Har du också sett rubrikerna om hur nationalekonomen Joakim Ruist har bevisat att en flyktings livslånga kostnad för samhället är 74 000 kronor per år? Och hur han skrev TV-historia genom att stå tyst i 20 sekunder när han fick frågan från Aktuellts reporter om han tagit hänsyn till hur hans rapport kan användas i valrörelsen? Har du också sett människor välkomna detta akademiska erkännande av att flyktingar är en samhällsekonomisk belastning och hylla hur Ruist värnar den akademiska friheten mitt under PK-medias påfrestningar?
Allt det är fel. Låt mig förklara varför.
Joakim Ruist är sedan flera år en väl betrodd auktoritet på området, hans och Lennart Floods rapport Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser är den huvudsakliga källan för Stefan Swärds diskussion om invandringens kostnader i vår bok Jesus var också flykting. Ruists position är att invandringens påverkan på de offentliga finanserna är liten, vanligtvis omkring en procent av BNP. Länder som företrädesvis tar emot arbetskraftinvandrare upplever ett nettotillskott, medan länder som framför allt tar emot flyktingar upplever en nettkostnad, enligt Ruist. Och då tar han inte hänsyn till flyktingars barn, vilket vi kommer tillbaka till nedan.
Ruists nya rapport Tid för integration, som är utgiven via Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO), fokuserar på just flyktinginvandringen. Den finner att flyktingar de första åren är en kostnad för de offentliga finanserna, vilket är väntat, att de sedan de blir arbetsföra ger intäkter till de offentliga finanserna genom skatt, men – och det är här det bränner till – de flesta hinner inte täcka sina kostnader innan de pensioneras och blir minustecken igen.
Utifrån detta räknar Ruist ut att den genomsnittslige flyktingen innebär en kostnad på 74 000 kronor per år under sin livstid. Det är alltså en ihopklumpning av alla flyktingar, oavsett hur gamla de var när de kom hit eller hur många år de jobbat, så ”osäkerheten i beräkningarna är stor” som rapporten själv säger.
Det finns framför allt två problem med denna uräkning, något Robert Östling lyfter fram i ett blogginlägg på Ekonomistas som enligt Ruist är väldigt lik hur han själv skulle skrivit en sammanfattning. Det första problemet är att uträkningen inte tar någon som helst hänsyn till dynamiska effekter flyktinginvandring kan ha på ekonomin såsom lägre priser på tjänster, mer varierat tjänsteutbud, med mera. Det andra, som jag slogs direkt av när jag hörde talas om rapporten, är att den inte tar hänsyn till flyktingars barn. Alls.
Det föds ungefär 120 000 barn i Sverige varje år, och anledningen till att det inte porträtteras i media som en samhällsekonomisk katastrof är att det inte är det. De kostnader dessa människor innebär för offentlig sektor i och med skola, sjukvård, eventuell arbetslöshet och sjukförsäkring samt pensionering är lägre än de intäkter de ger, i genomsnitt.
Medan en första generationens flyktinginvandrare medför kostnader för flyktingboende, SFI med mera, gäller inte det dennes barn. Barnen har också samma tidsspann att arbeta som andra infödda, medan invandraren kanske bara har tjugo eller tio år kvar till pensioneringen. Betänk därtill att även barnen får barn, som får barn, och så vidare.
Nå, det är förståeligt varför Ruist inte vill räkna på det. Det blir väldigt spekulativt. Samtidigt blir följande uttalande av Ruist i Aktuelltintervjun obegripligt: ”I Sverige har vi inte flyktinginvandring av ekonomiska skäl – utan av humanitära – och sedan medför den en ekonomisk kostnad.” Det förutsätter att samtliga flyktingar är sterila.
De som använder Ruists rapport för att argumentera mot invandring missar även att de låglönejobb som gör att flyktingarnas skattebetalning är så låg i största grad hade tillfallit infödda svenskar om vi inte hade haft invandring. Detta är vad Sandro Scocco har pekat på i sin respons till rapporten: ett Sverige utan dessa flyktingar hade antingen saknat massa undersköterskor, kockar och taxichaufförer, eller så hade infödda svenskar tagit de yrkena (vilket är ett mer troligt scenario) så att de totala intäkterna till den offentliga sektorn minskar i och med förlorade höglönejobb. Scoccos egen rapport från 2015 som nådde slutsatsen att invandringen är en vinst för Sverige diskuterar därför hur ett invandringslöst Sverige hade sett ut.
