Idag på Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice publicerar vi en briljant artikel av Roger E. Olson, professor i teologisk etik och en av USAs ledande evangelikala bloggare, om den amerikanska pingströrelsens pacifistiska historia som fick ett abrupt slut på 70-talet. Olson har varit med ett tag, och som uppvuxen inom pingströrelsen såg han med egna ögon denna utveckling. Enligt honom beror de amerikanska pingstvännernas förvandling från apolitiska vapenvägrare till krigshyllande republikaner på primärt en sak:
Rikedom.
Olson skriver:
The vast majority of Pentecostals during the first half century of the movement’s history were relatively poor. I can remember when that began to change in the 1950s and especially in the 1960s. My father, a Pentecostal pastor for over fifty years, preached against “the sin of conspicuous consumption” and I know he wasn’t the only one. As Pentecostals became more affluent they were expected to give more to missions. When a family in our church (1950s) bought a new Cadillac they were subjected to church discipline. That money (over what a new Chevrolet would cost) could have gone to world missions—a major emphasis of Pentecostals then.
Then came the 1970s and a sudden increase in Pentecostals’ affluence. It began earlier, but became notable to me, anyway, in the 1970s. Suddenly Pentecostal church parking lots were filled with expensive new cars. I will never forget the controversy among Pentecostals sparked by some Pentecostal churches’ building of “fancy new church buildings.” Before the 1970s most Pentecostal churches were relatively simple—often older church buildings purchased from “mainline” churches that built new ones out in the suburbs. […]
During my lifetime I have seen with my own eyes and experienced a process among Pentecostals that I would call cultural accommodations—absorbing of Americanism. Don’t get me wrong. Even in the 1950s and before Pentecostals loved America—mainly for its religious freedom. We were patriotic but resisted “worldliness” which included accommodation to “Hollywood culture” and politics. We cared about government and prayed for our national and local leaders, but we did not participate in government or even vote in elections. We were what I call “urban Amish.” Yes, we drove cars and had electric lights, etc., but we eschewed as much of modernity as possible while living in the city.
Med det ökade välståndet bland pingstvänner kom en hög grad av anpassning dels till det omgivande samhället men även till andra kristna, i synnerhet evangelikaler. Och många av dessa förespråkade och förespråkar som bekant en fundamentalistisk konservatism som inkluderar orubblig patriotism och krigsvilja.
Det Olson också noterar, som jag helt håller med om, är att denna utveckling även har inkluderat kraftigt minskad mirakelkraft bland pingstvänner: ”All Pentecostal Christians pay lip service to miracles, but how many actually believe in and pray for miracles? Many do, but I would guess their number is fewer than fifty years ago. To a very large extent, according to my observations, American Pentecostals have blended in with American society and lost their particularity—except on paper.”
Det vill säga, när pingstvännerna blev rika och spenderade massa pengar på sig själva snarare än på fattigdomsbekämpning och mission, förvärldsligades deras etik och Andens smörjelse minskade radikalt. Och denna utveckling sker utan teologisk diskussion i USA liksom i Sverige, som Joel Halldorf har skrivit om.
Här har pingstvänners ökade rikedom haft samma effekt, även om de inte blivit lika politiskt konservativa som sina amerikanska syskon eftersom det svenska samhället inte är det. Snarare kommer vi se fler pingstvänner framöver anamma liberalteologi, såtillvida att de inte går tillbaka till sina övernaturliga rötter genom att leva enkelt och bekämpa Mammons starka makt i vårt land.
Hela Pingsten 
Menar du att den materiella verkligheten har förändrat deras moral!!!
GillaGilla
Ja precis, så att den har gått från vad som överensstämmer med objektivt sann moral till objektivt falsk.
GillaGilla
Sann eller falsk? Vilken moral dom än har så är det väl sant att dom har den?
Frågan är väl om vår värdegrund säger oss om den är bra eller dålig.
GillaGilla
Ja det är sant att människor har den moral den har, men frågan är om påståendet ”Man bör inte utrota alla afghaner” eller påståendet ”Man bör utrota alla afghaner” är sant. De kan inte båda vara sanna. Existensen av moraliska sanningar kräver en förklaring, en förklaring som ateismen saknar, som jag argumenterade för i min debatt med Anders Hesselbom.
GillaGilla
Sant verkar vara ett knöligt ord i sammanhanget, båda kan dock inte vara rätt utifrån en given värdegrund.
Existensen av moraliskt rätt eller fel kräver naturligtvis en förklaring. Jag har vid ett flertal tillfällen givit dig den förklaringen och du har ingen gång lyckats motbevisa den.
Du har faktiskt inte ens försökt motbevisa den så jag gissar att du inte kan.
I GT är det rätt med massmord för att Gud påbjuder det och en del kristna både här och på SAS bloggen försvarar det med det fullständigt vansinniga påståendet att t.ex. Amalakiterna och andra folk var ”onda folk”. Samma personer pratar yvigt om det kristna kärleksbudskapet. Det ser ut som att massmord för dom är både rätt och fel samtidigt och det förmedlar i sin tur en bild av att starkt troende människor helt enkelt inte kan vara konsekventa motståndare till massmord.
Detta säger oss att det i själva verket är religionen som saknar en förklaring av moraliskt rätt eller fel.
GillaGilla
Det här var intressant, men kommer inte som nån överraskning. Jag skrev vid ett tillfälle ett debattinlägg till Dagen som handlar just om det här. Tror det hamnade i papperskorgen.
GillaGilla
Ja, Micael, så skulle man kunna tolka det, även om det är långt ifrån hela sanningen. Men, som du skriver så är det de kristnas anpassning till världen och därigenom distinktionen till HERREN och hans undervisning som gör att den Heliga Anden också drar sig tillbaka.
Däremot är fattigdom ingen lösning på problemet, utan den enda lösningen är istället omvändelse!
GillaGilla
En som spillde blod och tjänade den onde har omvänt sig!
GillaGilla
Om man har ogräs i gräsmattan så är det effektivaste sättet att utrota det…att gödsla!
Den första effekten man får är att reproduktionen minskar. Efter en tid blir också plantorna mindre livskraftiga. Så småningom dör de.
Det är precis den effekten som Jordens furste använder för att bli av med det kristna ogräset i gudlösmattan.
Därför är girighet (efter vad det vara må) en extremt farlig synd. Vi behöver vara vakna, på vår vakt och vaka över vår generositet. Vare sig vi har mycket eller ej, så behöver vi se till att minnas att det är inte vårt eller för vår skull. Vi är förvaltare och förmedlare.
GillaGillad av 1 person