Monthly Archives: augusti 2015

Imamer tar emot Jesus i Västafrika

people listening

Nyhetsbrev från Gå ut mission, en av mina favoritorganisationer. Missionären Oury Sow berättar om evangelisationskampanjer han har hållit i Guinea-Bissau, med fantastiska resultat!

Först ut fick vi möjlighet att hålla en kampanj i en liten stad inne i landet. Redan första kvällen var ca 1500 personer samlade under predikan och under förbönen fyllde det på och var uppemot 2500 personer på plats. Minst 300 gensvarade till frälsning när jag gjorde inbjudan och efter förbönen för sjuka var det 3 personer som vågade sig upp på scenen för att vittna. En muslimsk man från Gambia tog kontakt med mig efter mötet och berättade att han kommit till Guinea-Bissau för att få tag på pengar, men nu vittnade mannen: ”nu har jag hittat Jesus istället och jag känner mig så rik!”.

testimonies at the campaignKampanjen fortsatte växa och många barn var på plats tidigt och var snabba fram till scen för att gensvara på inbjudan. En liten flicka som nu var 5 år gammal var född både döv och stum, men efter förbönen både hörde och talade hon sina första ord i livet! Vilken glädje för mamman att få höra sin dotter säga hennes namn. Vilken Jesus vi har! En kvinna berättade att hon varit med på första mötet. Hon hade haft problem med blödningar i 32 år, men efter förbönen kvällen innan hade hon gått hem och all blödning hade stoppat! Kvinnan och hennes man var så tacksamma till Gud.

Den tredje kvällen var det över 3000 personer på plats och fick höra ett klart evangelium. Det var så laddat i atmosfären att när en 15-årig tjej som inte kunnat gå sedan födseln, plötsligt ställer sig upp, utbryter ett sådant glädjekaos att vi fick släppa kontrollen och inte kunde genomföra några vittnesbörd från scenen. Tjejens mamma föll till marken i Gudsfruktan och folk dansade helt vilda av glädje precis överallt! Read the rest of this entry

Inblick i mitt antirasistiska bokprojekt med Stefan Swärd

antirasismSom jag tidigare annonserat skriver jag en bok med Stefan Swärd om kristen antirasism och främlingskärlek. Nu under sommaren har Stefan skrivit om hur kristna, i synnerhet frikyrkliga, vek sig för nazismen på 30- och 40-talet, ett avsnitt han berättar om här. Jag å min sida har framför allt skrivit på tre olika kapitel under samma tid, som jag vill berätta lite kort om här.

Till att börja med har jag skrivit om den globala flyktingkrisen, hur utvecklingsländer tar det största ansvaret, västvärldens motvilja att ta emot flyktingar och den svenska asylprocessen. Jag beskriver noggrant hur deportationer går till och hur jag varit aktiv tillsammans med andra kristna i att stoppa deportationer av kristna till Irak.

Många har dålig koll på deportationer, och man talar sällan om dem eftersom man vet att de är fruktansvärt traumatiska och plågsamma – man snackar om att ”minska invandringen” istället för att ”öka deportationerna” som det ju i klartext handlar om. En av mina grundläggande frågeställningar i boken kommer vara WWJD – Who Would Jesus Deport? När är det egentligen moraliskt OK att utvisa människor till krig, förföljelse eller fattigdom? Read the rest of this entry

Svenska kyrkans framtid och frikyrkans respons

Uppsala_domkyrka_09

mitt blogginlägg om att bibeltroende kyrkor borde ta avstånd från Svenska kyrkan angående att deras högsta ledning är öppen för tanken att andra religioner leder till Gud, väckte en del uppmärksamhet förståeligt nog. På grund av min Englandsvistelse hade jag dålig tillgång till internet och kunde bara läsa och besvara kommentarer sent på kvällarna. Det tog därför ett tag för mig att förstå att det jag hade skrivit kunde ganska lätt missuppfattas. I en diskussion på Facebook skrev plötsligt en person att jag ”omformulerar” mig när jag vidareutvecklade mitt resonemang, och först då insåg jag att rätt så många nog tolkat in något i det jag skrev som jag inte menade uttrycka.

