I januari 2016 publicerade Micael mitt fördjupningsarbete ”Gud eller Mammon” här på Hela Pingsten, och det var så det kom sig att jag så småningom började blogga här.
Texten skrevs under hösten 2015 och var en del av min utbildning på Bibelskola Livskraft. För mig var det en viktig tid då jag systematiskt arbetade mig igenom Lukasevangeliet med fokus på pengar och egendom och på det personliga planet brottades mycket med de här frågorna. Nu under sommaren kommer delar av arbetet att publiceras som följetongen: ”Gud eller Mammon?”
Arbetet som helhet och med fullständiga referenser finns i PDF-filen. Nedan följer en reviderad version av den första delen av fördjupningsarbetet.
Inledning
Följande text är skriven med bakgrund i en personlig brottning, frustration och sorg. Frustration över den diskrepans mellan det jag läser av Jesu undervisning och liv i evangelierna och min roll som rik i den här världen. Sorg över en kyrka som jag ofta hör betona inställningen till pengar och ägodelar men som inte tar steget fullt ut och kritiserar detta vårt välstånd som existerar på grund av andras fattigdom. En frustration och sorg som mynnar ut i frågorna: ”Varför lever vi såhär?” och ”Hur kan vi lära oss att leva annorlunda utifrån Jesu undervisning?”
Dessa frågor avfärdas ibland som (vänster)ideologi eller socialetik, men när jag läser min bibel verkar det ytterst vara frågor som handlar om kärleken till Kristus och till vår nästa, och om Guds närvaro bland sitt folk. ”Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?” skriver Johannes. Som rika västerlänningar, som äger mer än det absolut nödvändiga i en globaliserad värld, är vi både delaktiga i och ser en global nöd. Min utgångspunkt är alltså att vår nästa inte bara kan vara den som ligger misshandlad längs vägen där vi går fram, utan ”varje människa som påverkas av våra val” och som det står i vår makt att hjälpa. På bibelskolan fick jag rådet att ”stanna kvar i det som berör” i min bibelläsning och följande text är skriven utifrån det rådet.
Introduktion till Lukasevangeliet
Lukasevangeliet har kallats de fattigas evangelium och är det av evangelierna som mest betonar social och ekonomisk rättvisa. Så mycket som var sjätte påstående som Jesus yttrar i Lukasevangeliet handlar om pengar!
Fattigdomsideal?
Lukasevangeliet verkar på flera ställen ge uttryck för ett fattigdomsideal. Det dyker upp redan i Marias lovsång i evangeliets första kapitel, där Maria i sin lovsång uttrycker om Gud att ”Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort.” Maria betonar ”de fattigas upphöjelse på de rikas bekostnad.” I 4:18 citerar Jesus profeten Jesaja och talar om ”ett glädjebud för de fattiga” och uttrycker vidare i vers 21 hur ”detta skriftställe [idag] gått i uppfyllelse inför er som hör mig.” Evangeliets allra tydligaste fattigdomsideal uttrycks i Jesu saligprisningar och verop i kapitel 6:
Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni ska få äta er mätta. […] Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra.
Guds rikes system vänder upp och ned på den här världens maktordningar och för de fattiga verkar evangeliet vara ett glädjebud. Denna uppmaning riktar sig till Jesu lärjungar och man kan anta att de flesta av dessa var fattiga även om där också fanns rika som Jesus riktar sig till i det andra stycket.
När Johannes undrar om Jesus är den han väntat på är glädjebudet till de fattiga något Jesus nämner för att bekräfta vem han är. När de tolv lärjungarna sänds ut första gången uppmanas de att inte ta med något på vägen, ”ingen stav eller påse, inte bröd eller pengar och inte mer än en enda skjorta” och när de sänds ut igen får de en liknande uppmaning, att de inte ska ta med sig ”några pengar, någon påse eller några sandaler”.
Fattigdom och en enkel livsstil är i Nya testamentet verkar framför allt vara ett redskap för att lyda Gud, inte ett mål i sig självt.
Rättvisa, ekonomisk utjämning och att dela med sig
Johannes Döparen förkunnar att ”den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt.” Jesus själv säger att vi ska ”ge åt alla som ber dig, och tar någon det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.” och motiverar detta med att säga ”Ska ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma belopp tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas att få igen. Då skall er lön bli stor, och ni skall bli den Högstes söner, ty han är själv god mot de otacksamma och onda. Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.” Jesus visar på ett nytt sätt att se på lån, återbetalning och givande. Under ett besök hos en farisé säger Jesus till värden att han inte ska bjuda in människor som har möjlighet att bjuda igen när han bjuder till fest, utan bjuda in dem som inte kan ge något tillbaka.
