Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapets blogg.
Vår kultur är fylld med självmotsägande idéer och ideologier. Folk kastar ofta ur sig dessa i diskussioner och debatter som om de vore självklara sanningar. Även om det kan finnas tvivel och frågetecken om många saker, vet vi att dessa självmotsägande uttalanden är falska eftersom logiskt osammanhängande begrepp inte kan existera. Dessa uttalanden är lika icke-existerande som kvadratiska cirklar, ändliga evigheter och gifta ungkarlar.
Ett exempel på ett självnedbrytande uttalande som, tack och lov, inte används lika ofta är ”Detta uttalande är falskt”. Det kan inte vara sant enligt sin egen standard, och därför är det meningslöst och det finns ingen mening att ta det på allvar. Ett annat exempel är ”Inga ord som jag skriver har någon betydelse”. Om det var sant, behöver ingen bryr sig om det jag just skrev.
Följande 10 uttalanden används mycket mer, särskilt i diskussioner om Gud, religion, metafysik och filosofi. Du kan mycket väl upptäcka att du själv har använt vissa av dem och har tagit för givet att de är uppenbara fakta, trots att de i själva verket säger emot sig själva. I så fall rekommenderar jag starkt att du helt enkelt slutar använda dem.
Du kommer också troligen att finna att andra flitigt yttrar dessa påståenden som om de vore sanna. För att få dem att ompröva deras hållning, fråga dem de frågor som jag ger efter varje uttalande för att markera den självnedbrytande aspekten av varje uttalande. Okej, här kommer de:
- ”Det finns inga absoluta sanningar!” – är det absolut sant?
- ”Det finns ingen objektiv sanning” – är det objektivt sant?
- ”Allt är komplicerat!” – är det så enkelt?
- ”Det finns inga rätt eller fel” – är det rätt?
- ”Vi kan inte veta någonting” – hur vet du det?
- ”Vi borde inte tro på något som vi inte har bevis för” – finns det några bevis för det?
- ”Det är fel att berätta för andra vad de ska tro” – vill du att jag ska tro det?
- ”Allt är relativt” – är det sant?
- ”Din sanning är sann för dig och min sanning är sann för mig” – är det sant för oss båda?
- ”Språk kan inte fånga verkligheten” – fångar det påståendet verkligheten?
Eftersom dessa självmotsägande uttalanden är nödvändigtvis falska kan vi med säkerhet veta att deras motsatser är sanna. Det vill säga:
- Det finns absoluta sanningar.
- Det finns en objektiv sanning.
- Allt är inte komplicerat.
- Det finns rätt och fel.
- Vi kan veta vissa saker.
- Vi borde tro på några saker som vi inte har bevis för.
- Det är inte fel att berätta för andra vad de ska tro.
- Allt är inte relativt.
- Sanningen är sann för oss alla.
- Språk kan fånga verkligheten.
Dessa tio sanningar är alla i linje med kristen teism och den bibliska världsbilden, medan de går emot postmodernism, hinduism och buddhism samt de flesta new age-filosofier. Så välj världsbild med försiktighet.
Svar på invändningar
”Bara för att ett påstående är falskt måste inte motsatsen vara sann, det kan finnas mer än 2 plausibla alternativ.”
Sant och falskt är två binära alternativ utan mellanlägen. Om p är sant är icke-p med nödvändighet falskt. Att ett påstående är självmotsägande demonstrerar att det är falskt, och då måste dess motsats med nödvändighet vara sant. Det kan inte delvis eller kanske vara sant, för att det är falskt har uteslutits. När det finns flera alternativ är det dock inte så enkelt som du beskriver: Om vi demonstrerar att det är falskt att himlen är grön säger det i sig oss inget om vad för färg himlen egentligen har. Däremot är det med nödvändighet sant att himlen inte är röd, dvs motsatsen till ”himlen är röd” vilket var falskt.