Så för att förtydliga: jag talar inte om att alla medlemmar nödvändigtvis ska bojkotta Svenska kyrkan eller att andra kyrkor ska sluta samarbeta regionalt eller lokalt. Jag talar inte om att alla bibeltroende kristna ska fly undan från allt som har med Svenska kyrkan att göra. Och orsaken är förstås att det fortfarande finns mängder med bibeltroende, evangelikala och karismatiska personer, präster och församlingar i Svenska kyrkan som inte ställer sig bakom allt det som ledningen ägnar sig åt.

Min vän Lucas Logg skrev på Facebook:

Tror det är viktigt att tydligare skilja på nationellt samarbete och lokalt. En distinktion som kanske antyds, men som jag inte tycker är riktigt tydlig i din text. Det finns många präster som inte är religiösa pluralister, synkretister eller universialister. Tyvärr saknas dessa i SvK’s ledning på nationellt plan. De vittnar inte sällan om ett mått av utfrysning i sina egna sammanhang, sådana präster behöver mer stöd och samarbete, inte mindre.”

Jag håller med. Jag syftade mycket riktigt på kyrkodiplomati på högsta nivå, hur andra samfunds ledningar bör reagera, inte hur alla lokala församlingar och individer ska bete sig.

Det jag stör mig på är att Svenska kyrkans ledarskap kan säga i princip exakt vad som helst – inklusive djupt heretiska saker – och de andra samfunden fortsätter med business as usual utan att reagera särskilt mycket. Om andra samfund skulle vara tydliga med att religionsrelativismen inte är kristendom och att de inte kan samarbeta ekumeniskt med kyrkor som inte menar att Jesu försoningsdöd krävs för att bli frälst, då skulle det sätta press på Svenska kyrkans ledning att ta avstånd från dessa idéer. Det skulle vara ett stöd för de krafter inom Svenska kyrkan som vill vara bibliska, medan det inte skulle ge liberalteologerna den totala frihet de nu verkar ha att förändra Svenska kyrkan från grunden. Read the rest of this entry

Hur kan egendomsgemenskap få fotfäste i Sverige?

community life

Nu sitter jag på tåget hem från Storbritannien och gläds åt allt Gud lät mig uppleva hos Jesus Army under veckan som gått. Vännerna i Holy Treasure har varit otroligt gästfria, och förutom att bjuda på mat och boende har de spenderat massa timmar på att visa oss runt deras olika kommuniteter, sociala center och företag. De sistnämnda är väldigt coola: alla får samma lön, vinsten går till välgörenhet och långtidsarbetslösa får förtur. Dessa Kingdom Businesses som de kallas har med åren även antagit ett starkt miljötänk, för att värna Guds skapelse.

På torsdagen och fredagen deltog vi i Jesus Armys ungdomskonferens RAW – Real and Wild! Det var inte riktigt så vilt som jag hade hoppats – tidigare år har de gått ut och evangeliserat på stan varje eftermiddag som videon ovan avslöjar – men passionen för Jesus och Hans folk var tydlig. Det är helt enormt hur många av dessa ungdomar som antingen redan lever i kommunitet med fullständig egendomsgemenskap eller uttrycker en stark önskan om att göra detta. Jag har ingen anledning att tro att brittiska kids är särskilt genetiskt eller ens kulturellt annordlunda än svenska, så det visar verkligen att så fort den strukturella förutsättningen finns där för att leva på apostoliskt vis enligt Apg 2:44-45, så kommer folk vilja göra det.

