Därför behövs Awakening Europe

Jag är väldigt positivt överraskad över det tydliga fokuset på omvändelse, frälsning och evangelisation som råder på helgens Awakening-konferens i Solna. ”Europe shall be saved” är mottot i sann Reinhard Bonnke-anda, skyltar frågar en om man berättat för någon om Jesus idag och varje kvällsmöte innehåller en djupgående presentation av evangeliet samt en frälsningsinbjudan. Lovsången berör teman som Jesu försoningsverk på korset, hans uppståndelse, evigt liv, omvändelse från synd till helgelse samt Guds allmakt och ära.

Mycket av kritiken som riktats mot konferensen faller därmed platt till marken. Jag tänker dels på kristenhetens krösa-major som utmålar alla karismatiska predikanter som demoniska utifrån en horribelt obiblisk urskiljningsmodell, dels på dem som ifrågasatt att språket på hemsidan är för offensivt eller att samarbetet med Bethel Church är problematiskt. Så länge man inte själv tycker att evangelium, frälsning och evangelisation är något dåligt – vilket diskvalificerar en från att kalla sig kristen – så måste man erkänna att konferensen trots sina brister i grund och botten är bra och behövlig i det missionsfält som Sverige är.

Naturligtvis behöver det finnas utrymme för sund kritik som inte övergår i fördömande av allt och alla som har med rörelsen att göra. Jag har själv kritiserat den eskalerande användningen av dyr utrustning som medel för lovsången och arenor som medel för väckelse. Likaså har jag poängterat att Bethel predikar en form av framgångsteologi som förvisso inte är lika extrem som trosrörelsens men ändock obiblisk och bekymrande.  

Men Awakening är strålande. Här har inte predikats någon framgångsteologi utan korset, evangeliet och mission har stått i centrum. Igår lyckades Awakening med något jag aldrig förr sett i Sverige – största delen av konferensbesökarna deltog i evangelisation. Det stod i radikal kontrast till hur jag och pannkakskyrkan försökte få ut Torps besökare i somras – av 10 000 människor fick vi med oss inte fler än 40 på fyra dagar.

Awakening lät evangelisten Chris Overstreet från Bethel predika en grymt inspirerande predikan om kärnan i evangeliet – korset, omvändelse, bekännelse till Jesus och pånyttfödelse – med massa bibelhänvisningar blandat med vittnesbörd. Därtill utmanade han besökarna med att be om frimodighet och varna för att bara önska sig väckelse utan att vara det. Sen fick vi öva på varandra att dela vårt vittnesbörd, vi bad för dem som var sjuka och sen instruerades vi kring det praktiska. 28 team åkte ut till platser i Stockholm som konferensledningen identifierat under bön. Varje team hade en evangelist som ledare och en Stockholmsbo som hade koll på stan. Vi utrustades med biblar och gratisbiljetter till konferensen. Jag och Sarah åkte med team 12 till Skanstull och jag och hon fick be och vittna för en kvinna och en man och bjöd in dem till konferensen – båda blev jätteglada och lovade att komma.

Allt detta skedde utan att något annat arrangerades för dem som inte evangeliserade. Det är nyckeln, Sveriges kristna måste fatta att evangelisation inte är något för någon annan än oss själva. Gårdagens kvällsmöte var fyllt med folk, många hade kommit från gatan. Och folk blir frälsta. Innan vi pekar på Awakening flisor bör vi reflektera kring svensk kristenhets största bjälke: att vi till skillnad från denna konferens typ aldrig går ut för att leda folk till tro. Därför behövs Awakening Europe.