E17 – vägen till egendomsgemenskap

Jag har nu bott en månad i Holy Treasure, Jesus Armys kommunitet i Kettering, tillsammans med åtta andra. Det är en märkbar skillnad jämfört med det kollektiv jag bodde i under mina år i Uppsala. Här finns en stark känsla av familj och att vara församling 24/7. Dörrarna är öppna och varje dag kommer församlingsmedlemmar eller vänner och hälsar på. Faktum är att det är väldigt sällan som enbart kommunitetsmedlemmar befinner sig i huset, gästfriheten är total.

På tisdag kommer jag börja jobba på två av Jesus Armys företag med videokommunikation, och lönen går då till Holy Treasures gemensamma kassa som står för mina kostnader. Äntligen får jag leva i egendomsgemenskap! Jag hoppas få utmanas än mer och inspirera andra till en enkel livsstil. Exempelvis vill jag peppa de andra att äta mer veganskt eftersom den västerländska köttdieten är helt uppåt väggarna orimlig.

Kommuniteter likt dessa där man har allt gemensamt som i den första kyrkan är ovärderliga, och det är en skam för kristenheten i Sverige att det inte är mycket vanligare. Tänk på all fattigdom vi kan utrota om de rika har allt gemensamt med de hemlösa! Tänk på den andliga vitalitet och det deltagande som kan skapas av att man är kyrka 24/7. Mike Farrant som varit kassör för Jesus Armys nationella Trust Fund, en egendomsgemenskap för de lokala egendomsgemenskaperna, sa till mig att 80% av kyrkans pengar och 80% av arbetskraft och ideellt engagemang för kyrkans räkning kommer från dem som bor i kommuniteterna. Och då utgör de knappt en fjärdedel av kyrkans medlemmar.

Många svenska kristna är rädda för egendomsgemenskap. Många protesterar hejvilt när jag påpekar att Bibeln framställer det som att alla är kallade till det (Luk 14:33, Apg 2:44), många insisterar att just de inte är lämpade att dela allt med de fattiga och blundar för det faktum att 99% av alla andra kristna säger precis samma sak vilket resulterar i att denna bibliska praxis som leder till att ingen lider någon nöd (Apg 4:34) negligeras fullständigt. Föreställ er att nästan alla kristna skulle hävda ”nä just jag har minsann inte kallelsen att be för helande!”, hur många skulle bli helade då? Skulle vi betrakta den totala frånvaron av helande i kyrkan i Sverige som ett problem?

Vad flera av oss på den här bloggen vill kommunicera angående egendomsgemenskap är att det är underbart, vi vinner på det, de fattiga vinner på det, du mår bra av det, du får en bättre Gudsrelation genom det (Matt 6:19-21). Var inte rädd du lilla hjord. Sälj allt du äger och få en skatt i himlen (Luk 12:32-33)! Du har inget att förlora, förutom allt.

Nu ska jag sluta adressera er som är skeptiska och vända mig till er som är peppade på detta, som är trötta på världens konsumism och individualism och som vill leva bibliskt och helhjärtat. Ni som längtar efter egendomsgemenskap men känner er precis som jag har känt i många år, ensamma och modlösa eftersom vinsäckarna inte verkar finnas på plats ännu. Det är dags att vi förenar oss och börjar leva som det är tänkta att vi ska leva.

Inom Jerusalemprojektet har vi en distanskommunitet vars syfte är att förbereda dess medlemmar för ett liv i egendomsgemenskap. Denna egendomsgemenskap med tillhörande kommunitet/er vill vi sätta igång med 2017. Vi drömmer om att kunna starta två kommuniteter samtidigt eller nära inpå varandra, en på landet och en inne i en ort. Vi tänker oss Uppland eller pendlingsavstånd till Uppsala.

Vi kallar denna vision för E17 – Egendomsgemenskap 2017. Och vi behöver hjälp i bön och i handling för att den ska bli verklighet. Jag är fullständigt övertygad om att det kommer bli av. Det är inte alltid jag har tro för saker måste jag erkänna men detta har jag bergsäker tro för. Gud vill det, vi vill det, nu kör vi. Kontakta mig om du vill vara med eller veta mer!