Monthly Archives: juni 2017

Vem ger oss rätt att försvara oss?

Nu är försvaret på agendan igen, men på EU-nivå. EU-kommissionen(som fungerar lite som en regering inom EU) har nyligen föreslagit att det ska byggas upp en EU-militär och att länderna ska samarbeta kring vapenproduktion och –forskning. Frankrikes nya president Emanuel Macron är jättetaggad på detta, efter att ha lobbat för just det under sin valkampanj. Även Stefan Löfven tycker det är en bra ide, så länge inte svensk militärindustri missgynnas.

Tidigare har krigsdebatten i Sverige kretsat mycket kring NATO. Borgarna har varit för och de rödgröna mot medlemskap i militäralliansen med kärnvapen(hos USA, Storbritannien och Frankrike) och halvdiktaturer(Turkiet). Åtminstone på ytan. För de senaste åren har S-MP-regeringen slutit flera avtal med NATO om samarbete och man har låtit NATO öva tillsammans med svenska militären på svensk mark, bland annat i Norrland.

Ytterligare teman har varit vapenexport till länder som Saudiarabien och tvångsrekrytering av ungdomar till militären, saker som politiker på båda sidor varit både för och emot. Men oavsett position i de här frågorna verkar de flesta vara rörande överens om några saker:

1.Varje land har rätt att producera vapen

2.Varje land har rätt att försvara sig med dödligt våld vid en attack

3.Militären är nödvändig för att avskräcka fiender från att attackera Sverige eller svenska medborgare Read the rest of this entry

Hur kan vi få frikyrkan att evangelisera igen?

19390555_10155108242817839_5190212664498074534_o

Pannkaksevangelisation i centrala Örebro igår

Jag är väldigt tacksam att än en gång ha fått förtroende från Torpkonferensen att vara med och leda outreach-satsningen Dela Evangeliet, som syftar till att få ut konferensdeltagare i centrala Örebro och evangelisera med Pannkakskyrkan. Tyvärr är det, precis som förra året, väldigt få som följt med oss ut. Av Torps över 10 000 deltagare är det hittills fem personer som hängt med de senaste tre dagarna.

Jag skrev ett blogginlägg efter Awakening Europe om varför de lyckades få ut de flesta av sina tusentals deltagare, medan vi inte lyckats med det på Torp. Det primära anledningarna lär vara att Dela Evangeliet presenteras som ett val av många — vilket det är — och att Awakening Europe hade mobilisation för evangelisation som explicit syfte medan Torp är mer som en retreat för familjer. Få förväntar sig och förbereder sig för gatuevangelisation när de åker till Torp, och därför följer så få med ut även när vi informerar från scenen på kvällsmötet om att det äger rum.

Det här står förstås i kontrast till Torpkonferensen i sin ungdom, när mobilisationen av evangelister och missionärer stod i absolut centrum. Den evangeliserande kultur som byggde EFK:s modersamfund – och de flesta andra frikyrkor för den delen – finns inte på samma sätt idag. Det är ett väldigt stort problem. Som jag påpekar i det senaste avsnittet av Jesusfolket: på Nya Testamentets tid evangeliserade alla kristna offentligt, och det är dags att vi åter betraktar evangelisation som lika självklart och naturligt i det kristna livet som bön, tillbedjan och bibelstudium. Read the rest of this entry

Varför evangelisation är något för alla

Skärmavbild 2017-06-21 kl. 23.50.36Nytt avsnitt av Jesusfolket! På Bibelns tid evangeliserade alla lärjungar regelbundet på offentliga platser. Om våra församlingar skulle göra samma sak idag skulle hela länder förvandlas. I denna inspelning från Jesus Army talar Micael om varför alla kristna kan evangelisera, och hur vi gör det på ett enkelt och avdramatiserat sätt.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Gud eller Mammon – del 1

pexels-photo

I januari 2016 publicerade Micael mitt fördjupningsarbete ”Gud eller Mammon” här på Hela Pingsten, och det var så det kom sig att jag så småningom började blogga här.

Texten skrevs under hösten 2015 och var en del av min utbildning på Bibelskola Livskraft. För mig var det en viktig tid då jag systematiskt arbetade mig igenom Lukasevangeliet med fokus på pengar och egendom och på det personliga planet brottades mycket med de här frågorna. Nu under sommaren kommer delar av arbetet att publiceras som följetongen: ”Gud eller Mammon?”

Arbetet som helhet och med fullständiga referenser finns i PDF-filen. Nedan följer en reviderad version av den första delen av fördjupningsarbetet.

