Sälj allt du har och ge till en fattig

Foto: Magnus Arvidsson, SR
Foto: Magnus Arvidsson, SR

Ikväll var jag med i Verkligheten i P3 igen halleluja, samma reporter som gjorde reportaget om Pannkakskyrkan hängde tillsammans med mig när jag hjälpte några rumänska vänner med bilinköp och CV-skrivande, och han intervjuade mig om hur jag blev frälst och varför jag vill utjämna klyftan mellan rika och fattiga. Det var ett mindre kritiskt reportage än det om Pannkakskyrkan, snarare lutade det åt andra hållet så att jag och min livsstil idealiserades väldigt mycket. Det är Jesus som ska ha äran, jag och alla andra miljoner lärjungar försöker bara snubblande följa efter Honom.

Det Bibelord som ligger till grunden för min syn på rikedom och fattigdom, som jag också läser upp i programmet, är följande:

Jesus såg på honom med kärlek och sade: ”Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad bort, för han ägde mycket.
 (Markus 10:21-22)

När jag stötte på det allra första gången som nykristen tänkte jag snabbt ”det måste vara bildligt, ‘sälj allt du äger’ betyder ‘ge hela ditt hjärta till mig'”. Så hoppade jag vidare till något annat, mindre utmanande bibelord (vilket ärligt talat är svårt att hitta). Men så en dag när jag var 16 hade jag läst i tidningen om den alarmerande världsfattigdomen, om hur en miljard människor lever på mindre än tio kronor om dagen och hur tiotusentals dör helt i onödan varje dag av diarréer, malaria och hunger. Samma dag stötte jag i min bibelläsning på Jesu ord om att sälja allt man äger igen, och plötsligt insåg jag att det går inte att ge pengar till de fattiga bildligt.

När jag fortsatte att läsa evangelierna såg jag att Jesus inte bara riktade detta bud till en random rik snubbe en gång, utan i Luk 12:33 säger han åt alla sina lärjungar att de ska sälja det de äger för att ge till de fattiga. Och i Apg 2:44-45 står det klart och tydligt att alla lärjungar mycket riktigt gjorde som Jesus sa: ”Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov.”

Notera att syftet med allt-säljandet var egendomsgemenskap, inte egendomslöshet. Jag har hört allt för många som misstolkat Jesu ord som att man ska sitta naken ute i öknen och äta insekter, och då är det ju inte konstigt att många drabbas av föreställningen att detta är något som gäller extremt få. Men Jesus själv levde inte i egendomslöshet, utan i egendomsgemenskap – Han och Hans lärjungar hade en gemensam kassa (Joh 13:29).

Lukas beskriver tydligt hur allt-säljande och egendomsgemenskap hänger ihop i Apostlagärningarna 4:

Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt… Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. (Apg 4:32, 34-35)

När de tidiga kristna sålde allt var det för att utjämna skillnaderna i kapital mellan sig. Vissa kristna levde i lyxkåkar medan andra var hemlösa. Genom att sälja saker som hus och åkrar kunde en mer jämlik fördelning av det gemensamma kapitalet upprättas. Det handlade inte om att de skulle sluta jobba, som vissa har misstolkat egendomsgemenskap som.

Det finns mycket mer att säga om detta, om du vill veta mer om biblisk ekonomisk utjämning så kolla in min bloggserie Kan en kristen vara rik eller min e-bok God vs Inequality. Eller ställ en fråga i kommentarsfältet. Jag gissar att en viss Hans G. Eriksson har något att säga om detta 😉

11 kommentarer

  1. Jesus kan som det mesta tolkas på många sätt. Micael Grenholms har till skillnad från andra tolkningar sitt omisskännliga underhållningsvärde.

    I Micaels värld finns ingen rikedom hos Kollektivets medlemmar. I den mån de haft någon egendom är den i enlighet med läran redan realiserad och betalningen förbrukad. DET FÅR JU INTE BLI NÅGOT FÖR DEN ENSKILDE ATT SÄLJA! Egendomsgemenskap råder.

    Detta är ett närmast genant exempel på ett självskapat Moment 22. Fundamentet om fördelning bygger redan i definitionen på att fundamentet, den enskilda egendomen, inte existerar – av ideologiska skäl.

