Dags för kristen rikedomsbekämpning!

Mitt bidrag till Dagens kulturdebatt.

Jesus Army-kommunitet i Kettering, Storbritannien
Jesus Army-kommunitet i Kettering, Storbritannien

Sverige är ett av världens absolut rikaste länder i förhållande till sin storlek. Vi är så rika i Sverige att resten av världen aldrig kommer kunna bli så rika som vi – om alla levde som svenskar skulle det krävas 3,7 jordklot. De flesta svenskar ingår i den femtedel av jordens befolkning som konsumerar fyra femtedelar av jordens resurser. Vår rikedom förutsätter alltså andra människors fattigdom.

Jesus kallar rikedomen för ”bedräglig” och säger att den kväver lydnaden av Guds ord som tistlar (Matteusevangeliet 13:22). Paulus säger att vi ska nöja oss med mat och kläder och säger att de som vill bli rika råkar ut för frestelser och snaror som störtar människor i fördärv och undergång (1 Timotheosbrevet 6:8–9). Jakob tar i ännu hårdare: ”Lyssna, ni som är rika, gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er. Er rikedom skall förmultna och era kläder för­täras av mal.” (Jakobsbrevet 5:1­–2) Även Jesus ropa­de verop över de rika, medan han prisade de fattiga saliga (Lukasevangeliet 6:20–24).

Ju mer pengar och prylar rika behåller för sig själva, desto mindre ger de per definition till de fattiga. Man kan ju inte spendera en hundralapp på smink samtidigt som man ger samma hundralapp till en biståndsorganisation. Aposteln Johan­nes skriver: ”Om någon har jordiska ägodelar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?” (1 Johannesbrevet 3:17). Johannes Döpa­ren förkunnade: ”Den som har två tunikor ska dela med sig till den som ingen har, och den som har mat ska göra på samma sätt.”

Hur förhåller sig den rike kristne till Bibelns radikala undervisning om rikedomsbekämpning och ekonomisk utjämning? Många känner sig inte särskilt bekväma med den och försöker hitta teologiska bortförklaringar till varför de trots allt kan vara rika. Ett exempel på det är framgångsteologi, ”health and wealth”-förkunnelse, som säger att kristna inte bara kan utan bör vara rika till följd av en stark tro. Mitt intryck är dock att denna teologi är ovanligare i dag än på exempelvis 1980-talet, de flesta kristna håller numera med Paulus om att framgångsteologer ”har tappat bort sanningen när de menar att gudsfruktan ska ge vinst.” (1 Timotheosbrevet 6:5).

Något som är betydligt vanligare är vad jag brukar kalla för inställningsteologi: idén att det är okej för en kristen att vara rik så länge han eller hon har en sund inställning till sina pengar och inte värderar dem högre än Gud. ”Problemet är inte att du äger pengar, problemet är om pengarna äger dig.” Att Jesus sa åt en rik ung man att sälja allt han äger för att ge stålarna till de fattiga (Markusevangeliet 10:21) tolkas då som ett bud just den rike mannen behövde följa för att han hade en osund inställning till guldet – Medel­svensson med Volvo, villa och vovve behöver dock inte bekymra sig så länge han är from.

Inställningsteologin punkteras dock av Jesus själv i hans fantastiska Bergspredikan. Lärans grundförutsättning är att det är möjligt att ha en massa pengar och samtidigt ha sitt hjärta hos Gud, men Jesus säger: ”Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara” (Matteus­evangeliet 6:19–21).

Det grekiska ordet för ”skatt”, thesaros, betyder ordagrant kista eller förråd och är en syno­nym till rikedom. Jesus sätter den materiella skatten på jorden (”där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl”) i kontrast till den immateriella (eller åtminstone oförgängliga) skatten i himlen. Hans poäng är därför att vi inte kan ha en massa rikedom och samtidigt ha vårt hjärta i himlen, våra pengar kommer ofrånkomligen att kväva vår gudsfruktan så länge vi behåller dem för oss själva. Kärlek till pengar är roten till allt ont (1 Timotheosbrevet 6:10), och den kärleken har alla som behåller lyx och överflöd, annars hade de ju sålt det och gett pengarna till de fattiga.