I Luk 21:1-4 belyser Jesus ett gott exempel på givande.
Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. Men han såg också en fattig änka lägga ner två kopparslantar, och då sade han: ”Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. De tog av sitt överflöd och lade bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.”
I boken Fri att leva enkelt skriver Richard Foster att änkans givande ”visade på en obekymrad hängivelse” och att givandet för henne vägde tyngre än förståndig hushållning. Här ”relativiserar Jesus rikedom och fattigdom” genom att upphöja änkan.
Om en vecka kommer nästa inlägg av sommarens följetong Gud eller Mammon. Läs där eller var rektangulär! 🙂
Hela Pingsten 
Jag antar att du som Jesu tjänare kommer välja att leva i fattigdom i ditt liv ?
Vad är i såfall din definiton på fattigdom ?
Mvh
Matte
GillaGilla
Hej Matte!
Denna text är en del av ett större arbete och slutsatser och mina personliga tillämpningar kommer såsmåningom, ha tålamod 🙂 Precis som jag skriver i texten är fattigdom inte ett mål i sig självt, men kan vara ett medel för att söka det bästa – Guds rike. Det handlar om en utjämning av det materiella, vilket inte minst är viktigt i vår tid med en stor ekonomisk ojämlikhet – precis som i Palestina på Jesu tid.
För egen del kan jag säga att jag absolut inte lever fattigt i dagsläget, med några mått mätt. Jesus tolv första lärjungar levde otroligt enkelt när det kommer till det materiella – och jag vill röra mig i den riktningen och leva enklare för att kunna fokusera på det som är verkligt viktigt. Några viktiga praktiker som finns i mitt liv än så länge är att låta mig utmanas till vara generös med tid och pengar, och att avstå från onödig konsumtion. Jag vill också öva mig mer på att fasta. Pengar är en fara och en utmaning att handskas med, särskilt som kristen i ett av världens rikaste länder.
Vänliga hälsningar,
Emma
GillaGilla
Emma!
Intressant text, men har du gjort en beräkning av konsekvenserna om alla svenskar skulle leva så som Hela pingsten förespråkar?
Bb
GillaGilla
Hej Björn!
Härlig fråga. Jag har nog varken tro för eller nog med kunskaper i nationalekonomi för att göra en sådan beräkning 🙂
En tanke jag har är att vi skulle ha en mera rättvis fördelning av pengar och mat i världen, och kanske ett mindre miljöhot då vi inte skulle överkonsumera på samma sätt som idag.
Det viktiga för mig är dock att försöka lyda när Jesus säger något. Sedan är jag inte där än men jag vill röra mig i den riktningen: äga mindre, leva enklare, avstå för andras skull, dela mer, ge mer.
Om du vill ha ett mera borgerligt perspektiv på pengar och egendom så har en kompis till mig varit med i ett poddavsnitt om kristen tro och kapitalism. Han är också inne på att leva generöst 🙂
Länk till podden: https://soundcloud.com/teofiluspodden/avsnitt-11-kristendom-och-kapitalism
Vänliga hälsningar, Emma
GillaGilla
Emma!
Tack för ditt svar, du skriver att Det viktiga för mig är dock att försöka lyda när Jesus säger något.
Detta är bra och det är ju själva kärnan i efterföljelsen, men det jag inte blir klok på, är varför Jesus inte säger samma sak till alla kristna i världen, att äga mindre, leva enklare, avstå för andras skull, osv?
Jag och min fru lever nog i minimalism, vi köper sällan kläder, äter det billigaste och har försökt undvika allt onödigt. Dock märker jag att att Jesus vill bryta vår snålhet mot oss själva, vilket då troligen får effekt till andra som behöver något, Han vill välsigna oss och alla som följer honom. Problemet blir om man har ett minimalistiskt tankesystem, så kan det bli svårt att gå i en riktning som innebär överflöd. Gud välsignar för att mottagaren skall ha, för att det finns ett Gudomligt syfte med det vi får av Gud. säljer vi, eller ger bort det vi fått, utan att Gud manar till det, så förstör vi ju själva Gudssyftet vilket får följdkonsekvenser.
Emma! Jag vill inte ha ett borgerligt, eller vänsterperspektiv på pengar, jag vill ha det Gud vill ge och han vill ge för att vår glädje skall bli fullkomlig.