    Mamma kom på att hon kunde göra kortbyxor – som det hette då – av mina långa med utnötta knän. När hon satt där med överflödigt tyg föddes den briljanta idén: Men nu har jag ju så jag kan lappa knäna! Det lyckliga för henne var att det inte var något hon tyckte sig kunna läsa ut av bibeln. För det skulle ha inneburit att hon fått brottas med problemet i stället för att avfärda tanken med ett skratt.

    De rättsfigurer vi har idag är inte hämtade från bibeln annat än vad gäller brottsbalken. Ägna en tanke åt: marginalbeskattning, bodelning vid äktenskapsskillnad eller för dödsfall, exekutiva förfaranden, ärvdabalken och regler om kvarboende och arv med fri förfoganderätt, basbeloppsregeln och ca 250 andra regler.

    Flum är en eufemism i sammanhanget. Det hindrar inte att jag måste hålla Micael räkning för en berömvärd människosyn och ytterst goda intentioner. En besvärande detalj i sammanhanget är verkligheten.

    Gilla

  2. Hans G Eriksson, skriver inte Mikael: ”Notera att syftet med allt-säljandet var egendomsgemenskap, inte egendomslöshet.” och:Men Jesus själv levde inte i egendomslöshet, utan i egendomsgemenskap – Han och Hans lärjungar hade en gemensam kassa (Joh 13:29).”
    De kanske sålde inte just där de bodde utan överflödet, det som var inte nödvändigt… det som tillspetsad kunde vara mer kär än Gud själv, det som gjorde till ägd i stället för ägare. För den rike bekymrar sig över sina tillgångar… står det och vi ”fattiga” är vi inte rädda att ”förlora” det ena och det andra? Jag tror Mikael är på rätt väg… jag har inte gått så långt men tänker åt det hållet absolut. Ordet är som den är, varken vi vill eller ej, men vi ”äger” rätten att följa den eller ej, vi har från Gud, frihet att besluta hur vi vill leva y vi får också ta konsekvenserna, bra eller dåliga och inte hitta ursäkter och förklaringar, mm.

    Gilla

  3. Jodå, jag noterar det Micael säger, ”att syftet med allt-säljandet var egendomsgemenskap, inte egendomslöshet”. Men jag fuskar lite och sneglar på vad Jesus säger: ”Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga,” Säljer Micael ALLT han äger och ger åt de fattiga så har han inte så mycket kvar. Men jag är försiktig: ” DET FÅR JU INTE BLI NÅGOT FÖR DEN ENSKILDE ATT SÄLJA! Egendomsgemenskap råder.”

    Men som jag inledde i kommentaren till Micael: ”Jesus kan som det mesta tolkas på många sätt.” Kan vi vara överens om jag fick påståendet bekräftat? Du invänder mot något som jag inte påstått.

    Gilla

    1. Hej Hans! Tack för dina kommentarer 🙂

      Om jag förstår dig rätt menar du att Jesu uppmaning att sälja allt man äger inte är en kallelse till egendomsgemenskap, utan till egendomslöshet, att ”inte [ha] så mycket kvar”. Att leva i egendomsgemenskap är då en undflykt från att sälja allt man äger.

      Med det resonemanget följde lärjungarna i Jerusalem inte uppmaningen att sälja allt man äger, eftersom de levde i egendomsgemenskap och uppenbarligen fortfarande ägde saker, fast gemensamt. Problemet är dock att Lukas klart och tydligt skriver att egendomsgemenskapen inleddes med att lärjungarna sålde allt de ägde, inklusive hus och åkrar, lade pengarna vid apostlarnas fötter och fick sen del av det gemensamma kapitalet efter behov:

      De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. (Apg 2:45)

      Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. (Apg 4:34-35)

      Resonemanget lär helt enkelt ha gått såhär: (1) Jag ska sälja allt jag äger och ge åt de fattiga enligt Luk 12:33. (2) Jag har sålt allt jag äger och är nu fattig själv. (3) Jag får mina basbehov täckta medan överskottet går till andra fattiga.

      Detta är inte någon slags urholkning av vad allt-säljande betyder, det är den bibliska definitionen av vad allt-säljande betyder. Det är enligt Bibeln inte en kallelse till egendomslöshet utan till egendomsgemenskap. Om man praktiserar egendomslöshet kan man ju inte ens äga några kläder. Men det finns inga belägg för att Jesus och apostlarna, som Han uppmanade att sälja allt de ägde i Luk 12:33, var nudister – tvärtom finns många bibelord om hur de hade kläder på sig. Så att ”Sälj allt du äger” skulle vara en kallelse till egendomslöshet är ett modernt påhitt som inte har någon förankring i bibeltexten.