Scocco och Ruist talar förbi varandra. När Aktuellt spelar upp ett inslag för Ruist där Scocco pekar på hur lågavlönade infödda svenskar också är minustecken för det offentliga, reagerar Ruist med ett so what: ”Jag förstår inte att det skulle ha funnits någon kritik i det han sa där.” Scocco, och Aktuellt, trodde nog att det fanns det, för de har fått uppfattningen att Ruist vänder sig mot flyktinginvandring.
Det gör han inte.
Med en envishet som bara en nationalekonom kan ha (tro mig, jag är gift med en) fokuserar Ruist på den strikt akademiska frågan om flyktinginvandring är en nettokostnad för de offentliga finanserna. Och hans svar är ja genom att inte ta hänsyn till flyktingars barn, eller hur ett Sverige utan flyktingar skulle se ut, eller vilka dynamiska effekter flyktinginvandring får.
Ruist är en duktig ekonom, om än simplistisk, men han är inte en särskilt duktig kommunikatör. Han blir irriterad när han inte kan presentera sitt snäva resultat utan att behöva kommentera den brännheta flyktingdebatten eller – enligt honom själv helt sanna – påpekanden om att vi får samma resultat om vi tittar på infödda svenskar inom samma yrkesgrupper.
För Ruist är den en självklarhet att lösningen på nettokostnaden inte behöver vara stoppad flyktinginvandring, utan förbättrad integration och minskad diskriminering. Rapporten heter trots allt Tid för integration. Ruist blir uppenbart sur över hur medier som Aktuellt porträtterar hans rapport som slagträ i debatten om flyktinginvandringens vara eller icke-vara.
Men grejen är att den är det, även om han inte hade gjort sina intervjuer. Och frågan om Ruist tagit hänsyn till hur rapporten kan användas är vare sig dum eller obefogad, det ger honom tvärtom möjlighet att förtydliga hur den inte kan användas. Faktum är att han någon minut innan i intervjun betonar att hans rapport är relevant just för att flyktinginvandring är en aktuell politisk fråga. Att då anta att den inte kan användas av invandringsfientliga krafter, är naivt.
De som rycker ut till Ruists försvar och menar att han står upp för akademisk frihet och oberoende i kontrast till det onda SVT som vill använda forskning till politiska syften, missar att all forskning är kontextuell. Det hade inte gått att göra en saklig rapport om hur judars näsor ser ut i Nazityskland utan att den hade använts politiskt, även om det hade varit forskarens intention. På samma sätt behöver all västerländsk forskning om invandring, islam och flera andra ämnen ofrånkomligen ta hänsyn till den infekterade samhällsdebatten. Hur trist det än är.
Främlingsfientlighet sprider sig bland kristna idag. Därför satsar vi på en folkbildningssatsning för Jesus var också flykting under 2018. Om du vill ha ett besök i din församling, kontakta mig!
Hela Pingsten 
Nationalekonomen och forskaren Tino Sanandaji gjorde i ett inlägg på Facebook på nationaldagen på nytt mos av låtsasekonomen Sandro Scoccos kvasiteorier:
”Nationalekonomiprofessor Mats Hammarstedt kommentar Ruists rapport och konstaterar ”det råder vetenskaplig konsensus om att flyktinginvandringen med rådande sysselsättningsgrad bland flyktingar är en kostnad för de offentliga finanserna” ”I flera media har resultaten i rapporten framställts som kontroversiella. Inte minst gäller detta den i rapporten använda metoden för att beräkna flyktinginvandringens påverkan på den offentliga sektorns finanser. Det kan därför vara värt att notera resultaten i rapporten inte är några nyheter och inte att betrakta som kontroversiella”
Ändå valde SVT att sprida desinformation. De talar aldrig om att Ruists rapport är utgiven för finansdepartementets expertgrupp, att den är vetenskapligt granskad, att den bygger på studier Ruist publicerat i internationella forskartidskrifter eller att det råder expertkonsensus om metoden.
SVT tog in Sandro Scocco som torped, en privatperson utan forskarutbildning som tidigare diskrediterat sig med oseriösa påståenden om invandring. SVT utmålar Scocco som en objektiv forskarexpert och döljer för tittarna att är verksam på en socialistisk tankesmedja finansierad av arbetarrörelsen.
