Monthly Archives: oktober 2015

Åkesson och Ådahl ber inte för samma Sverige

åkesson om ådahl

I förrgår skrev SD:s partiledare Jimmie Åkesson på Facebook att han lyssnat mycket på min vän Simon Ådahls låt ”Jag tänker be för Sverige” den senaste tiden. Han länkar till ett youtubeklipp med låten och citerar: ”Det är något som hänt vårt kära fosterland. Jag tänker be för Sverige, be med mig.” Vidare uttrycker han sorg över hur Sverige sköts av regeringen, han tar äntligen avstånd från mordbränderna på asylboenden, och han uppmanar till bön för landet under allhelgonahelgen.

Inlägget har över 700 kommentarer och nästan 1500 delningar, och läser man vad folk skriver så framgår det med all önskvärd tydlighet att det finns väldigt många kristna Sverigedemokrater i det här landet, kristna som inte bara är glada att Åkesson ber till Gud utan som uttryckligen skriver att de ber att han ska bli statsminister, att SD ska få makten, att flyktinginvandringen ska stoppas. ”Thank you Lord Jesus for President Åkesson”.

Medierna var snabba med att kontakta Ådahl, och han svarade förstås att den inte handlar om SD-politik och att han inte på något vis stödjer Sverigedemokraterna, men att det är jätteroligt att Åkessson ber och att han hoppas att Åkesson blir frälst och lämnar sina åsikter. Ådahl har varit väldigt duktig på att kommunicera samma budskap till många olika medier, kristna som sekulära: SD är dåligt, bön till Jesus är bra. Read the rest of this entry

SD är emot bistånd

Bild från Oliver Jonssons blogg 99 SD-problem

Debattartikeln i dagens UNT.

Sverigedemokraternas politiska retorik går ofta ut på att bistånd är bättre än att ge asyl. Samtidigt är de det enda riksdagsparti som vill sänka biståndet.

Att de sällan ifrågasätts för detta av media och andra partier är ofattbart och gör att många går på deras retorik om att ”vilja hjälpa på plats”, trots att partiet egentligen är biståndskritiskt.

Ända sedan SD kom in i riksdagen har deras biståndspolitiska ambition varit att sänka biståndsbudgeten med cirka 10 miljarder kronor, från en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till 0,7 procent. Syftet är att få mer pengar till inrikespolitiska poster som försvaret. Denna politik ligger fortfarande fast: på SD:s hemsida kan man ännu läsa att de vill sänka biståndet till ”0,7 procent av BNI, vilket innebär att [SD] möjliggör en besparing på omkring 10 miljarder kronor.”

Det som kan verka förvirrande är att SD före valet aviserade att de vill öka biståndet till FN:s flyktingorgan UNHCR med 8,5 miljarder kronor. Detta belopp åsyftar dock hela mandatperioden, så det som de vill stryka från biståndsbudgeten under samma period är cirka 40 miljarder kronor. Read the rest of this entry

Mirakler och pånyttfödelse

I min husförsamling Mosaik går vi just nu genom Johannesevangeliet, och förra veckan på vår Kom in, gå ut-gudstjänst ledde jag ett bibelstudium om första halvan av Johannes 3, när prästen Nikodemus i ett rätt förvirrat tillstånd lär sig av Jesus om vad pånyttfödelse och evigt liv är.

Nikodemus inleder konversationen med att säga: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom.” (Joh 3:2) Alltså fattade han att Jesus är sänd av Gud för att Han gjorde mirakler. Mirakler tenderar att ha en sån effekt, de visar var, hur och när Gud är verksam.

Det finns mängder med exempel på när människor kommit till tro idagefter att ha erfarit mirakler. I videon återger jag en sådan händelse som Craig Keener skriber om i sin fantastiska bok Miracles: David Dominong, en svetsare i Filippinerna som grillades av ett elfel. Med fjärde gradens brännskador lades han in på sjukhus i över en månad, och läkaren sa att det förmodligen skulle ta fem år innan han kunde gå igen. Hans syster, som var kristen, övertalade honom att följa med på ett kampanjmöte, och där bad evangelisten för honom och sa åt honom att resa sig upp ur sin rullstol och gå. Vilket han gjorde. Detta helande var så överumplande att David gav sitt liv till Jesus.