RAW

Detta är något jag också slogs av när jag berättade om Sverige för kommunitetssyskonen i Holy Treasure – den unga kristna generationen är radikal! Jag överumplas varje vecka av hängivenheten till Jesus som jag ser i Ge och du ska få, Pannkakskyrkan, Ny Generation med mera. Jag överdriver nog inte när jag hävdar att Shane Claibornes Den oemotståndliga revolutionen är en av de mest lästa kristna böckerna i min generation.

Jag har mött en mängd andedöpta, unga själar som brinner för att följa Jesus fullt ut och vill bekämpa fattigdom och rikedom som Han. Det som saknas för egendomsgemenskap är erfarenhet, exempel och engagemang från resten av kyrkan, från den äldre generationen. Read the rest of this entry

Vågar bibeltroende kyrkor ta avstånd från Svenska kyrkan?

Elias grät sig själv till sömns. Han hade tappat livstörsten helt och bestämt sig för att ta sitt liv följande morgon, då han upplevde sig ha förlorat allt. Han hade lämnat tron på Allah som liten och blivit ateist, men nu ropade han ut i förtvivlan att om det finns en Gud så ville han möta Honom. Plötsligt så ser han en syn av en gestalt med genomborrade händer som säger ”Jag är Jesus. Jag är din Gud”.

Ni kan läsa mer om Elias här – han är en god vän till mig med stark profetisk gåva. En gång ringde han upp mig och kunde beskriva en vän till mig som han aldrig hade träffat i detalj, och ge ett profetiskt ord som stämde på pricken. Så det är coolt!

Jag själv blev kristen på ett liknande sätt – jag bad att Jesus skulle visa sig för mig och därefter såg jag Jesu ansikte varje kväll när jag lade mig för att sova i över ett år. Jag började läsa om Jesus i evangelierna och mitt hjärta brann när jag såg vad han sa och gjorde, och ytterligare mirakler som skedde i mitt liv bekräftade min tro på Honom. Jag förstod att Han dog på korset för mina synders skull och att det är genom Hans försoningsdöd som jag kan komma till Fadern och få evigt liv.

Igår skrev några präster från Stockholm på DN debatt om att kyrkan måste vara öppen för andra religioner eftersom alla religioner leder till Gud. I synnerhet påpekas att kristendomen, judendomen och islam har samma Gud som vi vandrar till på olika vägar, och därför har domkyrkoförsamlingen bjudit in företrädare för andra religioner och lobbar för att andra församlingar ska öppna sina församlingshem för muslimers fredagsböner. De betonar att detta är för att främja religionsdialog och tolerans, och motivationen är framför allt teologisk: alla vägar leder till Gud.

Read the rest of this entry

”Egendomsgemenskap är det bästa sättet att följa Jesus”

På tågstationen i Hannover!

På tågstationen i Hannover!

Efter en två dygns lång tågresa kom jag och min vän Hillevi till Jesus Army i Storbritannien, närmare bestämt kommuniteten Holy Treasure i den lilla staden Kettering. Huw Lewis, som leder Kettering-församlingen och är en av fem apostoliska ledare för hela kyrkan, hämtade upp oss på tågstationen och då det var söndag tog han oss till söndagsmötet som hålls i en kommunal lokal som församlingen får hyra. Det är ett klassiskt frikyrkomöte med karismatiskt fokus och bön för helgelse och förnyelse.

Bön

Texten var lämpligt nog Apostlagärningarna 2, och för en gångs skull så fick jag höra den utläggas av någon annan utan att egendomsgemenskapen i versarna 44 och 45 hoppas över eller ifrågasätts, tvärtom var budskapet ”OK, egendomsgemenskapen har vi, nu behöver vi mer tecken och under!”