SVT hävdar: ”Men rapporten har fått en hel del kritik idag ska vi också säga, bland annat från ekonomen Sandro Scocco”
Det är inte sant, den enda som kritiserat är just Scocco. Det korrekta är att inga forskare har kritiserat rapporten. Ruist påpekade att Scoccos irrelevanta sidospår inte utgör kritik mot hans kalkyler. Svaret accepterade dock inte av SVT, kanske då SVT inte förstår metodfrågorna deras journalister har så starka åsikter om. Här är Scoccos kalkonkackel:
“Hur uppstår det här minuset? Alla tror jag har en föreställning i Sverige att det uppstår på kostnadssidan, det är en massa kostnader för SFI och så vidare och så vidare. Det gör det inte utan det här uppstår på – vad heter det- intäktssidan hos staten. Det är – vad heter det – inkomsterna ifrån flyktingar som är låga. Och det beror helt enkelt på att de här flyktingarna är väldigt överrepresenterade i låglöneyrken”
För det första handlar låg inkomst inte bara om låglöneyrken utan även om att många sysselsatta invandrare inte är i riktiga jobb eller arbetar deltid. För det andra är det rappakalja att säga att kostnader uppstår på intäktssidan. Invandringens kostnader uppstår på kostnadssidan med SFI, bidrag och annat, frågan är om intäkter räcker till att täcka kostnader. SVT hade kunnat gå till SFI och hämta en valfri företagare från Syrien eller Somalia så hade de förklarat hur kostnader och intäkter fungerar bättre.
Till sist kan man undra varför SVT ständigt upprepar att Scocco är ”chefekonom” som om det är märkvärdigt. Arbetar ens några andra ekonomer på hans tankesmedja? Vad exakt är Scocco chef över, Arenas kaffekokare?”
GillaGilla
Hej Bengt!
Du har läst mitt inlägg ovan, hoppas jag? Jag poängterar att Scocco och Ruist talar förbi varandra – Scocco kritiserar dem som menar att Ruists resultat visar att Sverige tjänar pengar på att stoppa flyktinginvandring. Ruist håller med Scocco om att så inte är fallet, utan blir sur för att Scocco antar att Ruist menar det.
Som sagt går det bara att tala om flyktingar som kostnader om de är sterila och inte får barn. Vilket inte är fallet. De får barn. Som får barn. Som får barn. Och så vidare. Just därför kan den befolkningsökning som flyktinginvandring innebär inte vara en nettokostnad för Sverige.
Det som plågar många nationalekonomer är att de kan vara ruskigt snäva. Om vi bara tittar på flyktingar och inte bryr oss om att de får barn eller att deras närvaro innebär dynamiska effekter på ekonomin, så blir de flesta av dem ett minus för de offentliga finanserna. Men då tittar vi inte på verkligheten. På samma sätt är varje svenskt barn som föds en kostnad för de offentliga finanserna så länge de är barn. Vi får inte samma resultat om vi tar hänsyn till hela deras livstid. Men om vi i sann nationalekonomisk anda enbart tittar på barn så länge de är barn är resultatet tydligt: varje unge är en ekonomisk börda för Sverige.
GillaGillad av 1 person
Jag kommenterar Mikael Grenholms inlägg.
Ska man räkna på flyktingars kostnader så är det just de som kommit hit i flykt, med flykting-/asylskäl, inte deras eventuella framtida barn.
Ska man komplettera beräkningen med en där man även räknar med kommande generationer så ska den jämföras med lika många generationer av svenskars barn (inkl arbetskraftsinvandrades).
Hos invandrade befolkningsgrupper som är svårintegrerade p.g.a. låg utbildningsnivå och en väsentligt annorlunda kultur är det inte heller säkert att andra generationen kommer upp i samma sysselsättningsnivå och nivå på inbetald skatt som svenskar, arbetskraftinvandrade och invandrade från Europa.
Om vi har problem redan idag med ekonomin för att ge en vettig pension till de som är födda på 50-, 60- och 70-talet (eller är invandrade under samma period) och har arbetat kontinuerligt i 40-45 år, hur tror du det då blir med flyktingar och deras kommande generationer?
Om barnafödandet hos det svenska folkets (inkl tidigare invandrade) är för lågt och måste kompenseras med invandring så utgör flyktingar inget bidrag utan ökar i så fall bara behovet av att kompensera med ytterligare invandring.
Att flyktingar som kommit hit under de senaste 10 åren i betydande grad skulle ha bidragit till att fylla vårt behov av kockar, sjuksköterskor och taxichaufförer stämmer nog inte särskilt bra.
Du får tänka på att behovet av personal inom alla offentliga sektorer ökar med ökad befolkning och idag utgör invandring den största delen av befolkningsökningen.