Inledning

Följande text är skriven med bakgrund i en personlig brottning, frustration och sorg. Frustration över den diskrepans mellan det jag läser av Jesu undervisning och liv i evangelierna och min roll som rik i den här världen. Sorg över en kyrka som jag ofta hör betona inställningen till pengar och ägodelar men som inte tar steget fullt ut och kritiserar detta vårt välstånd som existerar på grund av andras fattigdom. En frustration och sorg som mynnar ut i frågorna: ”Varför lever vi såhär?” och ”Hur kan vi lära oss att leva annorlunda utifrån Jesu undervisning?” Read the rest of this entry

Allt som är sant väger inte lika tungt

katesbaby-10.jpg

Teologer och mer eller mindre glada amatörer debatterar outtröttligt vad som är sann doktrin, vad Jesus egentligen menade och på vilket sätt vi människor bör leva. Ofta hamnar dessa debatter långt utanför det som är bibelns avsikt; att lära känna Guds hjärta och utifrån det få kraft till att leva radikala liv. Vi offrar istället våra syskon på den korrekta teologins altare och glömmer den djupaste sanningen och riktlinjen för våra liv, det som går som en röd tråd genom hela bibeln.

Att älska Gud och älska sin nästa som sig själv.

För alla sanningar väger inte lika tungt. 

Exempelvis lyfter köttälskare ofta fram vissa verser ur NT för att motivera sitt allätande, som kontrast till lagens strikta matregler. Detta kan vi konstatera är en biblisk sanning: Gud har aldrig förbjudit oss att äta animalieprodukter.

Men när vi lever i ett samhälle där vår livsstil är oförenlig med budet att älska sin nästa som sig själv måste vi konstatera att ”ät vad du vill” inte kan väga lika tungt eller tyngre än ”älska din nästa”. Att älska din nästa bör därför i vår tid ta sitt uttryck i att du förändrar din livsstil – att du gör något aktivt för att äta och konsumera hållbart. Det är inte moraliskt riktigt att leva rikt på bekostnad av andra. 

Read the rest of this entry

Att välja Gud framför TV:n

time

Att leva enkelt för att hjälpa de fattiga så mycket som möjligt handlar inte bara om att vara sparsam och generös när det gäller pengar. Enkelhet handlar också om tid. Om den tid som vi spenderar på oss själva och våra närmaste blir för stor, blir det oundvikligen mycket mindre tid som vi kan spendera på att hjälpa de fattiga eller övertala andra om att leva enkelt. Medan mängden pengar varierar från person till person har vi alla samma budget av tid.

I enkelhetsrörelsen är det dock vanligare att man hyllar och vill prioritera tid man spenderar på sig själv: fritid i naturen, med familjen, med hobbies. Detta porträtteras i kontrast till arbete, som ska skäras ner på så mycket som möjligt. Denna ”downshifting” motiveras med att de ekonomiska hjulen snurrar långsammare om man bidrar med mindre arbetskraft till den och har mindre pengar att konsumera för. Att äta glass i parken och softa snarare än att jobba anses då vara en miljögärning.

Bibeln har ett annat perspektiv. Arbete ses som något väldigt gott – så länge det gör nytta för människor. Paulus skriver att vi ska ”arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.” (Ef 4: 28) Han sa även: ”I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta.” (Apg 20:35). I sin undervisning lyfter han fram vikten av att arbeta på sin frälsning (Fil 2:12), något distinkt från att jobba för en lön givetvis, men fortfarande något som kräver tid och energi. Read the rest of this entry

Varför utmålas kristna som “the bad guys”?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Forskning visar att lärare på svenska gymnasier ofta utgår från att ateismen är sann och beskriver religiösa, inte minst kristna, som lite dumma och elaka. Det är något som vi och vår vän Samira känner igen från våra högskolestudier. Vad beror detta på, och hur kan vi förändra det?

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Vad hände på den första pingstdagen?

pentecost20.png

Vad hände på den första Pingstdagen? Min blogg idag handlar om en världshistorisk nyhet. Innan Jesus dött, uppstått och uppstigit till himlen och med Fadern utgjutit den Helige Ande på Pingstdagen tänkte man att Anden mestadels vilade över vissa utvalda personer. Dessa var oftast profeter,domare, präster och kungar. De var fyllda av Guds Ande och visade folket Guds vilja, de framträdde som ledare i krig. GTs profeter förmedlade Guds vilja o c h en stegrad uppenbarelse om vem Gud är.

I och med Jesus hände något dramatiskt. Gud uppenbarade sig slutgiltigt som tre i en, treenig Gud: ett väsen, tre personer. Anden, den tredje personen, är inte en opersonlig kraft, närvaro, utan en person som handlar, leder och talar. Anden döper allt Guds folk, i det nya förbundet, med sig själv. Pingstdagen är helt enkelt starten på den sista tiden som profeten Joel (kap 2) profeterade om och sa att alla skulle uppfyllas av Anden.