11888111_10153348070947839_3148772127405776422_n

Efter mötet åkte vi till kommuniteten och hade kyrklunch! Det är en fantastiskt trevlig tradition som jag också erfor i Sydafrika när jag besökte Francis Shongwe – pastorn som uppväcktes från döden 2003 – och hans församling. Kyrklunch tycker jag är så mycket vettigare än kyrkfika eftersom det oftast är lunchtid efter söndagsmötet, och det är så mycket gemytligare (och oftast nyttigare). Efter maten lärde vi ut svenska lekar till barnen och hängde med de andra församlingsmedlemmarna. Read the rest of this entry

Kristna kommuniteter är världens hopp

IMAG5088-2

På fredag ska jag ta tåget till England och besöka Jesus Army igen tillsammans med några vänner. Ni som följer den här bloggen vet att Jesus Army har inspirerat mig mycket, eftersom det är en karismatisk och evangeliserande kyrka som lever i egendomsgemenskap precis som i Apostlagärningarna 2. Det finns ingen rik och ingen fattig, människor från olika bakgrunder, kulturer och socioekonomiska skikt enas i tron på Jesus, och det är en enhet som inte bara är teoretisk som ekumeniken utan praktisk – man har allt gemensamt!

Jag hoppas som ni kanske vet snart starta en liknande kommunitet i Sverige där människor med inkomst kan bo ihop med människor utan inkomst. En kommunitet som ger hem åt hemlösa och lärjungaträning åt lärjungar. Jag hoppas att vi kan återupptäcka en enkel, biblisk modell som andra lätt kan följa. Det finns redan många bra kristna kommuniteter och gemenskaper, men jag skulle vilja se att ännu fler av dem överbryggade klyftan mellan rika och fattiga eftersom det var uppenbarligen ett av de mest primära syftena med det bibliska kommunitetslivet:

Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. (Apg 4:34-35)

Read the rest of this entry

Rädsla – ett hinder?

Den onde flyr fast ingen jagar honom, den rättfärdige är orädd som ett lejon.” (Ord. 28:1)

En del kristna är försagda. Ja det är ett gammalt ord för skygg, osäker, rädd av sig, modfälld, tystlåten. Dessa ord,  skygg, osäker, rädd, modfälld och tystlåten, rimmar väldigt illa med ordet kristen!

Att vara kristen betyder att var som Kristus, och Han var fylld av Guds eld och passion. Jesus var inte försagd när Han mötte fariséerna, talade, tog tag i synd, välte borden för dem som växlade pengar i templets förgårdar. Hos Honom fanns inte ordet ”försagdhet”, inte ens under tortyren och på korset vek Han en tum när Han räddade dig och mig.

Jesu frimodighet motiverades och drevs av Hans kärlek till Gud och människor och av Hans önskan att lyda Fadern. Vår frimodighet borde motiveras av samma saker inte bara vara en slags mänsklig tapperhet som vi försöker framtvinga.

Den slags tapperhet som behagar Gud, ger sig till känna när den helige Ande fyller ditt liv. Den kan inte frambringas av mänsklig vilja och kraft utan bara när du tillåter den helige Ande verkligen fylla ditt hjärta och din själ.

Hur kommer det sig att terrorister är villiga att fästa sprängämnen på bröstet och dö för satan, medan många kristna är rädda som möss för att berätta om Jesus och vittna för sina grannar? När vi låter försagdheten styra våra liv i stället för att lyda Jesus då blir det dåliga resultat. Guds rike går inte framåt. Vi gör inte vårt jobb som vi är kallade till att göra. Read the rest of this entry

Rapport från #Frizon15

image

Pannkaksgänget på Frizon!

Jag är just nu på ett av Sveriges största kristna ungdomsevent – Frizonfestivalen. Det är min femte festival nu och jag tycker den blir bättre och bättre, den ger ungdomar en väldigt bra mix mellan Evangeliet, Andens gåvor, aktivism och mission inte bara genom de olika utställarna utan också genom de seminarier, predikoteman och aktiviteter som festivalledningen arrangerar.