De fattiga glöms ofta bort i inställningsteologin – det skäl Jesus anger till varför den rike unge mannen ska göra sig av med sina ägodelar är inte hans gudsrelation, utan att de fattiga ska få hjälp. Rika människor spenderar mycket pengar på onödiga saker – lyx, underhållning, skönhetsprodukter med mera – medan fattiga människor lider och dör på grund av bristande resurser.

Medlidande kräver alltså offer, fattigdomsbekämpning kräver rikedomsbekämpning. Denna bibliska insikt står i radikal kontrast till vårt tillväxthyllande konsumtionssamhälle, men är också svaret på den kris många finner sig i när det står klart att kapitalismen som vi känner den inte kan frälsa oss från klimatförändringar, ojämlikhet och krig. Kyrkan har bara att vinna på att presentera en alternativ, jämlik och generös kultur där enkel­het och kärlek främjas snarare än vinstintresse och konkurrens.

Jesu bud om allt-säljande var inte en uppmaning till egendomslöshet utan till egendomsgemenskap.­ I Apostlagärningarna läser vi om hur de tidiga kristna sålde allt, la pengarna i en gemensam pott och delade ut till alla efter vars och ens behov (Apostlagärningarna 2:44–45). Ingen av dem led någon nöd (Apostlagärningarna 4:34), därför att ingen heller var rik.

Det behöver inte vara kört för Sveriges kristenhet, vi måste inte kvävas av gyllene sekulariseringstistlar och luta oss bekvämt på skördearbetares lik. Vi behöver inte vara rika för att den västerländska omvärlden är det. Låt oss återuppväcka egendomsgemenskapen och enkelheten och visa världen att vi representerar ett antirikt Rike, som verkligen tar den gudomlige snickarsonens ord på allvar: ”Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör. För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.” (Lukasevangeliet 12:33)

36 kommentarer

  1. Micael Grenholm, om du vill slå svenska folket i kommunismens ökända bojor, om du vill importera de system i världen som du själv förknippar med den förhatliga fattigdomen, så säg det rakt ut. Men för Guds och alla änglars skull, låt nogsamt bli att ge Jesus ”äran”.

    Det finns tillräckligt med fattigdom redan nu. Den ska bekämpas. Det har Sverige gjort och visat vägen, även fast vi nu håller på att glida tillbaka i misär av känd anledning.

    Varför enträget fortsätta att invagga folk i motsägelsen att det är fel att skapa rikedomar och det är rätt att dela ut de således obefintliga rikedomarna.

    Micaels återkommande kommentarer om den typen av motsägelser: Sverige är stormrikt… Har du ingen empati? Inte för det oppåtväggarnaresonemanget.

    Gilla

    1. Hej Hans! Sverige ger mindre än 1% av bruttonationalinkomsten i bistånd. En ynka procent! Problemet är inte att vi inte har skapat pengar att ge bort, problemet är att vi skapar massa pengar som vi INTE ger bort. Vi behåller 99% för oss själva och kallar oss generösa. Det är fullständigt oacceptabelt, vi måste leva enklare och ge bort mer.

      Gud välsigne dig!

      Gillad av 1 person

    2. Jag ändrar mig Hans, det finns nog inget hopp för dig….zebran är ett
      randigt djur ränderna går aldrig ur….

      Gilla

  2. Micael Grenholm skriver:
    ”Hur förhåller sig den rike kristne till Bibelns radikala undervisning om rikedomsbekämpning och ekonomisk utjämning? Många känner sig inte särskilt bekväma med den och försöker hitta teologiska bortförklaringar till varför de trots allt kan vara rika. Ett exempel på det är framgångsteologi, ”health and wealth”-förkunnelse, som säger att kristna inte bara kan utan bör vara rika till följd av en stark tro.” SLUT CITAT

    Hel rätt. Men ack så märkligt att du då samtidigt försvarar sådana som predikar en hejdlös ”health and wealth”-förkunnelse – exempelvis Bil Johnson, Randy Clark m.fl. Du får bestämma dig vilka du vill vara associerade med.

