökat. Vad statistiken inte berättar är orsakssambandet. Till det krävs det andra analyser.

        Om du läser hans artikel noga så ser du att han inte pekar ut någon speciell religion utan statistiken pekar på all religion. I det du skriver själv så tror jag i grund och botten att du håller med honom men jag tror att du känner dig utpekad (?). Sen är det inte han som klumpar ihop alla religioner utan det är statistiken han hänvisar till. Och den verkar vara entydig. Starkare religion ger inte en bättre värld. I takt med att samhällen sekulariseras så har också samhällen blivit bättre. (eller i omvänd ordning).

        En intressant observation han lyfter fram är att tendensen att människor blir mer intoleranta även ökar bland religiösa familjer i USA. Det ger en indikation på att det inte är endast levnadsförhållandena som påverkar utan även själva religionen i sig verkar ha en avgörande faktor i hur toleranta människor är.

        Åter till din invändning om Jesu lära/bergspredikan…. Om vi skulle göra en rundfrågning bland alla troende som kommenterar i din blogg, hur många skulle hävda att dom följer just jesu etik? Förmodligen de flesta. Sen kan man ha sina tvivel då man läser deras kommentarer. Samma mönster hittar vi på andra bloggar och forum. Jag tror att problemet är att alla har sin egen tolkning av vad Jesu etik innebär. Och häri ligger nog en hel del av problemet med all religion. Uttolkningen av religion är allt annat än självklar. Det gäller även Jesu lära.

        Men jag säger inte emot dig helt och hållet. Följde alla ansatsen i bergspredikan så vore det nog positivt för världen.

        Sedan anger Rothstein barnadödlighet (tack för hänvisningen) Det är bara att förtydliga att det inte är religionens förtjänst till att vi lever i ett gott samhälle. Det är andra mekanismer som ligger bakom. Dålig liknelse? Den har faktiskt en poäng.

        Däremot påpekar han att religion kan ha stora förtjänster för många människor. Men, man ska inte blanda in religion i politiken.

        Hoppas du hängde med…

        Gilla

  2. Jag vill be er att inte blanda ihop saker på det sätt som görs i artikeln ovan. Bo Rothsteins studie visar att det inte finns något statistiskt samband mellan religiositet och moral-indikatorer som t.ex. tillit och låg kriminalitet. Religiösa människor och samfund hävdar ofta att religion ger en högre moral hos människor. Trots att Jesus lära kan tolkas så att den borde ge högre moral i vissa frågor, så visar Rothsteins studie att det inte finns något sådant samband i verkligheten. Den visar inte att sekulära stater har högre moral, eller att religion ger kriminalitet (eller det omvända), bara att det ofta förmodade orsakssambandet mellan religion och moral i praktiken inte existerar i det största datamaterialet som finns att tillgå.
    Jag vill också passa på att kommentera det ofta förekommande påståendet att moralen skulle komma från religionen, i detta fallet kristendomen. Genom det mest objektiva verktyget människan har – vetenskapen – så vet vi att människor har funnits mycket längre än det funnits kristendom, judendom eller tidiga versioner av dessa religioner. Det betyder att antingen så var människor fullständigt omoraliska innan dessa religioner kom till, samt att alla människor som inte omfattas av dessa religioner fram till idag är omoraliska. Vi vet att ingen av de två ovanstående påståendena är sanna. Eller så betyder det att moral fanns innan kristendom, judendom eller tidiga versioner av dessa religioner. Personligen är jag helt övertygad om att den senare förklaringen är mycket troligare.
    Martin

    Gilla

  3. Altruistiskt beteende finns även hos vissa däggdjur och vad gäller människor så finns det belagt hos naturfolk som aldrig exponerats för andra kulturer, samt hos t ex Buddhismen.

    Gilla

Vad tänker du?