Trevlig midsommar!
Bb
GillaGilla
Hej Björn!
Härligt att du är intresserad av det Gud vill ge. Det är jag också så där är vi rörande överens.
Du skriver:
”Detta är bra och det är ju själva kärnan i efterföljelsen, men det jag inte blir klok på, är varför Jesus inte säger samma sak till alla kristna i världen, att äga mindre, leva enklare, avstå för andras skull, osv?”
Jag tror att Jesus säger detta till alla. Just därför skriver jag om detta. Vi har Jesusord givna till oss genom det skrivna ordet, och de gäller för alla. Jesus har avstått från himmelsk härlighet för vår skull – vi kan få avstå från mycket enklare grejer för vår nästas skull.
Vänliga hälsningar, Emma
GillaGilla
Hej, Emma!
Några korta kommentarer till dina tankegångar:
Den första tanken som slår mg är att du inte tar med de historiska aspekterna.
Sverige var ett fattigt och ”lortigt” land tills vi vände om till Gud och levde efter hans bud. Först då kom välståndet till vårt land. Vi är alltså inte rika eftersom vi är ett ”västerländskt” land, utan därför dina farföräldrar vände om till Gud, då gavs rikedomen. Rikedomen kommer alltså från Gud!
För det andra, fattigdom i sig gagnar ingen. För om du själv inget har, hur skulle du då kunna hjälpa andra? Risken är i stället stor att du själv måste bli hjälpt. Och andra sidan innebär rikedom en lika stor, om inte större personlig risk att fastna i dess garn, precis som Jesus beskriver i Lukas. En fattig människa har lättare att förtrösta i Gud, precis som Lasarus och den rike, därför säger Jesus att den rike ska sälja allt han har och ge pengarna till de fattiga, för att själv bli rik.
Men, även de fattiga kan bli snärjda i mammon, vilket vi ser i dagens samhälle. Det är alltså ingen garanti att du kommer närmare Gud bara för att du gör det av med allt du äger. Nej, det hela är frågan om din överlåtelse till Jesus är äkta eller ej. Det är det som är pudelns kärna. Kan du inte släppa ”fattig vs. rik”, då bör du börja i den änden och inte vice versa.
Frid.
Thomas
GillaGilla
Okej Thomas. Varför har inte Gud gjort kristna människor i T.ex. Afrika rika då?
GillaGilla
Jag har själv aldrig varit i Afrika eller Sydamerika, men de vittnesbörd som jag har tagit del av så är det precis det som händer.
Dock, när vi lämnade ”lort Sverige” så fick inte alla en SUV, om det är det du menar med ”rik”. Däremot så betyder omvändelsen att du förtröstar på Gud och då ser Gud också till att du har det du behöver, men Han lurar dig inte in i rikedomens fälla. Rumänien är ett nära exempel där byar som omvänt sig också mycket snabbt tagit sig upp ur fattigdomen.
Sedan finns det stora folkgruppen som säger sig vara ”kristna”, men där människorna aldrig gör en personlig bekännelse till Jesus Kristus. Ta exempelvis de katolska länder där de allra flesta aldrig får någon chans till överlåtelse.
Sverige (och Norden) är ett mycket intressant exempel. Här kan man studera hur hela samhället tagit del av frukten av Guds välsignelse. Nått toppen, i det stora övergivit Gud och nu är påväg neråt i en mycket snabb spiral. Läs profeterna som Jesaja och Jeremia så ser du hur slående lika vårt land är med GT:s Israel!
GillaGilla
Men varje människa som har läst en historiebok vet att välståndet här i den kristna västvärlden till stor del beror på slaveri och plundring av fattiga människor i andra delar världen, plus industrialisering och massproduktion och inte minst arbetarrörelsen som tvingade rikemännen till eftergifter.
Jag påstår att du pratar strunt på ett rent uppseendeväckande verklighetsfrämmande sätt och att den enda korrelation som går att finna är att den tidiga vetenskapen frodades i kristna kloster och kyrkor. Det var delvis beroende på kyrkornas inställning till vetenskapen, men mest för att det bara var i den miljön som böcker och läskunnighet fanns.
GillaGilla
Du menar de sagoböcker som delas ut till barnen i skolorna.
Inget illa menat, men allvarlig Anders, hur vore det om du för en enda gång skull, själv försökte finna källor till kunskap, istället för bara acceptera allt skräp de trycker ner i halsen på oss!?