”Vi gör klokast i att utgå från att absolut sanning, inte finns, av den enkla anledningen att vi inte kan lita tillräckligt på vår förmåga att upptäcka den.”
Om man på allvar tror att absolut sanning är bortom vår förmåga att upptäcka, inkluderar ju det ens tro att absolut sanning är bortom vår förmåga att upptäcka. Det kan med andra ord inte vara absolut sant att det inte finns absolut sanning, och därmed finns ingen anledning att tro att absolut sanning inte finns. Saker kan finnas oavsett om vi känner till dem eller ej.
”Motsatsen till en självmotsägelse inte en sanning utan en tautologi.”
Det är sant att det blir en tautologi (ogift ungkarl, oändlig evighet etc) men det är inte i opposition till sanning. Tvärtom, ”ett påstående som per definition alltid måste vara sant” är naturligtvis sant! En logisk tautologi måste inte alls vara meningslös, utan är tvärtom nödvändig för att exempelvis slå fast identitetslagen och lagen om det uteslutna tredje.
”Varje ord bär tyngd av mening som inte är generell eller uppenbar och varje mening bär en kontext. Därför kan du inte avfärda ett antal axiom bara för att de skenbart är motsägelsefulla.”
Om ens invändning mot mitt resonemang är att ord inte har någon generell mening, gäller ju det även ens invändning. Det vill säga, om mitt antagande att ord har generell mening gör mitt resonemang kaputt, är antingen invändningen att jag antog att ord har generell mening också kaputt (om det gör samma antagande), eller så har invändningen ingen generell mening vilket gör att jag inte behöver ta hänsyn till den.
”Det finns logiker, t.ex. Graham Priest, som hävdar att det faktiskt kan existera metafysiska motsägelser.”
Existensen av en filosof gör inte att dennes filosofi är sann. Det finns logiker som menar att Gud finns, men jag tvivlar på att det i sig gör ateisten övertygad om att Gud finns. Nå, Priests argument för dialetism verkar främst vara att lögnarens paradox som jag återgav ovan (”Detta uttalande är falskt”) skulle vara sant och falskt samtidigt. För är det sant är det falskt, och är det falskt är det sant.
Samtliga självmotsägelser hamnar dock i denna ”loop”, det som karaktäriserar dem är att de sågar av grenen de sitter på. De är, som CS Lewis skrev, meningslösa sammansatser av ord. De är nonsens. Lögnarens paradox är ett typexempel på detta. Snarare att det skulle bevisa att det kan vara sant att absolut sanning inte finns samtidigt som det är falskt, demonstrerar det att sanning blir meningslöst att tala om när det gäller självmotsägelser – för de motsäger alltid sitt eget sanningsanspråk.
Hela Pingsten 
Hej Micael,
gör du det inte onödigt enkelt för dig? ”Ditt sista besked i den här frågan är alltså nej?” ”Ja.” När det förs ett resonemang på ett plan och proceduren kring sakfrågan ligger på ett annat plan så hamnar man lätt, men utan någon vits (om man inte vill vara rolig), i något motsägelsefullt, vilket det alltså inte alls behöver vara. Paradoxer är ofta, paradoxalt nog, inte alls paradoxer.
GillaGilla
”Dessa tio sanningar är alla i linje med kristen teism och den bibliska världsbilden, medan de går emot postmodernism, hinduism och buddhism samt de flesta new age-filosofier. Så välj världsbild med försiktighet.”
Ja, välj inte Grenholms ”bibliska världsbild”, ty den saknar förmåga att berättiga vare sig logik, sanning, etik eller induktion (https://goo.gl/Ftc9Mq).
Och det kan väl även noteras att det finns logiker, t.ex. Graham Priest, som hävdar att det faktiskt kan existera metafysiska motsägelser (dialetism) (https://plato.stanford.edu/entries/dialetheism/).