    Berndt

    Gilla

  3. Mickael!

    Ditt budskap om att ge bort allt du äger och sen leva i (bara det du precis behöver) är som att försöka vinna människor till Jesus där kravet är att de skall gå in i kloster.

    Jag tror du måste tänka annorlunda, för om Gud vill ge och välsigna sina barn med överflöd, så låt han göra det. Om Gud sen leder de som fått av Gud att ge vidare, så måste detta få vara upp till Gud själv.

    Du lägger en press på människor som inte är från Gud. Du kan hitta mycket i bibeln som man kan börja avkräva människor, ex tionde, extra offer, sälj allt, låt de döda begrava sina döda, osv.
    Men om du låter Gud själv ta hand om de sina, så är risken att han får igenom sin vilja utan att någon bankar in bibelkrav i folket.

    Bb

    Gilla

    1. Hej Björn!

      Tror du och jag pratat om detta innan, men buden har Gud redan gett i Luk 3:11, 12:33, 14:33, 1 Joh 3:17 etc. Om vi misslyckas får vi förlåtelse, men vår strävan ska vara att leva så enkelt och generöst som möjligt.

      Guds välsignelse!

      Gilla

      1. Micael!

        Det verkar som att vi inte har samma Gud, min Gud har aldrig gett mig tro och övertygelse för dessa saker och att göra saker utan denna tro och övertygelse är synd.

        problemet med din lära är att du menar att vi skall följa bokstaven utan tro, vilket är och blir problematiskt.

        Tro är och förblir kärnan och grunden i allt vi som tror på Jesus skall göra och om tro inte finns och vi ändå gör, så går vi utan för Guds gränser, så ock om vi har tro för något, men inte gör så syndar vi.
        För att förstå detta bör du sätta dig in i var sann tro är, var den kommer ifrån och hur man känner igen den.

        Bb

        Gilla

  4. Ibland undrar jag hur verklighetsförankrad du är. Låt mig ta ett, detta hämtat från mitt eget liv. som exempel I november 2011 blev jag med flera uppsagda från våra jobb. Jag gick då in i en arbetslöshet vars elände jag ännu inte sett något slut på. Något år efter att detta hade hänt blev min fru svårt sjuk, något som hon f ö fortfarande lider av. Och hur på vilket tror du då att detta då har ”gagnat” vår ekonomi? Du talar stora ord, dessvärre gör du det helt utan relevans.Kan här tillägga att inte vid nåt tillfälle sedan jag blev arbetslös eller sen när min fru blev sjuk har du stått utanför vår dörr med,ex, matpaket. Varför? Å andra sidan är det inte några andra kristna som har gjort det heller så du är inte ensam.

    Gilla

    1. Hej Tony!

      Mycket sorgligt att höra! Jag tror att det du berättar visar på behovet av egendomsgemenskap, en egendomsgemenskap som ser till att alla får det de behöver oavsett vår arbetssituation eller hälsa i och med att ingen är rik och ingen är fattig. Det vill jag jobba för att förverkliga.

      Gud välsigne dig!

      Gilla

      1. Dessvärre är min och vår erfarenhet att de flesta, inte minst kristna är mycket självupptagna personer, har sett lite väl mycket av den trista sidan. Var välsignad!

        Gilla

        1. Lever själv i gemenskap på en liten gård i Norrbottens glesbygd med ett arbetslöst par som också drabbats av sjukdom och det är en bra lösning att dela på våra inkomster, som inte är så enorma som du förstår. Vi delar ju också på tid och hemarbete vilket gör livet roligare för oss alla. Vi saknar aldrig barnvakt till exempel och barnen får vara med varandra och maten räcker alltid till alla. Så mitt råd är att söka upp likasinnade som kan jämna ut toppar och dalar i livet med er.