Börja med det som ligger nära. Exempelvis åk ner till Småland och sök källorna till det fantastiska uppryckandet som skedde där när människorna omvände sig. Trots de ytterst knappa förhållandena lyckats de inte bara lyfta sig själva, med Guds hand, utan även skicka ut missionärer till just Afrika som grundlade den kristna tron på kontinenten.
Sverige var det land som per capita sände ut mest missionärer i hela världen!
Eller ta Gunnar Vingren, vars sonson jag själv träffat flera ggr, som anlände helt utblottad till Sydamerika och grundlade pingströrelsen som nu har tiotals miljoner anhängare, genom Guds hand!
Du talar om slaveri, men om du bemödade dig att ta reda på fakta så kommer du fram till att det endast var någon procent av de kristna som hade slavar i Amerika. Ja, hela US skapade sitt välstånd genom de kristnas hårda arbete. Jmf, då med Mexico som har bättre förutsättningar, men är katolskt.
GillaGilla
Hej Thomas!
Du skriver: ”Vi är alltså inte rika eftersom vi är ett ”västerländskt” land, utan därför dina farföräldrar vände om till Gud, då gavs rikedomen. Rikedomen kommer alltså från Gud!” Det är ett bisarrt påstående tycker jag. Antingen menar du att pengar mirakulöst dyker upp när många i ett land tror på Gud, men vi kan spåra Sveriges rikedom tillbaka till bland annat slavhandel, handel med kolonialstater och handel med Nazityskland under andra världskriget, samt försäljning av naturresurser och viss innovation såsom kullager och dynamit (det senare har dödat miljontals människor). Eller så menar du att gudsfruktan leder till ökat flit och arbete, men de som jobbar hårdast idag är de riktigt fattiga, som sliter utan att bli rikare bara för att överleva. Miljontals av dem är kristna.
Det finns mängder med individer som är passionerade kristna utan att bli rika. Paulus varnar oss för att vilja bli rika (1 Tim 6:9) och den tidiga kyrkan utjämnade klyftan mellan rika och fattiga (Apg 2:44-45). Jag vet inte var du fått dina idéer ifrån, men de har inte mycket bäring i vare sig Bibeln eller historien.
Du skriver: ”För om du själv inget har, hur skulle du då kunna hjälpa andra?” Men om man behåller mer än det man behöver hjälper man inte heller andra lika mycket som man skulle kunna göra. Problemet med rikedom är att det förutsätter andras fattigdom, eftersom rika lever på mer än det nödvändiga medan fattiga saknar det nödvändiga.
Du skriver: ”Nej, det hela är frågan om din överlåtelse till Jesus är äkta eller ej. Det är det som är pudelns kärna.” Detta kallar jag för inställningsteologi, och det stämmer inte överens med skriften. Jesus vill att vi ska ge till de fattiga oberoende av vår inre psykologi. De fattiga dör ju utan hjälp. Människor med sann överlåtelse till Jesus som behåller pengar för sig själva finns inte, överlåtelse leder till att man inte längre vill vara rik.
Allt gott!
GillaGilla
Hej Micael,
Jag tror att en av anledningarna till att vi kristna pratar om varandra är att det svenska språket är fattigt i många hänseenden. ”Rik” är ett bra exempel. För många så har det, kanske främst bland de senare generationerna, fått en negativ stämpel. Men, rik kan betyda väldigt olika saker. Därför är det viktigt att vi först definiera vad vi menar med ordet, innan vi ens ger oss in och diskuterar det.
Exempelvis så får jag det intrycket att du vill sätta ett likhetstecken med pengar, dvs om man har mycket pengar är man rik. Men, det är en väldigt smal definition, för vad skulle en person med mycket pengar gjort med dem för trehundra år sedan om det inte fanns någon att handla med, eller om alla supit ned sig?
Alltså, ”rik” är man på många sätt och jag sätter INTE likhetstecken med mycket pengar i ovanstående inlägg. Det gör inte heller Gud genom författarna i Skriften, vilket framgår tydligt på många ställen. Kommer nu att tänka på församlingen i Laodicea kontra Smyrna. Gud har gett oss löfte till de som förlitar sig till honom, ska han också ta hand om. Du gör alltså ett felaktigt antagande när du säger att rikedom kräver andras fattigdom.