GillaGilla
Hej Johan! Det låter som det är naturalismen du beskriver. 🙂
Som du nog är medveten om gör existensen av en filosof inte att dennes filosofi är sann. Det finns logiker som menar att Gud finns, men jag tvivlar på att det i sig gör dig övertygad om att Gud finns. Nå, Priests argument för dialetism verkar främst vara att lögnarens paradox som jag återgav ovan (”Detta uttalande är falskt”) skulle vara sant och falskt samtidigt. För är det sant är det falskt, och är det falskt är det sant.
Samtliga självmotsägelser hamnar dock i denna ”loop”, det som karaktäriserar dem är att de sågar av grenen de sitter på. De är, som CS Lewis skrev, meningslösa sammansatser av ord. De är nonsens. Lögnarens paradox är ett typexempel på detta. Snarare att det skulle bevisa att det kan vara sant att absolut sanning inte finns samtidigt som det är falskt, demonstrerar det att sanning blir meningslöst att tala om när det gäller självmotsägelser – för de motsäger alltid sitt eget sanningsanspråk.
Allt gott!
GillaGilla
”Hej Johan! Det låter som det är naturalismen du beskriver.”
Med tanke på att du ofta inte bryr dig om vad motdebattören skriver så förvånar det mig inte att du tror att jag talade om ”naturalismen”.
Det faktum att den klassiska logiken inte går att kombinera med kristen teism har jag utförligt skrivit om här https://goo.gl/ewsRfE .
”Som du nog är medveten om gör existensen av en filosof inte att dennes filosofi är sann.”
Korrekt; det är argumenten i sig som är viktiga. Jag tog upp Priest eftersom han är en erkänt skicklig logiker som försvarar dialetismen (bl.a. utifrån ”lögnarens paradox” men även Hegel och Zenons ”rörelseparadoxer”).
Du verkar inte heller förstå att även om vi skulle acceptera att exempelvis motsägelselagen kunde vara falsk så följer inte att det inte finns någon absolut sanning. Negationen av ∀Q: ~(Q ∧ ~Q) är nämligen: ~(∀Q: ~(Q ∧ ~Q)) =
= ~(∀Q): ~~(Q ∧ ~Q)) = ∃Q: Q ∧ ~Q — d.v.s. det finns minst ett Q för vilket både Q och ~Q är fallet (t.ex. ”lögnarens paradox”).
(Negationen är alltså inte att ”för alla Q är Q och ~Q fallet”.)
I övrigt är ditt svar rätt löjligt med tanke på att jag aldrig hävdat att en absolut sanning inte existerar.
GillaGilla
Den här raden kom med av misstag: (∀Q: ~(Q ∧ ~Q)) =
GillaGilla
För den som är intresserad av något annat än Grenholms grova förenklingar:
Och länken till min artikel skall vara: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/-v-/1042753592522921
GillaGilla
Alex Malpass analys av ”lögnaren”: https://useofreason.wordpress.com/2017/04/04/revenge/
”The problem that the liar paradox presents is subtle, and still an open question in philosophy and logic. It may be that a solution to the generalised problem exists which involves adopting a logic which has truth-value gaps. That may be the case for all I know. But it seems clear that simply adopting truth-value gaps does not solve the underlying phenomenon. It merely pushes the problem to somewhere else. Even if a) can be got around by postulating truth-value gaps, b) cannot be. The liar paradox has had its revenge.”
GillaGilla
Hej!
Du skriver att absoluta sanningar är ”i linje med kristen teism”.
Den kristna teismen förutsätter en gud som kan ändra på sig. I annat fall gäller inte det nya förbundet och evangeliets goda nyheter, som bland annat innebär nya moraliska sanningar för oss människor. Det nya förbundet lanserar också ett nytt sätt att bli rättfärdig inför Gud. Enligt den gamla sanningen räckte det att följa Guds lagar. Enligt den nya sanningen är det tron på Jesus Kristus som ger frälsning. Denna sanning, som utgör kärnan i den kristna tron, började gälla i och med Jesu död på korset. Den är således inte evig utan tidsbunden. Och därmed inte absolut.