      I den egendomsgemenskap som vi läser om i Nya Testamentet råder jämlikhet, men också enkelhet. Aposteln Paulus talar om att nöja sig med mat och kläder i 1 Tim 6:8, Jesus säger att vi inte ska samla skatter på jorden i Matt 6:19, etc. Därför kan bibliska kommuniteter inte samla på sig massa rikedomar och försvara det med att säga ”Det är gemensamt så vi behöver inte ge det till de fattiga.” Inte heller ska kommuniteten bara bestå av rika kristna, för själva poängen med egendomsgemenskap är att utrota fattigdom och därför ska fattiga individer och familjer släppas in.

      Kommuniteter och kollektiv med egendomsgemenskap har funnits i tusentals år, inklusive i modern tid. Vi har kloster och frikyrkogemenskaper i det här landet som praktiserar ekonomiskt delande. Det är inte så att det är juridiskt och skattemässigt omöjligt att leva i egendomsgemenskap.

      Avslutningsvis en kommentar om vad jag anser om investeringskapital: jag anser att resultatet av sådant blir bäst om det ägs och beslutas om gemensamt av ett stort antal människor snarare än av ett fåtal privata aktörer. Det finns en enorm orättvisa i läkemedelsindustrin där miljarder pumpas in för att bota västerländska åkommor medan finansieringen för att bota enkla men livsförödande sjukdomar i utvecklingsländer ofta saknas. Detta är en av alla miljontals hemska konsekvenser som den globala ekonomiska ojämlikheten får. Miljarder investeras i miljöförstörande företag som gör västerlänningar rika men som ruinerar fattigas miljö. Miljarder investeras i exploaterande företag som stimulerar västerländska konsumenter men som använder barnarbete, slaveri och hälsofarliga arbetsmiljöer i utvecklingsländer. Och så vidare. Detta måste det bli en ändring på.

      Guds välsignelse!

      Gilla

      1. Nej, nej, jag tar inte ställning till vad Jesus menade och än mindre till den vanliga raden av tolkningar utifrån personliga preferenser. ”Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga…” Det är klart att det är lockande att i vart fal i ett första påseende tycka att då blir det inte mycket kvar – ”allt”!

        Jag tänker inte så mycket på vad det innebär på det personliga planet med egendomsgemenskap. På samhällsplanet är det förödande med en ekonomi som stöter av från den etablerade. Som när inplantatet stöts bort av kroppen. Det finns betydligt enklare, harmlösare sätt att skapa problem i samhället.

        ”… om investeringskapital: jag anser att resultatet av sådant blir bäst om det ägs och beslutas om gemensamt av ett stort antal människor snarare än av ett fåtal privata aktörer. Det finns en enorm orättvisa i läkemedelsindustrin där miljarder pumpas in för att bota västerländska åkommor…” Tänk, om det förhöll sig som du säger!

        Alla stora läkemedelsföretag ägs av en mängd privata aktörer och väsentligen av våra pensionsfonder! ”Ditt” läkemedelsföretag står inte ens som gäst i farstun till verkligheten. Hittar du en stor ägare så handlar det typiskt om ett investmentbolag, som i sin tur ägs direkt eller indirekt av företag och privatpersoner. Är jag inte alldeles felinformerad har Astra Zenica över 100 000 aktieägare. Jag skulle inte kalla det ett fåtal.

        När sjukdomar som malaria, lepra, tbc o s v bekämpas i ”hemländerna”, så inte är det enbart för att gynna västerländska patienter. Jag känner väl till de olika olägenheterna i läkemedelsföretagens verksamhet. De faktiska skevheterna ser jag som så påtaglia, att vi inte har behov av mytbildningen.

        Fast du är fel ute i vissa frågor kan jag inte bortse från att du gör betydligt större nytta än jag och de flesta andra. Så min respekt och beundran har du.

        Vänliga hälsningar
        Hans

        /Vi får ta en fika och luggslita varann på allvar./

        Gilla

  4. ”Notera att syftet med allt-säljandet var egendomsgemenskap, inte egendomslöshet.”

