Egendomsgemenskap är den Helige Andes vilja

Jesus säger: ”Inte alla som säger ”Herre, Herre ” till mig ska komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: Herre, Herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn? ”Då ska jag säga dem som det är: ”Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!” Matt. 7:21-23

Min avsikt att skriva om detta är absolut inte något ifrågasättande av de karismatiska gåvorna. De har vi fått för att förhärliga Fadern och Guds Rike med. Nej,  det är orden: ”Jag känner er inte!” som är huvudsaken här. Tänk att Jesus kan komma att säga så! Till dom som säger ”Herre Herre ” till honom! Och det till dom  som har fått dessa karismatiska gåvor t.o.m.?  Jag blir förkrossad när jag läser det och frågar ängsligt ”Jesus…Du känner väl mig?” och ”Vad betyder det Jesus, att du känner någon, och att du inte känner någon?” Du som ju vet vad som är i alla människor!

Först kommer jag att tänka på hur det är bland oss. Att jag bara kan känna en person som vill ge sig till känna för mig. Den person som vill ge oss tid och öppna sitt inre för mig. Som vill berätta om sig själv, sina erfarenheter och funderingar, känslor, och om sin vandring både i glädje och sorg. Om svårigheter och nederlag, och om segrar och styrka. Ju mer personen vill öppna sig…ju mer lär jag känna henne. Men allt klokt och förklarat prövas ju bäst i vardagen. Det gäller oss alla. Vi behöver få vara tillsammans även i det för att lära känna varandra väl.

Vem vågar jag låta känna mig?  Vågar jag, kan jag, anförtro mig så helt ens åt dig Jesus?  Jag kan ju inte ens se mig själv klart! Så mycket i mig som är dolt, som jag flytt ifrån, skäms för, är rädd för! Om jag säger: Jag vill att du känner mig Jesus, kommer jag inte då också att få syn på allt det jag inte vill se? Vad vet jag ens om vad jag kommer att upptäcka om mig själv? Klarar jag av att se mig själv så uppenbarad, naken, utan skydd?  JA, ja, ja!!! I dina kärleksögon kan jag det. Du längtar och vill det! Du vill ha intim och förtrolig relation med mig, med oss. Utan förkrosselse och helgelse kommer ingen att få se Gud. Så om vi verkligen vill se Gud, så måste vi bli renhjärtade (Matt. 5:8)!  

”Så säger den Helige : Jag bor i helighet uppe i höjden, men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande. För jag vill ge liv åt de  ödmjukas ande och liv åt de förkrossades hjärtan” Jesaja 57: 15

Gud behöver få krossa våra stenhjärtan för att ge oss ett nytt. Ett levande och mjukt. Ett där han trivs att vara, där han är som hemma. Om vi inte låter honom göra detta, får han stå utanför, och det spelar ingen roll vilka häftiga gärningar vi gör, eller vilka otroliga andliga kunskaper vi har. Människan är kapabel till mycket i egen kraft.  Men det väsentligaste saknas oss. Guds kärlek. 1 Kor.13

Jag hör Jesu röst ömsom vädja till oss, ömsom för oss, om och om igen upprepa detta , som är det viktigaste för honom, där i sitt avskedstal i Joh 14 : ”Om ni älskar mig håller ni mina bud!” ”Den som har mina bud och håller dem, älskar mig.” ” Om någon älskar mig, bevarar han mina ord”.

Vad är det som är ditt bud, kära Jesus? Vad är det du vill att att vi  ska göra?

Han säger ”Mitt bud är att ni ska ÄLSKA VARANDRA såsom jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er.”

Åh kära Jesus. Jag har levt ett långt liv nu…jag vet hur svårt det är, ja omöjligt, att kunna älska så. Inte ens mina vänner. Jag vet ju dessutom att du har sagt att jag ska älska mina ovänner. Jag kan inte det! Du säger till mig att det är möjligt, om jag ”förblir i dig”. ”Bli kvar i min kärlek” säger du….och jag blir mer och mer förkrossad. Pröva er själva säger Paulus. Om ni har kärlek eller inte. Om vi inte håller måttet, kan vi låta Gud göra sitt verk i oss än mer, genom förkrosselse, omvändelse och mer av den Helige Ande. Den Helige Andes verk är det. Att vi kan förbli i Guds kärlek. Mycket kan vi i egen kraft, men inte älska såsom Gud älskar!