          Gillad av 1 person

  5. Du pratar en del om 7000:-/månad… inbegriper det barnen i ett hushåll? Alltså att den totala summan för 2 vuxna och 2 barn är 28k?
    Hur ser du på familjer? Jag har tre barn som jag försörjer; mat, mediciner, kläder, ser till att de får skolgång…
    Eller ses det som en mindre insats att ta hand om tre ”hjälplösa” barn, som råkar vara mina egna? Med detta sagt, menar jag inte att man INTE ska ta hand om hjälpsökande, men däremot är det ett intressant frågeställning…tycker jag. Risken blir ju att det kan bli ”fult” att ha en familj, eftersom de stör möjligheten till att kunna göra allt för alla andra.

    Gilla

    1. Hej Martin!

      7000 kr i månaden är baserat på bruttovärldsprodukten per capita, dvs. världens pengar delat på världens befolkning (ca 13 000 USD per år, PPP). Det är per person, barn inkluderat, så för två vuxna och två barn blir det 28 000 som du skriver. Det är dock före skatt, så man får i praktiken tänka 3500 per person. Så det gäller att leva enkelt om resurserna ska räcka till alla.

      Allt gott!

      Gilla

      1. Men då behöver du ju ha en skattetabell. Skattetrycket är ju extremt olika. Hur gör man då?

        Gilla

        1. Sedan…om du skulle ha 3500 i månaden och bo i norge skulle du förmodligen sakna boende i mat… Tror den beräkningen måste ske procentuellt och kostnaden för boende o mat måste tas hänsyn till beroende på vart du bor o vad saker de facto kostar. Hänger du med på mitt snurriga resonemang? Eller förespråkar du global planekonomi?

          Gilla

          1. Hej igen! Det är alltså 13 000 internationella dollar PPP jag utgår ifrån, dvs vad 13 000 dollar köper i USA. Det ger olika värden beroende på valutastyrka. Därtill finns det mycket annat ta hänsyn till, i tropikerna finns fler farliga sjukdomar exempelvis, och vård och utbildning är mycket mer privatiserat ofta och kostar pengar. Därför tänker jag att skatten dras av den hypotetiska summan för vart ens livsstil bör ligga.

            Och nej, jag förespråkar inte planekonomi, det jag försöker göra är att hitta ett mått på ungefär var vår livsstilsambition bör ligga. Många tänker att de ska bli så rika som möjligt, och det leder förstås till en tragedy of the commons när vi tillsammans förstör planeten och suger ut de fattiga i vår jakt på Mammon.Istället bör vi utgå från vilken nivå är det rimligt att alla människor kan dela utan att någon förtrycks och utan att Guds skapelse smulas sönder? Där är Costa Rica ett bättre exempel än exempelvis Norge.

            Guds välsignelse

            Gilla

      2. Den drastiska sanningen är att om inkomsterna bestämdes till 7 000 kr enligt Micaels recept och definition, så skulle långt ifrån alla kunna ha en inkomst på det beloppet. Det skulle hamna betydligt under den summan och dessutom inte finnas tillgängligt för betalning annat än under vissa betingelser, som inte är enbart bestämda av intäktsutrymmet.

        För att ta ett av miljonen praktiska exempel: Den smarta uppfinnaren/forskaren som tar ett lån med fastigheten som säkerhet skulle inte har någon fastighet att ge säkerhet ur och han skulle inte kunna ordna sin försörjning i väntan på att hans patent blir beviljat och uppfinningen blir ekonomiskt gångbar.

        Micael vet kanske hur Jesus ställde sig till problem med patent och frånvaron av bil. Åsneritten är välkänd som biblisk lösning. Men Sverige är större än Judéen.

        Gilla

        1. Hej Hans! Du har en tendens att ständigt misstolka mig 🙂 Jag har inte sagt att folks inkomst ska vara 7000 kr per person, jag har talat om vår livsstil och hur mycket pengar vi spenderar på oss själva repsektive hur mycket vi ger bort. Alla bör leva på det 13 000 dollar kan ge i USA (skatt inräknat) på ett år om vi ska ha en rättvis värld. Om vi ska ha en orättvis och ojämlik värld kan de rika fortsätta körapå, döda fattiga och bränna upp miljön, men en sån värld vill inte jag ha.