Detta skulle visa sig i att de profeterade. Unga och gamla, kvinnor och män, ja alla skulle få Anden. Ingen skulle få särskilt mycket, utan alla skulle ”utan mått” få del av Guds Ande. Alla nådegåvor, all Andens frukt, all kraft och allt liv är givet i Anden. Det finns ingen begränsning av vad Gud kan göra just nu varsomhelst. Read the rest of this entry

En sommar med tvångsdeporteringar

summer sunrise

Gästinlägg av Lisa Wulfsberg.

Sverige, juni 2017. Det är sommar och skolavslutning, tentaplugg och grill, första bad och längtan efter semester. Det är också tvångsdeporteringar, att inte på ett och ett halvt år ens fått ha ett första möte med migrationsverket, kristendomsprov för att bevisa sin tro, uppslitna familjer och så mycket oro och ångest inför framtiden.

I mars förra året var jag volontär på ett flyktingläger på en motorvägsavfart vid den kroatiska gränsen i Serbien. Mitt när vi var där stängdes Europas gränser. Om Stefan Löfven/Morgan Johansson/Anders Ygeman/alla andra politiker i Sveriges regering hade varit där då tror jag att det hade varit omöjligt för dem att låta rösta igenom den restriktivare flyktingpolitiken som de gjorde då, och att sedan hålla den så.

Om de hade stått där med dessa människor när beslutet kom att deras bussar skulle åka och de själva skulle bli kvar, om de hade sett den förtvivlan och maktlösheten som fanns i de människornas ögon, om de hade gråtit med dem som vi gjorde då, då hade de inte kunnat sova gott om natten om de hade varit med och stängt några gränser. Read the rest of this entry

Ensamhet och integritet i kommuniteten

Fullsatt i kommuniteten Holy Treasure

Fullsatt i kommuniteten Holy Treasure

I söndags, på pingstdagen, deltog jag i gudstjänsten i Alsike kyrka där helgeandssystrarna från Alsike kloster bidrog till liturgin. Bredvid mig satte sig prästen och europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Vi pratade om livet och jag berättade om Jerusalemprojektet och hur vi förbereder oss för att starta en kommunitet med egendomsgemenskap.

Cecilia sa att det lät väldigt intressant men att hon aldrig skulle klara av det själv. Hon behöver integritet, bestämma själv när hon går upp på morgonen och vad hon har till frukost, vara privat. Hon var tyst en sekund och lade till med ett skratt: ”Det är väl därför jag inte har någon partner.”

Och det är just en sådan spänning vår kultur befinner sig i: extrem individualism, på ett sätt världen aldrig tidigare skådat, samtidigt som de flesta förväntas gifta sig och skaffa familj. Å ena sidan vill de flesta av oss bestämma själva över våra liv, å andra sidan vill de flesta av oss ha en livskamrat att dela hela livet med – vilket ofrånkomligen innebär kompromisser och samarbete.

Kommunitetsliv handlar om att behandla sin andliga familj som sin biologiska familj. Att inte bara lite halvfromt kalla sina medkristna för systrar och bröder, utan att faktiskt vara som syskon. Syskon som hjälper varandra ekonomiskt, delar livet och finns där för varandra. Read the rest of this entry

Boktips: Gud är inte ett främmande namn

imag0531På bokrean i Stockholm snubblade jag över boken ”Gud är inte ett främmande namn”. Jag började läsa baksidan och orden ”om bön som motståndshandling, om det grundläggande radikala i att erkänna en annan världs möjlighet och om en tro som inte har lov att vända bort sitt ansikte från det lidande som pågår runt omkring oss” tog tag i mig.

I poesins och dagbokens form delar författaren Kristian Lundberg sitt hjärtas tro och ett engagemang för utsatta människor som är djupt kristet. Utgångspunkten är att Gud är på de svagas och förtrycktas sida. Matteus 25 ekar i orden om att ”kärleken lär oss att den som fryser ska få bli varm. Solidariteten lär oss att den som hungrar ska få bli mätt.”

Jag blev djupt berörd över det som skrivs om människovärdets okränkbarhet och om författarens engagemang för människor som tigger och människor på flykt.

Lundberg kommer gång på gång tillbaka till några av Bibelns berättelser, bland annat berättelsen om Lasaros som uppväcks från de döda och påminner om att det mitt i den mörkaste natt finns ett hopp. Read the rest of this entry

Katolska konverteringar och intellektuell fåfänga

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarahs och Micaels framtida kommunitetsmedlem Katarina Viola Hedman joinar dem i ett samtal om den intellektuella fåfänga som gör att karismatisk frikyrklighet anses ha låg status medan katolicismen utmålas som het. Hur förenar vi hjärta och hjärna, och hur bekämpar vi intellektuell fåfänga i våra egna liv?