Det finns en synd som inte kommer att bli förlåten säger Jesus. Den mot Helig Ande. Matt.12:31-32 Gud hjälp mig att förstå vad det betyder ber jag! Sanningens Ande ska  visa världen vad synd, rättfärdighet och dom är läser jag i  Joh.16:7-15.

Dom: ”Denna världens härskare är nu dömd!” Jag låter det gå in i mig. Upprepar orden. Låter det verka i mig. Jublet stiger. Hur fria är vi inte egentligen, om detta är sant?

Vad hände när Den Helige Ande kom? Den första Pingsten där i Jerusalem. Vi läser om det i Apostlagärningarna 2 och framåt de följande kapitlen. Den kristna församlingen föds. Genom Den Helige Andes kraft! De rädda och skrämda lärjungarna får mod och kraft att gå ut och berätta om det som skett. Gud skapar något helt nytt! Denna världens härskare är nu dömd! Guds Rike kan komma och bo i oss. Förvandla oss. Vi blir Himmelrikets medborgare och tillhör inte längre denna världen och dess ordning. Vi får mod och kraft att leva efter Guds vilja. Såsom i himmelen så ock på jorden.

Förändringen sker först inom oss och sedan utanför oss, i det liv vi lever. Vi som förut inte var ett folk, är nu ett folk. En ny familj. ”De som gör min himmelske Faders vilja är min bror, min syster och min mor.” Matt.12:18 Vi får kraft att leva profetiskt! Peka mot det som ska komma i världen. Den tid i framtiden då Israel ska upprättas, och verkligen bli en välsignelse för alla världens folk; tusenårsriket. (Det står ju faktiskt i Bibeln!)  Och sedan ett evigt liv när Gud skapar en ny himmel och jord. Där ingen lider någon nöd! Som det står om den första församlingen i Jerusalem! Apg. 4:34.  Egendomsgemenskapen skapade möjlighet att fördela rikedomen, så att alla fick det de behövde. Ingen led nöd! Det var och är ett profetiskt tecken, där Gud tydligt visar sin  lösning på våra ekonomiska problem i världen idag. Varför har vi så svårt att se det?

Jag har hört flera framstående teologer och förkunnare tala i sommar, om Pingstens stora under och betydelse. Om de konkret berättar om vad som hände, talar de om hur tungotalet kom i funktion och om under och tecken som skedde.  Och sen går de vidare! MEN HALLÅ!!! Var det inte något mer som hände också???  Det står ju där så tydligt! Varför hoppar de över det??? Som om just det inte betyder något! Som om det är ett misstag att det står där! Som om det inte var från Gud, det där andra som skedde! Kan man kalla det för en  EN BLIND FLÄCK i den moderna västerländska kristna teologin kanske? Som en sådan där blind fläck som vi alla har, när det gäller oss själva och vårt beteende. Som vi inte vet om, innan någon har modet att berätta det för oss.

Jag känner till 12-stegsrörelsen, och den kristna varianten Celebrate  Recovery.  Hur de ser nödvändigheten av att befrias från olika flyktvägar som man lever i, för att kunna komma ut i sanning och i frihet. FÖRNEKELSE är en flyktväg. Det blev så tydligt i sommar, hur kristna lever i någon slags förnekelse omkring detta, som hände den första pingsten. Man talar bara om vissa delar, men kan inte / vill inte se hela bilden, det som är hela Pingstens budskap.

Men aldrig har det slagit mig förr, att det kan vara värre än så. Att denna förnekelse kan vara en synd, en hädelse, mot Den Helige Ande! Observera: jag säger att det kan vara det, inte att det måste vara det. Jag är själv inte säker på det här, men det är en fråga i mig. OM det nu var och är den Helige Andes verk, detta slag av efterföljelse som praktiserats av de första kristna som en självklarhet under de första århundradena  och ända fram till vår tid. Jag bävar! Och längtar! För jag är övertygad om att Gud vill, och att kristenheten och världen behöver det. Se med egna ögon och uppleva det. Ett liv där Mammon, denna världens härskare, inte har makten. Ett liv där Guds Kärlek fördriver all fruktan och ingen lider någon nöd. Är det Guds vilja tror du? Redan här och nu? Om inte fullt ut i hela världen, så i alla fall bland Guds eget folk?

Låt oss inte bedröva den Helige Ande. Gode Gud hjälp oss! Kom Helige Ande!