Monthly Archives: augusti 2016
Att lyssna
Då var jag tillbaka i rutinerna igen. Sommaren har varit bra och jag har fått vila mycket. Det var välbehövligt.
Efter mitt mer än årslånga uppehåll när det gäller föreläsningar runt om i landet, är jag på banan igen. Det känns skönt och roligt.
Tänk att sorg och smärta så fullkomligt kan slå undan benen på en.
Jag har gråtit mycket, jag har ifrågasatt varför och sedan vilat. Vilat i Guds famn.
De första veckorna efter att det fruktansvärda hände, satt jag bara i soffan och bad till Gud. Jag panikbad. ”Hjälp mig Gud, hjälp mig med en oehörda smärta.” ”Bär mig, håll om mig, få mig att förstå varför.”
Så löd mina böner till Gud, men jag hade glömt en viktig sak. Jag lyssnade inte på vad Gud sa till mig!
God teologi
Evangeliet om Jesus Messias är goda nyheter. De måste förkunnas i varje generation och i alla kulturer. Varför? Jo helt enkelt därför att ingen kultur eller generation eller individ är ”kristen” av naturen, ingen har helt enkelt sanningen om Guds uppenbarelse medfödd. Det är denna verklighet som teologer kallat ”arvsynd”. Alla har skadats genom detta och behöver helas, frälsas.
Eftersom Gud älskar den enskilda människan och varje kultur så sände Han sin enfödde Son, Jesus, ”för att var och en som tror, inte ska förgås, utan ha evigt liv” (Joh 3:16). I historien om Jesus och Hans jordiska liv händer alltså något som är ”goda nyheter”. Gud själv sänder sin ende Son för att vi ska få leva för evigt. Något sker i och genom Jesus som förändrar allt.
Vad är det som sker?
Gudsuppenbarelse – i Jesus har Gud visat vem Han är! Vi vet vem och hur Han är, nämligen exakt som Jesus. Gud är en, ”ett väsen”. Samtidigt tre personer: Fader, Son och Helig Ande. Bibeln är Guds Ord som vi fått som en gåva för att veta allt detta. Den är vår tillförlitliga auktoritet. Read the rest of this entry
Vi behöver mindre ateism – inte mer
Denna debattartikel skickades till Sydsvenskan men togs inte in.
Anders Ekström argumenterar i Sydsvenskan kultur (13/8) för att religiösa företrädare ska akta sig för att debattera politik, då religionen ska vara privat och inte försöka påverka samhällets regler. Bakom Ekströms text spökar myten om ateismens neutralitet, att det är rimligt att samhällsdebatten utgår från att Gud inte finns och därmed inte har någon åsikt om hur mänskliga samhällen ska se ut.
Men ateismen är en trosövertygelse och livsåskådning som alla andra, den är vare sig vetenskapligt bevisad eller ens särskilt populär. Knappt någon filosof eller seriös religionsdebattör skulle hävda att vi vet att Gud inte finns eller att Guds existens vore omöjlig, vilket därmed gör ateismen till en orimlig utgångspunkt i vilken diskussion som helst, inklusive den politiska.
I sin text erkänner Ekström existensen av objektivt sanna moraliska värden, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och individens frihet. Men utifrån en ateistisk världsbild kan objektiv moral egentligen inte existera och det finns inga garantier för att en ateist inte väljer att bli nihilist eller ansluter sig till ett etiskt system som Ekström och jag skulle tycka är avskyvärt. Read the rest of this entry
Episk evangelisation på London Jesus Day
Idag ägde Englands egen Jesusmanifestation rum – London Jesus Day som arrangeras av Jesus Army. Jag och Sarah följde med de andra från Holy Treasure och Ketterings Jesus Fellowship. Efter att ha ätit lunch i en park i London där jag även fick tillfälle att vittna för en muslim, slöt vi upp med annat Jesus Army-folk för att marschera.
Tidigare år har man sett till att de allra flesta har färgglada t-shirts på sig för ökad synlighet, men i år fanns ingen klädkod. Inte heller fanns det särskilt många flaggor och banderoller till skillnad från tidigare vilket känns märkligt. De kan knappast ha gått upp i rök. Däremot var jag väldigt glad att upptäcka att tåget leddes av en lastbil med liveband och gasade evangelister som högljutt ledde lovsång och proklamerade Evangeliet.
Tre högtalarsystem på hjul som var trådlöst kopplade till lastbilens mixerbord rullades av volontärer i mitten och i slutet av tåget. En evangelist proklamerade ”Vi som går här kan alla vittna om att Jesus förvandlar liv!” varav massan jublade. När tåget stannade vid ett rödljus ropade han ut ”Alla i London som är sjuka, ta emot helande i Jesu Namn! Vi är kristna och ska nu lyfta våra händer för att ge helande. Ta emot!” Read the rest of this entry
Podcast: Kan man tro på demoner?