Att relativa sanningar ligger i linje med kristen tro framgår även av artikeln ”Migrationsverkets absurda kristendomsfrågor” som publicerats här på Hela Pingsten. Här kan vi läsa: ”Frågorna som ställs [av Migrationsverket] är komplicerade och har många gånger lika många rätta svar som det finns trosinriktningar.” Samt även: ”Vems kristna tro räknas egentligen enligt Migrationsverket?”. Den som önskar veta något om kristen tro bör alltså räkna med olika svar, beroende på vilka som tillfrågas.
https://helapingsten.com/2017/05/17/migrationsverkets-absurda-kristendomsfragor/
Mvh Johan
GillaGilla
Hej Johan!
I Sverige är det lag på att unga upp till 15 år ska ha cykelhjälm på sig. Efter de fyllt 16 är det inte olagligt att cykla utan hjälm. Innebär det att Svea rikes lag ändrar sig? Eller innebär det att samma lag appliceras på olika människor?
Få kristna skulle hålla med dig om att frälsningen genom Jesus börjar gälla tidsmässigt genom hans död på korset. Gal 3:5-14 säger att Abraham blev frälst genom tro. Det kristna budskapet är snarare att det finns två vägar till evigt liv: att aldrig synda eller att få sin synd förlåten genom Jesus, och det är enbart det senare som är vårt hopp då vi alla syndar. Denna sanning uppenbaras därtill progressivt genom tiden, liksom allt i Bibeln uppenbaras efter tid.
Det finns dock ett större problem med ditt resonemang, och det är att du tror att absoluta sanningar måste vara eviga inte i sitt sanningsvärde utan att det de behandlar måste gälla för evigt. Men absolut sanning står i kontrast till relativ sanning, där propositioner inte motsvarar objektiva fakta. Ta propositionen: ”Micael Grenholm är 26 år”. Det är ett påstående som enbart är sant till 10 mars nästa år, och därmed inte tidsobundet och evigt. Men är det därmed inte absolut sant? Jo, för jag ÄR 26 år, jag är inte fyra eller 12 563 år. Det är en absolut sanning att jag är 26 år nu, där nu innebär 3 juli 2017.
Att du hänvisar till Emmas artikel för bevis för ”Att relativa sanningar ligger i linje med kristen tro” övergår mitt förstånd. Sen när är existensen av olika åsikter bevis för att de åsikterna alla är sanna? Eller att de som framför de åsikterna tycker att de som har motsatta åsikter också har rätt? Migrationsverkets fråga om vad ”kristendomen” anser om äktenskap är obegriplig därför att kristna tycker olika, men det betyder inte att kristna tycker att alla åsikter om äktenskap är sanna – tvärtom!
Du har själv betonat att ateister tänker olika och att alla inte kan dras över en kam – betyder det att ateister är relativister och att de därmed anser att propositionen ”Gud finns” är lika sann som ”Gud finns inte”? Eller är det inte en skillnad mellan att människor tänker olika, och att alla deras olika idéer är sanna?
Allt gott!
GillaGilla
Hej!
Jag förstår inte din liknelse med lagen om cykelhjälm. Om liknelsen ska hålla måste det nya förbundet betraktas som en särskild grupp med regler inom ett redan existerande avtal, och att dessa särskilda regler vid en given tidpunkt träder i kraft. Men det nya förbundet är inte en del av ett gammalt avtal, utan tvärtom ett helt nytt. Om det gamla avtalet kan vi läsa att det är ”föråldrat” och att det ska ”försvinna” (Heb 8:13). Det vore också konstigt att tala om ”det NYA förbundet” om ingenting vore nytt. Eller menar du att ingenting är nytt? Likaså vore det konstigt att prata om evangeliets goda NYHETER om där inte finns några nyheter. Eller menar du att där inte finns några nyheter?