    Nej, det är inte syftet, utan syftet är förstås, som för den rike mannen i Mark. 10:17, att rikedomens lockelser blir ett hinder. Vad du har din rikedom har du ditt hjärta. På samma sätt kan en ”egendomsgemenskap” leda till ett än större hinder, då man försvarar ”sin del” av den gemensamma egendomen, vilket bra beskrivs i Apg.5 om Ananias och Safira.

    Jag tror inte du kan förstå det här, Micael, men du kan äga mycket och ändå ha ditt hjärta hos Gud (som ex. David). ”Egendomsgemenskap” ändrar ingenting, det är vi som måste förändras inte vår egendoms ägare. Jesus propsade inte på den rike mannen att han måste dela med sig utan lämnade honom åt sitt öde.

    Gilla

    1. Hej Thomas!

      Syftet med allt-säljandet i Apg 2 är alldeles uppenbart egendomsgemenskap: ”Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov.” (Apg 2:44-45). Allt-säljande var det som egendomsgemenskapen inleddes med. Syftet med att sälja allt var alltså inte att bli eremit utan att ha allt tillsammans med de fattiga.

      Jesus anger inte ”så att du blir av med ett hinder” som motiv för att den rike mannen ska sälja allt, motivet är att han ska ”ge till de fattiga” (Mark 10:21). Det perspektiv du företräder kallar jag för inställningsteologi, och det är tyvärr fullständigt obibliskt. Jesus säger att har man en skatt på jorden kan man inte ha sitt hjärta i Himlen (Matt 6:19-21), och det grekiska ordet för skatt, thesarous, syftar på rikedomar och materiellt överflöd. Alltså har ALLA rika ett hinder i deras gudsrelation, inte bara vissa.

      David hade en Gudslängtan men syndade en hel del tyvärr, Gud säger klart och tydligt i 5 Mos 17:17 om Israels framtida kung: ”Han får inte heller skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte skall avfalla, och han skall inte skaffa sig mycket silver och guld.” När GT:s kungar skaffade sig mycket silver och guld syndade de alltså.

      Gud välsigne dig!

      Gilla

      1. Ja, jag sa ju just att du inte kan förstå Texten därför den är dårskap för världen, men en kraft för den som tror. Glöm det materiella och koncentrera dig på Guds Rike. ”Mitt Rike är inte av den här världen.” säger Jesus till Pilatus.

        Jesus kom inte till världen för att fördela världens alla rikedomar mellan människorna. Han kom för att betala för ALLA våra synder och öppna vägen till Gud Fadern genom frälsningens gåva.

        ”De fattiga har ni alltid hos er” säger Jesus i Simons hus när Maria häller oljan värd en årslön över honom. Men du säger som Judas Iskariot ”Varför sålde man inte den här oljan för trehundra dinarer och gav åt de fattiga?”

        Ingen syndar, inkl. GT:s kungar, pga att de skaffar sig mycket silver och guld. Synd uppkommer när man bryter mot Guds bud. Davids synd inför Gud var att han inte kunde kontrollera sitt sexuella begär och när han tog BatSeba och lät döda Uria så lät Herren sin straffdom läggas över David.

        5 Mos.17:17 tar du ur sitt sammanhang. Instruktionerna till kungarna är för att inte deras hjärtan skall vändas bort från Gud. I KJV är detta betydligt tydligare än i FB ”Neither shall he multipla gives to himself, that his heart turn not away:neither shall he greatly multipla to himself silver and gold.”

        Gud ger ju Salomo både rikedom och ära (1 Kung 3:13): ”Dessutom ger jag dig också vad du inte har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att i alla dina dagar ingen kung skall vara din like.”

        När det gäller Apg. 2. så är fördelningen av egendomarna en konsekvens av att de är ”andedöpta” och inte ett syfte i sig. De skulle aldrig ha börjat dela upp sina pinaler om de inte FÖRST var andedöpta och samma sak gäller idag.

        Slutligen när det gäller Mark 10 har du inte förstått vad jag menar eftersom du hela tiden fokuserar på det materiella. Det är ju inte det att den rike mannen ska ge sin rikedom till de fattiga som är poängen utan att han ske vända sitt hjärta från det materiella till det himmelska. Att han ska ge till de fattiga är ju ganska naturligt, vem skulle han annars ge sin rikedom till, fåren och korna?

        Gud välsigne dig också Micael och med hopp om att det klarnar lite vad Guds Rike verkligen handlar om.
        Thomas

        Gilla

Vad tänker du?