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Psykologen Richard Gallagher skrev i Washington Post nyligen att han inte kan förneka demoners påverkan på oss människor. Det är vår erfarenhet också, men hur övertygar man en naturalistisk kultur om den andliga verkligheten, och vad gör man rent konkret när någon börjar manifestera? Läs här för mer.
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns.
En liten bit av himlen- Evangelisation genom att bara leva ett öppet liv.

En grupp vänner som äter middag ihop, bilden tagen uppifrån
Många har frågat mig hur man delar sin tro, hur man hjälper människor till Jesus osv.
Utgångspunkten är ofta att det är något man ”gör”, utanför det vanliga livet. Som om evangelisation är ytterligare en verksamhet som man har vid sidan av gudstjänsten på söndagar och barnkören och allt vad det kan vara. Då brukar jag fråga om de tror att Jesus är med varje dag. Svaren brukar vara jakande. Men någonstans har man ändå fått in tanken att vardagslivet och ”livet med Gud/det kristna livet” på något sätt är åtskilda.
Då blir livet med Jesus en kamp och att dela sin tro en kramp. Men så är det inte tänkt att vara.
Uttrycket ”Vi går inte till kyrkan- Vi är kyrkan” gillar jag. Men frågan är: Hur är vi kyrka, om inte kyrka handlar om en byggnad och verksamhet? Hur fungerar det kristna livet?
1 Du är död och Kristus lever
”Jag har genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son som har älskat mig och utgett sig för mig.” Gal 2:19-20 Read the rest of this entry
Podcast: Dumpstring och matsvinn
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Efter att Johannes har tackat för sig bär Micael och Sarah poddfanan vidare och talar i detta avsnitt om att plocka upp ätbar mat från sopcontainrar. Är det lagligt? Är det hälsosamt? Och skulle Jesus ha dumpstrat?
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns.
Andligt Vältränad
Paulus skriver i första Timotheos brevet 4:8 ”fysisk träning är bra på sitt sätt men att träna sig i att lyda Gud är nyttigt på alla sätt. Den som lyder Gud har ju fått löfte om liv både i den här världen och i den kommande världen”. Bakgrunden till denna vers är att i församlingen i Efesos har det kommit in falska läror och Paulus uppmanar Timotheos att stanna i Efesos för att tillrättavisa de som sprider de falska lärorna så att församlingen kan vara enad och ha sin rot i en och samma grund – Jesus. Paulus skriver i versen innan ”håll dig borta från de dumma och gudlösa myterna se istället till att hålla dig i god andlig form” (v. 7)
God andlig form, med andra ord ”andligt vältränad” är dagens tema. Här kommer fyra saker som jag tänker är basala för att träna och växa andligt.
Planering. För att komma igång med vilken sorts träning som helst måste man ta sig tid och planera. Den vanligaste orsaken till att folk inte tränar är att de ”inte har tid”. På samma sätt hamnar ofta Bibelläsning alldeles för ofta i skymundan.
Men om Gud i sin stora barmhärtighet ger oss 24 nya timmar varje dag kan vi väl åtminstone tacka honom med en halv? Det är bara 1/58 av vår tid. I Sverige är tid något som alla skulle behöva lite mer av just därför är det så viktigt att prioritera.
För att komma djupare i vår relation med Jesus måste vi ge tid att komma nära och lära känna honom. ” Närma er Gud så ska han närma sig er” – Jakobs brev 4:7. Men det viktiga som vi inte får glömma är att tid med Gud är ett privilegium inte ytterligare en punkt på ”att-göra-listan”. Vi ska ge Gud vårt bästa, inte det som blir över. Det handlar om vår tid. Att prioritera tid med Gud inte bara läsa Bibeln ”om vi får tid”. Read the rest of this entry
#mittkors och Svenska kyrkans relativism

Jag och mitt kors från dagens evangelisationsinsats i Kettering
Facebookgruppen Mitt kors som uppmanar människor att ta kort på sina smyckeskors i solidaritet med förföljda kristna har fått stor uppmärksamhet, dels för att gruppen är populär och dels på grund av de reaktioner de fått från främst företrädare från Svenska kyrkan. Kyrkokansliets kommunikationsansvarige Gunnar Sjöberg skrev på Facebook att initiativet är ”uppviglande och okristligt”.
Han förtydligar i ett blogginlägg att han inte är emot korset som sådant utan kritisk till kampanjen ”för att Jesu kors riskerar att användas som ett tecken MOT en annan grupp bekännare. Inte bara som ett tecken FÖR utsatta kristna. Jag är orolig för att korset blir en distanserande markör, som delar in oss i ett vi och ett dom, och inte det hoppets tecken som jag menar Jesus står för.”
Biskop Åke Bonnier har också skrivit ett blogginlägg där han påpekar att han med stolthet bär sitt kors och att är genom korset Gud har funnit seger. Samtidigt så slår han liksom i våras ett slag för liberalteologisk universalism: Read the rest of this entry