Utbildnings- och sysselsättningsnivån är för låg hos de stora massor vi tagit emot från främst ME och Afrika under de senaste 10 åren för att ge dessa effekter. Tidigare invandring kan du inte räkna med då de utgörs av andra befolkningsgrupper med andra förutsättningar.
Till saken hör också att Sverige under 2000-talet lider av bostadsbrist som bara har blivit värre. Det är på den marknaden som hundratusentals flyktingar tar plats och hindrar svenskar från att flytta efter behov, gör många människor bostadslösa och som dessutom hade kunnat tas upp av arbetskraftsinvandring om vi nu har ett stort behov av att fylla arbetsmarknaden och ekonomin med tillskott utifrån.
Rakt igenom är det en dålig affär att tillföra folk som kommer att ha lägre sysselsättningsgrad och lägre skattebidrag.
Då har vi inte räknat med samhällets kulturella och politiska effekter av att befolkningsandelen med utländskt ursprung ökar, samtidigt som vi har en rätt så dåligt fungerande integration med oerhört låga krav.
GillaGilla
Tino Sanandaji relaterade till den här artikeln:
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/ingen-oenighet-om-flyktinginvandringens-kostnader-22529
GillaGilla
Vet inte om jag få lov att kommentera här längre, men jag gör ett försök.
Då säger jag, hatten av för den artikeln Micael. Den var mycket bra och klargörande.
Det Ruist visade var att trots den stora flyktingvågen så klarar Sverige detta utan att överskrida biståndsmålet på 1% och det du visar är att om man räknar in barnen så är detta sannolikt en vinst för Sverige på lång sikt.
Vår demografi gör att vi helt enkelt måste ha hit folk i produktiv ålder och nog tycker jag att vi kan vara lite stolta över att vi gav en fristad åt så många stackars människor på flykt.
Hela migrationsdebatten är egentligen ett synnerligen fult försök att skylla överhetens plundring av vårt land på muslimerna och den förtjänar inte alls det utrymme den ges i media. Kritisera dom verkliga bovarna istället.
GillaGillad av 1 person
Så fort du nämner scocco tappar du all form av legitimitet att uttala dig. Scocco är LO ekonom och saknar forskarens erfarenhet. Man måste vara snäv i sin forskning och ha grund för sina påståenden det går inte att spekulera hur mycket man vill om eventuella vinster som scocco gör och därför bör man inte lyssna på honom över huvud taget.
GillaGilla
Hej Dan! Du gillar att skjuta budbärare, ser jag. 🙂 George Borjas vill du väl ändå lyssna på? http://www.oecd.org/unitedstates/24741853.pdf Om ett land som Sverige där invandrare tar en stor del av låglönejobben inte hade invandring, skulle svenskar tagit många av dessa låglönejobb. Jag pratar om lokalvårdare, tobaksbutiksägare, undersköterskor mm. Det hade gjort att det fanns färre höglönejobb, och därmed mindre plustecken till statskassan. Det är ganska enkel matematik. Har du något motargument mot det? Skulle vi ersätta invandrarna med R2-D2-robotar enligt din mening? Eller schimpanser? Jag nämnde Scocco enbart för att Aktuellt och Ruist gjorde det, men att han har en agenda gör ingenting för att motbevisa tesen han presenterar – den kan vara sann oavsett vem som säger den.
Allt gott!
GillaGilla
jag förstår över huvud taget inte varför du pratar om låglönejobb och länkar en amerikansk forskarrapport. I Sverige sätts löner genom förhandling mellan arbetsgivarorganisationer och olika fackförbund totalt väsensskilt från hur lönesättningen fungerar i staterna. Låglönejobb existerar inte alls på samma sätt här och lönsekillnaderna är betydligt mindre. Hög invandring riskerar att sätta hela det systemet i gungning genom att en stort svart arbetsmarknad växer. Det är därför vi behöver invandrare som lätt kan ta sig in på en arbetsmarknad som mer och mer går mot arbeten som kräver utbildning. Det du kallar låglönejobb är ofta jobb som maskiner lätt kan ta över. Den stora bristen är högutbildad arbetskraft. Dessutom är det ett stort problem att en stor del av arbetskraften med dåligt språk hamnar i sjukvården. Att få en läkare som knappt kan svenska att skriva ett sjukintyg till försäkringskassan som ställer extremt höga krav på formuleringar är som upplagt för personliga tragedier.
GillaGilla