Jag kan till exempel sitta i Erikshjälpens tält, sjunga egenskrivna sånger om rikedomsbekämpning och ekonomisk utjämning och prata med aktivisterna där om att hjälpa romer i Rumänien, för att nästa stund lyssna på Mårten som slår sig ner i samma monter och berättar om blinda som ser, döva dom hör och människor som tar emot Jesus i Pakistan när han var där med Mission SOS. Det är Hela Pingsten det – mirakler och socialt engagemang kombinerat.

image

Jag är här och montrar för Pannkakskyrkan, evangelisationsorganisationen som sprider Himmel och pannkaka på gator och torg. Vi leker, sjunger lovsång och samlar in medlemmar. Vi har pannkaksvändartävling som väcker en del uppmärksamhet, även om det inte alls kommer så mycket folk som när vi gör det vi är bra på – delar ut pannkakor.

Read the rest of this entry

Jo, SD-sympatisörer är främlingsfientliga

Den antirasistiska organisationen Tillsammansskapet kontrar SD:s hets mot romer

Den antirasistiska organisationen Tillsammansskapet kontrar SD:s hets mot romer

Den främlingsfientliga rörelsen har länge duckat för anklagelser om rasism genom att prata om problemen med ”mångkultur” istället för ”rasblandning”, men alltmer börjar dammluckorna öppnas om att det är etnicitet det handlar om. Igår vände sig ”invandringskritiker” på den här bloggens kommentarsfält emot invandring av ”artfrämmande” och ”icke etniskt besläktade” människor annars än undantagsvis, och det ”mångetniska” samhället betraktades som sataniskt. Och när jag påpekade att detta är klockren rasism så möttes jag förstås av protester – det är klart det inte är rasism att vilja ha etniskt homogena samhällen! Jo, det är precis det det är.

Idag upprepar Mauricio Rojas på SvD:s ledarsida den gamla skrönan om att SD:s väljare inte är främlingsfientliga – de är bara missnöjda med etablissemanget. Han påstår till och med att det inte finns ”något sakligt stöd” för främlingsfientlighet bland SD-sympatisörer. Och då visade två forskare i slutet av förra året att SD-väljare är mycket mer främlingsfientliga än andra, medan missnöje inte alls utmärker dem: Men vem bryr sig om sanningen när det plötsligt är politiskt korrekt att vara SD-are?

Skärmavbild 2015-08-03 kl. 16.07.12

Undersökningen, som gjordes efter valet där SD fick 13%, visar att 50 procent av deras väljare ställer sig negativa till en muslim som granne, att 45 procent ställer sig negativa till en muslimsk vårdgivare åt sin förälder och att 80 procent av SD-väljarna ställer sig negativa till att en muslim gifter in sig i familjen. Det är mycket fler än de som är negativa till detta bland andra partiers sympatisörer. SD-väljarna vänder sig även emot att ha människor med utländska namn som grannar, vårdgivare och familjemedlemmar i högre utsträckning än andra. Read the rest of this entry

Var säger Bibeln att vi ska vara främlingsfientliga?

var står det

Gästinlägg av Anna Witt.

Ligger i sängen och surfar runt bland vänner och bekanta och ickevänner på Facebook. Jag kan inte låta bli att förundras över xxxxxxx delande av ”högerextrema” och nationalistiska ”nyheter”. Ofta handlar dessa om ”de där som…”

VI och DE inslagen är tydliga. Och vi drabbas alltid av de – i nyhetsinslagen. Ofta är dessa nyheter gamla – att kolla datum är inte av intresse – och fulla av överdrifter och osanningar. Dumheter staplas på varandra. Och xxxxx förfasar sig och går över till SD. Sedan finns ju läsare av Storkens nyheter. Satiriska överdrifter som sväljs utan besinning.

Att gemene man läser och blir sympatisör, det kan jag leva med. Det hör till tidens anda att inte reflektera och förstå sin tid, gentemot historisk.

Dock ryter många faktiskt ifrån och blir motkraft. Dessa blir ofta kallade för vänster——– eller kommunister. Ofta hotade av högerextrem pöbel. Men även idiotförklarade och förminskade av xxxxxxx. Read the rest of this entry