          Gilla

          1. Just 7 000 kr är beloppet du tog fram för flera månader sen. Du fick också en del invändningar.

            Årets nobelpristagare i medicin är exempel på hur ett antal miljarder i de rikas forskning leder till läkemedel som räddar livet på många miljoner med malaria. Jag hoppas att det inte är de patienterna du avser med talet om att rika dödar fattiga. Lite obalanserat.

            Ibland skulle jag vara glad om det jag ser i texten vore en missuppfattning.

            Gilla

            1. Men Hans, jag har väl aldrig kritiserat Malariaforskning? Sådant kan ju, och bör finansieras kollektivt. Det jag kritiserar är lyx, underhållning och skönhetsprodukter, onödigheter som vi konsumerar och som stjäl resurser från viktiga områden som miljövänlig teknik och malariabekämpning. Det jag kritiserar är att de rika sitter på så mycket pengar som INTE går till att göra världen bättre utan bara stjäl resurser från det viktiga. Visste du att amerikaner spenderar mer på lyxprodukter under ett år än hela OECD spenderar på bistånd (150 miljarder dollar)? Visste du att världens samlade konsumtion av underhållning, media och mode uppgår till en lika stor summa som allt bistånd som någonsin givits till utvecklingsländer (tre biljoner dollar)?

              Att försvara den globala ojämlikheten och orättvisan med att vi minsann gett pengar till malariaforskning, är som att hugga ner regnskog med motorsåg och sen säga till oss kritiker ”Men jag har ju en blomväxt i mitt vardagsrum!!”

              Gilla

              1. Detta är en rejäl tankeställare för oss som lever i omotiverat överflöd Micael,
                tror nog att Hans G inte är så pigg på att svara på detta.

                Gilla

              2. I mitt allra första svar på ett av dina inlägg om egendomsgemenskap och rättvis ekonomi, tog jag exemplet läkemedelsforskning och produktion. Du kontrade då med en beskrivning av hur illa läkemedelsföretagen skulle uppföra sig i u-länder. Jag vill minnas att även malarian nämndes specifikt i sammanhanget, vilket dock saknar betydelse.

                Nu glider du på ämnet, som jag uppfattar det, och inskränker det hela till en fråga om kollektiv forskning. Vad menas med kollektiv forskning när Astras ägare och styrelse avbröt framtagningen av Omeprazal (”Losec”) för att forskningskostnaderna hade brutit igenom flera successivt satta tak. Forskningsansvarige – ett dokumenterat geni – lyckades med en, som det hette, sista övertalning. Ett av de främsta argumenten vid sidan av läkemedlets stora medicinska betydelse var naturligtvis den enorma lönsamhetspotentialen. Vid lyckat resultat. Motsatsen skulle sätta Astra i ett bekymmersamt läge.

                Min poäng är att läkemedelsföretagens resultat ger incitament och möjlighet för framtagning av nya medicinska framgångar, som kommer oss alla till del. Exakta nivån kan man som med det mesta ha synpunkter på.

                Läkemedel är inte de enda nyttigheter som är resultatet av ett lönsamhetstänkande och förutsättning för finansiering. Jag ser ingenstans i din argumentation hur skattefinansieringen ska lösas med din ekonomiska ordning. Inte heller hur Sveriges enorma utgifter, låsta genom stora åtaganden ställda på framtiden, ska kunna lösas med en ekonomi bantad till den nivå som du talar om.

                Det jag inte längre förväntar mig ett svar på är frågan hur det kan vara att rekommendera en bidragsberoende ekonomisk ordning framför en bidragsgivande. Att jag ser nackdelarna med skövling av regnskogarna behöver du inte tvivla på. Och där föreställer jag mig att inte den inhemska regimen eller landets befolkning är de enda bovarna.