I Johannes 3 berättar också Jesus tydligt om det eviga hopp som de som tror på Honom får ta del av. Johannes 3:16 brukar beskrivas som ”Lilla Bibeln” för att det sammanfattar det kristna budskapet så bra: ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” Det var detta budskap som gjorde att jag blev kristen 2006, och likt Nikodemus och David Dominong har min tro på det budskapet stärkts av de mirakler jag sett Jesus göra.

Komma till slutet av sig själv

Jag har hamnat här, i slutet av mig själv. Det skrev jag ju förra gången. Jag har kört slut på mina krafter enbart för att jag gått i egen kraft och inte haft Gud först i mitt liv.

Jag har trott att jag haft det, men med facit i hand och när  jag tittar tillräckligt noga så ser jag att jag inte gjort det.

Det ironiska i det hela är att det är bland annat det ämnet  som jag åker land och rike runt och undervisar om; att sätta Gud först, som har fått mig själv på fall. Jag har inte lyssnat till min egen undervisning.

För att få balans i livet bör vi tänka om. Gud MÅSTE komma först i våra liv, annars går det inte bra!

”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” (Matt. 6:33) 

Det där med prioriteringar i livet är viktigt. Att leva som Gud vill att vi ska leva måste vara det viktigaste för oss kristna. Inte vad vi själva tycker är viktigt, utan vad Herren tycker är viktigt! Read the rest of this entry

Apologetik

En vän frågade efter apologetiska resurser, så nu har jag skapat en sida med sådant. 🙂

Poddar:

Logical Apologetics med Joel Marby.

Reasonable Faith med WIlliam Lane Craig.

Videor:

Jesus the Legend:Can we trust the Biblical account of Jesus?, Amy Orr-Ewing

Jesus and Pagan Mythology, Mary Jo Sharp

The Resurrection of Jesus, William Lane Craig

Read the rest of this entry

Den som jagar efter luft får luft

i-begynnelsen-var-ordet-lit

Akryl, Taruna Rettinger, Art for Creation.

Rom 8:18-23
Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår. Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras. Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas.
Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Och till och med vi, som har fått Anden som en första gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och befria vår kropp.

Bibeln berättar för oss att när Gud skapade världen och allt den rymmer såg Han att det var mycket gott. Och Han vilade på den sjunde dagen. Men när allt var klart och livet skulle levas, kom frestaren och vände upp och ned på allt. De som var Guds barn ställde sig av fri vilja under en annan auktoritet i sina försök att själva ta makten över sina liv. För att Gud satt dem att vara förvaltare över skapelsen hamnade även den under tomhetens välde. När människan släppte in tomheten föll även djuren och växterna in i den, ja hela universum blev tom. Liksom en flaska blir tom om öppningen tömmer innehållet och istället släpper in luft.

Sedan dess jagar vi efter vind, som boken Predikaren säger. Vi söker substans, något att gripa tag i och något att svepa in oss i, men famlar i luften utan förankring. Vi är som han som tappat bort en dyrgrip på ljusan dagen men istället för att leta där och då väntade tills det blev kväll och istället för att leta där han tappat den gick en bit bort och sökte under gatlyktan för att det föreföll vara större chans att hitta dyrgripen där i det fjuttiga skenet. Vi söker rikedom, berömmelse, självförverkligande, bekräftelse… Jagar efter vind…. Read the rest of this entry

De föraktade tiggarna

Fest med rumäner

Gästinlägg av Anders Eriksson.

Vi ser dem sitta på marken utanför affärerna
och tigga pengar.

 

De flesta av oss går förbi tiggarens utsträckta
hand, både när vi går in i affären och när vi
går ut från affären.
Många människor tänker och säger ibland
högt till dessa stackars tiggare att de ska
åka hem till sitt land.
Många människor låtsas inte se tiggaren
som de går förbi på gatan eller vid ingången
till affären.

 

Tack och lov så finns det människor som
ser tiggarna och stannar upp och ger dem
en slant, lite pengar, fem kronor, tio kronor
mer eller mindre men det som är viktigast är
att vi ser dessa stackars människor och känner
medlidande med dem och sträcker ut en hand
för att hjälpa av barmhärtighet.
Jag blir så lycklig varje gång en medmänniska
stannar upp vid en tiggare och pratar med
honom eller henne och tiggaren ler med hela
ansiktet.Om denna människa dessutom ger
den föraktade tiggaren pengar och tiggaren
ler och säger: ”Tack!” så blir min glädje ännu
större.