Du skriver att sanningen om Jesus uppenbaras ”progressivt genom tiden”. Men om ordet ”förbund” i ”det nya förbundet” ska ha någon mening, måste vi då inte utgå ifrån att detta sluts vid en given tidpunkt mellan parter som känner till dess innehåll? I annat fall måste vi tänka oss att avtalet sluts, trots att endast en av parterna känner till innehållet. Och att den ovetande parten får kunskap om innehållet först senare. Menar du verkligen att Gud agerar på det viset?
När Paulus skriver om Abrahams tro, tolkar du verkligen detta som att Abraham trodde på Jesus Kristus som sin frälsare? Om denna väg till frälsning låg öppen redan på Abrahams tid, så undrar jag varför Jesus långt senare behövde dö på korset?
När det gäller ditt resonemang om absolut sanning så undrar jag vad du överhuvudtaget menar med ”absolut”. Så vitt jag kan bedöma finns det ingenting i ditt resonemang som skiljer en vanlig sanning från en absolut sanning. Och i så fall tillför ju ordet ”absolut” ingenting, det blir ett meningslöst ord. Med ditt resonemang skulle Gud kunna instifta nya förbund varje timma, och de skulle alla vara uttryck för absolut sanning eftersom de faktiskt var sanna i en timmas tid.
Det Emma Andersson skrev i sin artikel var: ”Frågorna som ställs är komplicerade och har många gånger lika många RÄTTA svar som det finns trosinriktningar” (mina versaler). Denna mening ger inte uttryck för att det i dessa frågor finns olika åsikter, utan att de har många olika svar som alla är korrekta.
Mvh Johan
GillaGillad av 1 person
Hej Johan!
Du har missuppfattad den kristna tron om du står för det du skriver att ” Enligt den gamla sanningen räckte det att följa Guds lagar. Enligt den nya sanningen är det tron på Jesus Kristus som ger frälsning.”
Det har alltid varit TRON PÅ GUD som leder till frälsningen. Innan Jesus så var det de få som trodde på att Gud skulle sända en frälsande Messias som blev räddade och efter Jesus så är det de som tror på Honom som blir räddade. Same same!
Det finns för övrigt tre set av Guds lagar. Den första var de som Adam fick, den andra uppsättning var de komplement som Noa fick och de lagar som oftast refereras i Bibeln var de lagar Moses fick. De leder i sig inte till frälsning utan är till för att göra människornas synd mer påtaglig. Så gott som alla lagar gäller fortfarande, förutom offerlagarna som blev fullkomliga genom Jesus verk på korset.
GillaGilla
Då föreslår jag att det nya förbundet byter namn till same-same-förbundet. Och att ”evangelium” byts ut mot ett lämpligt grekiskt ord för gammal skåpmat.
GillaGilla
Jag föreslår istället att du läser på lite bättre kring vad det är du argumenterar mot. Har man missat att gamla förbundet också handlade om tro, då vet man egentligen ingenting om kristen tro. Det är ganska underhållande att läsa argument från Johan Karlsson och Johan Franzon. Det tråkiga är när det blir låst läge och ni inte inser att ni är utelämnade till tro. Vetenskap är föränderlig. Kristen tro är föränderlig inom dess ramar. Bibeln är skriven under 1500 år. Självklart påverkar det vårt sätt att tolka. Men det finns grundläggande sanningar som helt enkelt inte kan frångås ex. Jesu död och uppståndelse; Hans karaktär och lära. ”Älska dina fiender” kan inte betyda hata dina fiender. Logiskt. Däremot när vetenskapen talar om livets ursprung, måste man chansa; ingen var där. Man kan möjligtvis försöka bygga cirkelresonemang, vilket är helt ok. Men att hävda att saker och ting bevisats är helt enkelt inte sant.
GillaGilla
Ali Parker and Josie Samson sing 2 Chronicles 7:14
GillaGilla