                Gilla

  6. Sverige kan ju dra ner på bistånd till terroruppviglande myndigheter som den PA driver, om mer pengar behövs till flyktingar. Abbas går så långt som att hylla blodspillan efter höstens terrordåd, nu senast en 80-årig kvinna. Så länge både Fatah och Hamas har sina vidriga rasistiska uttryckta mål borde Sverige som humanitärt land inte belöna dem med än mer pengar. Men ingen frågade mig om min syn, varken Löfven eller Wallström…😼

    Gilla

  7. Micael!

    Det verkar som att vi inte har samma Gud, min Gud har aldrig gett mig tro och övertygelse för dessa saker och att göra saker utan denna tro och övertygelse är synd.

    problemet med din lära är att du menar att vi skall följa bokstaven utan tro, vilket är och blir problematiskt.

    Tro är och förblir kärnan och grunden i allt vi som tror på Jesus skall göra och om tro inte finns och vi ändå gör, så går vi utan för Guds gränser, så ock om vi har tro för något, men inte gör så syndar vi.
    För att förstå detta bör du sätta dig in i var sann tro är, var den kommer ifrån och hur man känner igen den.

    Bb

    Gilla

      1. Anta att en bonde vill hjälpa några med att skänka mjölk. Om han efter utmjölkningen dristar sig – trots Micael Grenholms kritik – att behålla kon, så har han alltså ”inte hjälpt fattiga tillräckligt”.

        Att Micael har rätt att tänka så ska inte förväxlas med att han tänker rätt.

        Gilla

        1. Hej Hans!

          I världen idag så sitter två rika bönder på åtta kor medan åtta fattiga bönder har två kor att dela på. 20% av jordens befolkning konsumerar 80% av jordens resurser. För att råda bot på den orättvisan måste vi göra som Johannes Döparen sa och fördela både kor och mjölk mer rättvist.

          Allt gott!

          Gilla

          1. Med reservation för att jag inte läst artikeln du hänvisar till: Med det svenska systemet har två bönder ett visst antal kor. Med ett annat system än det förhatliga svenska sitter åtta bönder och försöker leva på innehavet av samma antal kor. Det gäller alltså att studera alternativen för att få en hint om vilket som är det gynnande systemet.

            När det gäller jorderosion, ineffektivitet i jordbruket o s v är inte de outvecklade länderna något föredöme. Samma har åtminstone gällt förhållandet till den allra svåraste rovdriften: överbefolkningen. Med de svenska reproduktionstalen ställda mot vissa andras, blir ramsan om hur många jordklot som skulle förbrukas OM tämligen missvisande. Nej, missionen för ett fattigsamhällets ekonomisystem imponerar inte.

            Det hindrar inte att miljöförstöringen är oacceptabel och att det ligger en klokskap i jakten efter förnyelsebara ersättningar.

            Gilla

    1. Vill påminna om de 17 globala utvecklingsmål som FN antagit som en fortsättning på millenniemålen, varav många uppnåtts helt, en del till och med innan tiden gick ut. De 17 nya målen talar just om fördelningen av jordens resurser eftersom vi har mer än tillräckligt för att alla ska leva bra liv men fördelningen av resurser är felaktig. De som tagit fram dessa mål är världens ledande experter på de områden som berörs alltifrån företagsledare, ekonomer, hälsoexperter och naturvetenskapliga specialister till statistiker och agronomer. Här kan man läsa mer: http://www.svd.se/fns-globala-mal-kanske-forandrar-ditt-liv

      De säger i princip samma sak som Micael Grenholm, dessa mål måste uppnås för att bli av med flyktingkatastrofer, svält och miljöförstöring. Just nu utarbetas också kriterier för alla delmål så man kan mäta hur de uppnås och hur länderna i FN jobbar mot dem. Målen är antagna av medlemsländerna så nu ska vi alla hjälpas åt att se om våra länder uppfyller sina förpliktelser. Som Micael har påpekat här flera gånger ska inte bara Costa Rica dra sitt strå till stacken nu.

