Till dig som mår dåligt

pexels-photo-67101

De senaste veckorna har jag velat skriva några rader till dig som mår psykiskt dåligt på något sätt. Min bakgrund är att jag har läst tre år (av fem) på psykologprogrammet och även om jag inte är färdig psykolog så har jag tänkt och läst ganska mycket under några år kring de här frågorna, och funderat över hur de hänger samman med min tro. Här följer några tankar jag vill skicka med.

Det är inget fel på din tro för att du mår dåligt. Att ha en relation till Jesus betyder inte att allt automatiskt blir perfekt. Tron är inget lyckopiller. Vi lever alla i en trasig värld. Jesus vill hela och upprätta oss – men det är inte samma sak som att allt måste vara perfekt för att du är kristen. Jesus vill möta dig där du är, inte där du tycker att du måste vara. Under mina psykologistudier fick jag ibland frågan från andra kristna om det verkligen var nödvändigt att plugga psykologi. ”Är det inte Jesus som människor verkligen behöver och inte psykvård?” kunde människor (i all välmening) fråga. Efter att ha fått den frågan ett par gånger formulerade jag ett svar. Svaret blev att jag tror att Jesus kan hela från fysiska sjukdomar på en sekund, och samtidigt tackar jag Gud varje dag för svensk sjukvård, för jag vet att jag har den att tacka för otroligt mycket. Gud vill helande, oavsett om det sker genom ett mirakel på en sekund eller genom behandling, genom läkare och mediciner. På samma sätt tänker jag om psykiatrisk vård. Jag pluggade psykologi för att jag tror på att Gud vill upprättelse, oavsett om det handlar om att någon på en sekund blir fri från en depression eller om det är en lång process. Gud är med, oavsett. Bön och arbete för helande hör samman.

Bibeln berättar om lidande. Lidande inget som är främmande för den bibliska världsbilden. Läs Psaltarens böner! Jag har själv bett orden i Psaltarens sjätte kapitel under tårar i perioder av sorg och smärta: ”Jag är matt av mitt suckande. Jag dränker min bädd i tårar var natt, sängen dryper av gråt.” Psaltarens författare visste och visar oss att vi kan gå till Gud med vår smärta. Hela livet får plats i Psaltaren – allt ifrån nöd, ångest och förföljelse, till jubel och glädje över vem Gud är. På samma sätt får hela ditt liv, hela din berättelse, plats i Guds hand.

Du är inte ensam. Jesus har varit där du är. På korset har Jesus upplevt all sorg, all smärta, all fysisk och psykisk sjukdom. För mig var det en aha-upplevelse när jag insåg det faktum att Jesus upplevt allt på korset även innefattar psykisk ohälsa. Jesus vet vad paranoid schizofreni innebär, kanske en av de svåraste psykiska sjukdomarna att leva med. Han har varit där och burit din smärta, burit min ångest. Det finns också människor som vill hjälpa och stötta dig på olika sätt. Kanske har du församling, familj och vänner omkring dig som vill hjälpa och stötta på olika sätt. Vilken gåva! Det finns också sjukt duktiga professionella människor att vända sig till. När jag pluggade psykologi var många av mina klasskompisar några av de klokaste och mest omtänksamma människor jag mött. Ta emot den hjälp som kloka psykologer och kuratorer vill ge.

Det finns hopp. Att Jesus har dött och uppstått innebär att det inte finns några situationer som är hopplösa. Idag är det långfredag. Långfredagen är den mörkaste dagen i världshistorien. Om Nietzsche någon gång hade rätt om att ”Gud är död och vi har dödat honom” så är det på långfredagen för 2000 år sedan. Men påskberättelsen slutar inte på långfredagen – utan med jubel på påskdagens morgon. Jesus har uppstått! Och om det finns hopp i den berättelsen, och det gör det, så finns det också hopp in i din situation. Det finns ett liv som är värt att leva, och det gäller både före och efter döden.

FOLK har gjort en låt som heter just ”Hopp” och som jag vill skicka med ett par rader ur:

tomma händer och ett brustet hjärta,
ingenting är allt jag har

men du kan göra allting nytt, ge mitt hjärta ro till slut,
ja du kan göra allting nytt, igen och igen.

du är hopp för en hopplös värld, tro för en trolös själ
du är allt mitt hjärta begär

Kram till dig som läser det här!

/Emma

Kategorier: Etiketter: ,

10 kommentarer

  1. Hej och tack för din text!

    Jag är inte troende men uppskattar mycket av det du skriver. Exempelvis att du hyllar den professionella vården och uppmanar oss att söka hjälp hos våra medmänniskor, oavsett om vi tror eller inte. Jag uppskattar också att du lyfter fram Psaltaren, en av de böcker som jag minns att jag själv tyckte mycket om när jag läste igenom hela Bibeln för många år sedan.

    Mvh Johan

    Gilla

  2. Hej!

    Tack för din fina och nyanserade text!

    Ingen ska behöva känna skuld för att de mår dåligt. Varken troende eller icke-troende.
    Det finns så många tabun när det gäller psykisk sjukdom. Det ses fortfarande som skamligt och kanske till och med självförvållat.

    Tankar som : Om jag bara tänkte mer positivt, eller om jag bara var starkare i min tro, skulle jag inte känna dessa känslor, skulle jag inte vara sjuk. Det är tankar som det är, som jag ser det, viktigt för oss att göra oss av med. Både i förhållande till andra och oss själva.

    Modigt av dig att ta upp denna fråga!

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

  3. Hej!
    Tack för ditt inlägg! Även jag pluggar till psykolog och får ofta frågan av andra kristna, hur jag kan vara både kristen och psykolog! En del tycker att jag lägger mig i det som bara Jesus kan göra på ett felaktigt sätt och jag möter ofta stor skepsis mot mitt yrkesval. Jag upplever också att många kristna har en väldigt fördomsfull och förlegad bild av vad det innebär att arbeta som psykolog idag vilket känns trist. Efter att ha fått många frågor om det formulerade jag liksom du ett svar som låter ungefär likadant som det du skriver! Jätteviktigt att ta upp och fundera kring denna fråga, tack för att du gjorde det!

    Hälsningar,
    Johanna

    Gillad av 1 person

Vad tänker du?