Ladda ner MP3-filen här.

Kolla in Katarinas blogginlägg.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Behövs Gud?

'Adam's_Creation_Sistine_Chapel_ceiling'_by_Michelangelo_JBU33cut.jpg

Gästinlägg av Hajdi Moche. Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapets hemsida.

Ibland funderar jag på om det inte är ganska naturligt att färre och färre människor tror på Gud i vårt samhälle idag. I alla fall om man utgår ifrån den psykologiska vetskapen att folk tenderar att vara funktionella i sina beteenden. Och vad innebär det? Jo, att agera funktionellt innebär att människor fortsätter göra ett beteende (t.ex. borsta tänderna) så länge det agerandet fortsätter fylla en funktion (t.ex. är bra för tänderna och socialt önskvärt). Alltså, ett beteende fortsätter att existera så länge det fyller en viktig och önskvärd funktion för personen. Låter vettigt, eller hur?

Så när en person mår dåligt och vill ha hjälp att må bättre av en psykolog, så kan psykologen vilja börja med att förstå varför personen gör som den gör. Vissa psykologer kan då göra en så kallad beteendeanalys, eller närmare bestämt en funktionell analys, där man undersöker detta lite närmare.

Låt mig ge ett simpelt exempel för att förtydliga. En person kan ha skapat sig en vana att äta mängder av sötsaker på kvällarna, även om personen själv (och utomstående personer) kan tycka att det är väldigt dåligt, till exempel för personens hälsa. Så varför fortsätter personen göra detta, även när denne tycker det är dåligt? Jo, helt enkelt för att tröstätande fortsätter fylla en funktion för personen. I detta fall kan funktionen av att tröstäta till exempel vara att undvika något obehagligt, exempelvis ångest som kryper fram på kvällarna (för man vet också att kortsiktiga konsekvenser/belöningar ofta ”vinner över” de långsiktiga konsekvenserna, dvs. ångestlindring i stunden vinner över hälsan på lång sikt i detta exempel).

Så vad har funktionella analyser att göra med Gud? Jo, om man skulle göra en liknande funktionell analys på Gud (förminskande som det kan låta) tycks många människor uppleva att Gud inte längre fyller en funktion i deras liv. Varför inte? Jag tror att det dels är på grund av samhället, och dess olika influenser, och dels på grund av människors beteende- och tankemönster. Om vi börjar med samhället så verkar vi ha ett samhälle som är riggat för att funktionen av Gud, och allt som har med tron att göra, inte längre upplevs vara nödvändig. Vi har till exempel ett socialt tryggt samhälle utan varken krig eller naturkatastrofer – och det har kanske skapat en (falsk) illusion av evig trygghet. Read the rest of this entry

Är ”sälj allt ni äger” en bildlig uppmaning?

pexels-photo-259251

I en Facebook-kommentar till mitt förra inlägg om kommunitetsliv menade en person att egendomsgemenskap inte kan ses som helgelse. Då jag poängterade att Jesus uppmanar till egendomsgemenskap i exempelvis Luk 12:33 och 14:33 skrev personen:

Blir märkligt att tolka de där skriftställena bokstavligt på det sättet. Det är en illustration på att vi måste försaka allt för att följa. Det andra skriftstället handlar om att inte samla skatter här utan i himlen. Alltså poängen är att tänka efter på var ens hjärta är så man prioriterar rätt samla inte och åtrå inte. Det handlar inte om att ingen får äga det nödvändiga för att klara livet. 1 Tim 5:8

Jag menar att det tvärtom blir väldigt märkligt att tolka dem bildligt. I Luk 12:33 säger Jesus: ”Sälj vad ni äger och ge gåvor. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.” Det riktas enligt vers 22 till hans lärjungar. Orden om att sälja allt är en uppenbar parallell till Jesu uppmaning till den rike mannen i Matt 19, Mark 10 och Luk 18. Uttrycket återkommer även i Apostlagärningarna när inträdet i den urkristna egendomsgemenskapen beskrivs (Apg 2:44-45, 4:34-35).

Här ser vi ett första problem med att förstå dessa ord som bildliga. Dess första åhörare, lärjungarna, följde dem bokstavligen. Lukas är ju även författare till apostlagärningarna, så det är en medveten koppling mellan Jesu uppmaning till allt-säljande och lärjungarnas egendomsgemenskap. Att Lukas i evangelierna skulle använda det bildligt men sedan bokstavligt i apostlagärningarna är långsökt. Read the rest of this entry

Ronnys kamp mot ateismen

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Micael intervjuar Ronny Almroth på en bar i centrala Stockholm om Svenska apologetiksällskapet, mötet med Jesus och vilka Gudsargument han tycker är bäst.

Gå med i Svenska apologetiksällskapet här.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!