Sverige blev ”rikt” därför att folk insåg att de var syndare, omvände sig, slutade supa, slutade att se endast till sig själva, utan började arbeta för allas bästa, dvs samhället. Genom hårt arbete, i skogen, på fälten, i bergen och sedan i fabrikerna byggdes detta land. Tyvärr, så gör skolorna nu allt för att vi ska glömma vårt ursprung och istället skuldbelägga oss och våra förfäders hårda slit.
Vår historia, och då menar jag inga tunna sagoskolböcker, utan verklig historia, är avgörande för att vi ska förstå vår samtid och de skeenden som pågår idag.
När det gäller givandet, så faller det sig helt naturligt för en kristen att ge, inte bara i pengar, utan kanske framförallt sin kärlek och omtanke, sin tid till sina medmänniskor. Givandet är dock inte den kristnes primära uppgift, även om vissa har fått en speciell gåva att vilja ge. ”…All power is given unto me in heaven and in earth. Go ye therefore, and teach all nations…” säger Jesus som sina sista instruktioner. Det är vår primära uppgift!
Jesus menar med andra ord att vi ska lära folken att Gud finns, att Jesus är Guds Son och att han betalade för våra synder och omvändelsen ger evigt liv för alla som tror. Om vi lär människorna att leva i ande och sanning. Då kommer de inte längre dra ut i krig och mörda andra, inte längre föra folk till slaveri, inte längre förgifta luft och hav och inte längre tjäna satan genom mammon och alla andra avgudar.
Slutligen blanda inte ihop mörkrets makter som strävar att människorna ska leva i slaveri och ynkedom, långt från Gud, med det nödvändiga som vår Gud ger oss i sin oändliga kärlek och förståelse. Han vet att vi måste ha kläder och mat. Han vet att vi måste ha någonstans att bo (här i Norden) och han vet att idag måste vi också ha sådana saker som transport och nu mobiler, datorer för att fungera. På andra ställen och i andra tider är det andra sakar som är nödvändiga, så därför måste vi också förstå den kontext som människorna lever i. Ingen blir lyckligare av en dator eller mobil, men vi behöver en för att kunna förmedla oss med andra.
GillaGilla
Micael Micael! Vi var nästan överens där!!!
Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för den här bloggen!
GillaGilla
Hej Thomas!
I takt med ökat materiellt välstånd har Sverige de senaste 100 åren blivit allt mer sekulariserat, så jag hänger inte riktigt med på dina historiska tankegångar.
Texten är en genomgång av Jesu undervisning och där verkar det finnas ett mått av att fattigdom kan vara ett redskap. Jag tycker själv detta är svårt att förstå hur det ska se ut, något jag kommer till i mina slutsatser av arbetet. Vi har ett exempel i Apg där Petrus säger ”Silver och guld har jag inte, men det jag har ger jag dig.” I Gudsriket har även den fattige mycket att ge.
Jag håller helt med dig om problemen med rikedom.
Vänliga hälsningar,
Emma
GillaGilla
Hej igen, Emma!
Det är intressant att jämföra vårt land, och de flesta andra fd kristna länder, med Israel under Jesaja. I och med att välståndet ökade så minskade intresset för Gud och diverse avgudar tog Herrens plats, det vi kallar för sekularisering men är rent avguderi.
Precis som du skriver så anser även jag att man inte kan dra ett likhetstecken, rik och mycket pengar. Rik är man många sätt och så menas det även i Skrifterna. Därför är det olyckligt om vi kristna stirrar oss blinda på enbart fördelning av det vi kallar ”pengar”.
Exempelvis så är det meningslöst att ge bort allt vi har om vi inte samtidigt släpper tanken på dess ”värde”.
Någon kanske säger:
”Jag har skänkt allt jag äger och har och är nu en bättre människa. Därför kan jag följa i Jesus fotspår.”
Men är han verkligen det? I ett sådant uttalande bekräftar han ju dess värde och i ett senare skede av sitt liv kanske ångrar han något som ha gav bort:
”Jag borde behållt kaffemaskinen, för det vore gott med en kopp kaffe nu.”
Det finns också en annan viktig aspekt som inte så ofta berörs och det är tacksamhet. Hur tror du Jesus känner det om han givit dig ett gott liv och sedan säger du: ”Nej, jag tar inte emot det du givit mig Jesus, utan skänker det istället till de fattiga.”
Därför ska vi låta Guds Ande leda oss, även i givandet. Som kristen är det naturligt att dela med sig, men låt det inte bli till en avgud, utan ge i ande och sanning!
GillaGilla