Read the rest of this entry

Lämnar landet 2016

Folder om träningsåret

Idag fick jag min pastors välsignelse att konvertera till katol- nä jag bara skojar, jag har inte blivit tokig. Jag fick min pastors välsignelse att ansöka om ett träningsår hos Jesus Army i Storbritannien från och med sommaren 2016. Jag är som ni vet väldigt inspirerade av Jesus Army, framför allt för ett de förenar karismatik och evangelikal teologi med fullständig egendomsgemenskap i de kommuniteter som utgör basen för rörelsen. Under träningsåret kommer jag – om jag blir antagen – att få bo i en av dessa kommuniteter och dela kyrkans liv och aktiviteter.

Jag är helt övertygad om att fler kyrkor behöver praktisera egendomsgemenskap i kombination med att de evangeliserar offentligt och går i Andens kraft, och känner mig kallad av Gud att sprida en sådan apostolisk Jesusrörelse inte bara i Sverige utan i andra länder också. För det behövs den Helige Ande, och folk. Lärjungar som vill och vågar ge allt de har bokstavligen för att bygga Guds Rike, som på Bibelns tid.

Om du också känner dig inspirerad av Jesus Armys frikyrkliga egendomsgemenskap – kontakta mig. Kanske kan vi åka på training year tillsammans? Jag ber att fler och fler ska upptäcka att Apostlagärningarnas kristendom funkar idag och att det är det som gör oss hela. Vi behöver mer gemenskap, jämlikhet, enkelhet, tillbedjan och evangelisation; och en karismatisk, allt-delande 24/7-kyrka är väldigt bra på allt sådant.

gossar

Att se på sig själv med Guds ögon

Jag har varit tvungen att ta ett steg tillbaka. Inte bara ett steg utan många. Saker i mitt liv har påverkat mig så starkt att jag inte orkade mer.Jag har ”gått in i väggen” eller som det heter på finare språk ”utmattningsdepression”.

För en aktiv och driven människa är det hemskt. Det hjälper inte att förståndiga ”förstås-sig-påare” säger tröstande: ”Du vet väl att det är bara brinnande personer som kan bli utbrända?. Det som händer dig nu är ett tecken på att du är hängiven, driven, duktig!”

Jag vet att det är den tröst som dessa välmenande människor vill förmedla. För mig känns det helt fel. Jag brinner , ja det gör jag, jag brinner för Gud och Hans rike men jag tror mig veta att Gud inte vill att jag ska bränna ut mig i Hans tjänst. Alltså har jag gjort något fundamentalt fel i mitt arbete för Honom.

Det är inte första gången detta händer mig, utmattningsdepression. Första gången det drabbade mig var jag inte frälst. Då hamnade jag i ett svart hål där jag ansåg att den enda vägen ut var att ta mitt liv. Jag hade ingen fast punkt. I kampen och ivern att hitta den där fasta punkten, hoppet, fick jag hjälp på traven av många specialister och ECT-behandling. Det räddade livet på mig då, men följden blev ett ändlöst sökande efter frid. En frid som jag sökte inom new age och österländska övningar. Men det slutade ju illa, det vet alla ni som känner min historia. Read the rest of this entry

Evangelisation i EFK – då och nu

Den här terminen har jag gått kursen Evangeliska frikyrkans historia och teologi på Örebro Missionsskola. Mitt avslutande PM är en analys av hur man såg och ser på evangelisation i EFK:s modersamfund respektive i dagens EFK. Min slutsats är att EFK till stor del har övergivit de evangelistutbildningar och väckelsemöten som lade grunden till modersamfundens framväxt, och jag tycker – likt Mikael Hallenius och Rickard Cruz som jag har intervjuat – att det borde återuppväckas. Här kan du ladda ner PM:et som PDF: Evangelisation i EFK – då och nu. Jag skriver ut hela texten nedan också (källor finns dock endast i PDF:en).

Evangelistutbildningarna i EFK:s modersamfund

I sin begynnelse var både Örebromissionen (ÖM) och Helgelseförbundet (HF) pionjära missionsrörelser. Båda förkastade samfundsbeteckningen under de tidigaste decennierna medan de betonade yttre och inre mission, där det förra syftade på utlandsmissionen och det senare handlade om evangelisation inom rikets gränser. För detta syfte utbildades evangelister inom både ÖM och HF som fick till uppdrag att predika evangeliet och ”väcka” de andligt avsomnade i Sverige.