      Dessa är målen:
      Mål 1 Utrota all form av fattigdom överallt

      Mål 2 Utrota hunger, trygga tillgång till mat, säkra en förbättrad kosthållning och ett hållbart jordbruk

      Mål 3 Se till att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för att människor i alla åldrar mår bra

      Mål 4 Se till att alla får en bra utbildning och främja livslångt lärande för alla

      Mål 5 Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt

      Mål 6 Se till att alla har tillgång till vatten och sanitet och att dessa resurser förvaltas på ett hållbart sätt

      Mål 7 Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla

      Mål 8 Verka för en stadig och hållbar ekonomisk tillväxt för alla, full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla

      Mål 9 Bygga upp en tålig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation

      Mål 10 Minska ojämlikheter inom och mellan länder

      Mål 11 Se till att städer och bosättningar är inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara

      Mål 12 Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster

      Mål 13 Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess konsekvenser

      Mål 14 Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis

      Mål 15 Skydda, återställa och främja en hållbar användning av landekosystemen, säkerställa ett hållbart skogsbruk, bekämpa ökenspridningen och stoppa markförstöringen och förlusten av biologisk mångfald

      Mål 16 Främja fredliga och inkluderande samhällen för att skapa en hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättslig prövning och bygga ändamålsenliga, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer

      Mål 17 Stärka formerna för verkställandet av målen och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling

      Gilla

      1. A Till den långa listan vill jag lägga i samma anda: Det är stora fördelar med att alla har det bra.

        B Jag röstar för att alla slipper drabbas av sjukdom.

        C Ingen får bli rik. Om ingen har någon rikedom som kan ge avkastning får alla det bättre, eftersom de i evighet kan fördela samma rikedom.

        Med reservation för att ingen av punkterna fungerar i verkligheten.

        De 17 målen är plakatmål och inga konkreta handlingsprogram. De är sinsemellan motsägande och stämmer delvis dåligt med Micael Grenholms recept för fattigdomsbekämpning. De stämmer bättre med Micaels rubricerade målsättning: rikedomsbekämpning.

        En av Micael Grenholms främsta käpphästar är den förödande tillväxttanken. Vi måste gå ner i tillväxt för att få slut på rovdriften på jordklotet. Experterna har inte förstått Micael, vilket framgår av bland andra:

        ”Mål 8 Verka för en stadig och hållbar ekonomisk tillväxt för alla, full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla.”

        Gilla

        1. Tillväxt för alla betyder att vi som snarare drabbats av en cancerogen overväxt inte kan hålla på som nu, det hoppas jag att du som expert på det mesta har förstått. Jordklotet räcker inte till flera, därför kallas målen HÅLLBARA. De som gjort målen vet iaf att tillväxt för alla innebär att nuvarande ordning där ens tillväxt skapar armod för en annan inte är långsiktigt hållbart. Vår rakettillväxt bygger på andras usla arbetsvillkor och slaveri. En jämnt fördelad tillväxt innebär att ha det som i Costa Rica, och vem vill inte vara lyckligast i världen och leva länge och friskt: http://travel.nationalgeographic.com/travel/happiest-places/blue-zones-costa-rica-photos/#/costa-rica-family_41614_600x450.jpg

          Gilla

        2. Skillnaden mellan din definition på ”plakatmål” och dina egna besserwisser
          argument är att i plakatmålen finns en intention till ett bättre och rättvisare
          samhälle. Detta är något du verkar sky som pesten Hans G, du är bra på att
          tala om vad som inte stämmer (enligt dig själv), men är urusel på att själv
          komma med idéer och förslag för en rättvisare värld (enligt mig), troligen
          är inte detta någon prio för dig, då kan ju (hujeda mig) konsekvenserna bli
          att vi i den rika västvärlden kan få en sänkning av vår levnadsstandard med
          några %. Kanske detta är något du drömmer mardrömmar om Hans G.

          Gilla

Vad tänker du?