I Örebro Missionsförenings protokoll 16 januari 1894 kunde man läsa: ”Bref upplästes fr. systrarna Elma Lindborg och Lilly Lindkvist, hvilka under sitt arbete vid Finspong i Östergötland sett omkr. 50 syndare frälsta redan i år […] Från systrarna Alma och Klara hade ingått en helsning. Dessa två hade varit vittne till stora väckelser.”

Missionsföreståndare John Ongman startade i början av 1900-talet en evangelistmission, och 1908 anmärkte han att de hade 100 evangeliserande ”stridsmän”, varav hälften hade tillkommit det året.

Inom Helgelseförbundet började evangelister utbildas 1890 på Smedstorp (och sedermera Götabro), som efter att kursen hade avslutats sändes ut över landet med fokus på ”de mörka fälten”, det vill säga områden utan frikykoförsamlingar i exempelvis Halland, Bohuslän och Västergötland. Read the rest of this entry

John Wimber om att göra Jesusgrejerna – på svenska!

I februari tipsade jag om ett trevligt videoklipp där John Wimber talar om att faktiskt göra grejerna som Jesus gjorde – bota sjuka, driva ut demoner, uppväcka döda och så vidare – och inte bara tro att det gjordes förut. Talet illustrerades av roliga bilder från ExplainEd. Nu har ExplainEd gett ut samma video dubbad till svenska, och den som fått äran att spela John är ingen annan än er förtrogne. Håll till godo!

Originalet:

Varför förnekar så många svenskar att Sverige är ett rikt land?

Sverige rikt?

Sverige är inte bara ett extremt rikt land, vi har också en relativt jämlik fördelning av pengarna. Även om vi har 147 miljardärer som tillsammans sitter på en förmögenhet på totalt 1,2 biljoner kronor – vilket motsvarar en fjärdedel av Sveriges BNP – så gör vårt höga skattetryck och omfattande välfärdssystem att rikedomen kommer de flesta till de (USA, i kontrast, har något högre BNP per capita än Sverige, men eftersom de sociala skyddsnäten inte är lika utbyggda har de desto fler som lever i svår fattigdom). Detta gör att vi har en världens rikaste befolkningar. Sverige idag är rikare än hela Romarriket var på Jesu tid.

Vad är det då som gör att rätt så många svenskar – i synnerhet de som är involverade i den främlingsfientliga rörelsen – förnekar att Sverige är rikt? Jag har skrivit om detta fenomen innan, och i videon ovan ”debunkar” jag myten om att Sverige inte skulle vara rikt – något som var oerhört lätt att göra eftersom Sverige är så sjukt rikt. Vi har världens 17:e högsta BNP per capita, och Credit Suisse konstaterade nyligen att vi har en av världens rikaste befolkningar. Men återigen, varför sprids konspirationsteorier om att Sverige inte skulle ha råd att ta emot flyktingar när vi är så sjukt rika? Read the rest of this entry

Münsterupproret och den självmotsägande våldsamma anabaptismen

Burar längs med S:t Lamberti kyrka som katolikerna hängde upp Münsterrebellerna i efter att de torterats

Burar längs med S:t Lamberti kyrka som katolikerna hängde upp Münsterrebellerna i efter att de torterats

I mitt förra blogginlägg kontrasterade jag de medeltida katolikernas och magisteralprotestanternas statskyrkoteologi som motsatte sig religionsfrihet och tvingade människor till lydnad genom våld, med anabaptisternas frikyrkoteologi som förespråkade religionsfrihet, frivilligt lärjungaskap och pacifism. En person kommenterade: ”Så ”frikyrkan” är helt oskyldig? Det här är vad dina anabaptiska vänner ställde till med”. Länken går till Wikipediaartikeln om Münsterupproret 1534-1535, när ett gäng radikala och apokalyptiska kristna tog kontroll över den tyska staden Münster med våld, införde kommunism, tvångsmässigt troendedop och polygami, och besegrades till slut av katolska arméer som torterade och avrättade upprorsmakarna.

Händelsen tas upp i de flesta historiska verk om anabaptismen, och Jonas Melin som är kontaktperson för Nätverket Anabaptist har kallat det för anabaptismens Knutby. Flera katoliker och lutheraner som jag diskuterat med, inte bara killen skrev kommentaren ovan, har tyckt om att hänvisa till detta för att på nåt sätt visa att vi anabaptister är lika goda kålsupare vi. Här ska vi inte försöka framställa det som att vår kyrkosyn är bättre, för även pacifistiska och statskyrkoförkastande biblicister kan tydligen upprätta våldsamma, obibliska stadskyrkor… eller?

Det kan tyckas aningen självmotsägande att en teologi som avvisar våld och religionstvång skulle kunna använda våld och religionstvång. Och så är det, därför att Münsterupprorets ledare, Jan Matthys, förkastade anabaptismens pacifism och statskyrkokritik. Det var därför han upprättade an apokalyptisk, auktoritär stadsstat med våld och kallade den för det Nya Jerusalem, och menade sig själv vara Gideon.

Detta var sju år efter att ledande schweiziska anabaptister hade samlats i Schleitheim och kommit överens om sju gemensamma principer, vilket inkluderade ickevåld och att inte engagera sig i statens aktiviteter. Schleitheimbekännelsen kom att bli det viktigaste anabaptistiska trosdokumentet. Alla dagens anabaptister – mennoniter, hutteriter och amish – härstammar från den pacifistiska Schleitheimrörelsen. De använda själva inte begreppet ”anabaptister” eller ”wiederteufer” – vilket betyder omdöpare – utan kallade sig generellt för bröder eller kristna. Read the rest of this entry

Mikael Karlendals bristfälliga argument för katolicismen

Mikael Karlendal. Bild från Twitter

Mikael Karlendal. Bild från Twitter

Den före detta pingstpastorn Mikael Karlendal gör en Ekman och konverterar till katolicismen efter ett snabbt uppehåll som pastor i EFS. Det är inte alls förvånande utifrån mycket av det han skrivit det senaste året, artikelserien om Maria i Världen idag uttryckte vart han var på väg väldigt tydligt. Medan jag och Karlendal tycker olika på flera punkter har jag uppskattat hans kamp mot liberalteologi och sekularism, något han säkerligen kommer fortsätta med som katolik, och jag hoppas att han också kan få positiv inspiration när det gäller miljö och rättvisa av Franciskus, och möjligtvis en än mer välkomnande attityd gentemot egendomsgemenskap som vi hade en bloggdust om för några år sen (om han inte redan fått det).

I blogginlägget där han annonserar konverteringen så anger han också massa skäl till varför katolska kyrkans lära är sann och varför egentligen alla evangeliska kristna ska bli katoliker. Flera av hans argument lider av deduktiva och historiska brister, och jag skulle vilja som god restorationist bemöta några av dem:

Hur länge är traditionen muntlig?

Karlendal kritiserar idén om Sola Scriptura inte för att han ifrågasätter Bibeln som Guds Ord, utan för att Bibeln ska vara ”Kyrkans bok som ska läsas i Kyrkan och med Kyrkan och under ledning av Kyrkans läroämbete”. Han pekar på det Paulus skriver i 2 Thess 2:15: ”Stå alltså fasta, bröder, och håll er till de läror som vi har fört vidare till er, muntligen eller i brev.” Karlendal skriver: ”Bibeln är inte tänkt att vara högsta auktoritet – en bok kan nämligen inte prata och svara på frågor om hur den ska tolkas. För det behövs en levande röst.” Read the rest of this entry

Mysteriet, varför Du var här…

Jesus-Washes-the-Disciples-Feet-Story

Johannes 13:1-15

Herre, Du tvättade lärjungarnas fötter, men när det var Petrus tur protesterade han. Ville han sätta sig över de andra, indirekt menade han väl så att de gjort fel som lät Dig, vår Herre, Guds Son, tvätta deras fötter? Eller agerade han bara spontant? ”Aldrig någonsin får Du tvätta mina fötter”, säger han, förfärad över att Du, Mästaren, sänkte Dig under honom. Han kunde inte förstå mysteriet, varför Du var där.

Det var ju bara slavar och kvinnor som tvättade mäns fötter. Men Du tog av Dig Din dräkt, tog på Dig en enkel handduk, och böjde Dig ned till golvet. Du vakade inte över Din jämlikhet med Gud, Din överhöghet över oss, att Du är Gudomlig Mästare. Så kan vi förstå mysteriet, varför Du var här.

I det låga finns lyckan, i det fattiga finns saligheten, i det enkla finner vi himmelriket. När du sänker Dig till vår nivå visar du oss att sänka oss till Din. När du sänker Din röst måste vi sluta skrika. När Du böjer Dig ned måste vi böja oss ned. För att ha gemenskap med Dig måste vi vara där Du är, på golvet. Så kan vi förstå mysteriet, varför Du var här. Read the rest of this entry