”20-årige afghanen Mahmoud döptes i Pingstkyrkan i Jönköping, och gick på Alphakurs, efter flykten till Sverige. Men efter fjärde avslaget på sin asylansökan orkade han inte leva längre.”
Så skriver Dagen om det tragiska självmordet i Jönköping som inträffade för tre veckor sedan. Det är alltid förfärligt sorgligt när unga tar sitt liv. Men det blir extra sorgligt, och hemskt, och syndigt, och vedervärdigt, när det så tydligt är kopplat till politiska beslut. Politiska beslut som ”politiskt inkorrekta” ”verklighetens folk” ihärdigt applåderar och försvarar.
Mahmoud är en i raden unga kristna som far illa av Sveriges migrationspolitik. Rapporterna står som spön i backen om hur kristna konvertiter inte blir trodda av Migrationsverket och Migrationsdomstolen till och med när präster och pastorer intygar att deras tro är genuin. Som Hanna Leonardsson visar i sin uppsats använder svenska myndigheter ofta en definition av kristen tro som inte används i svenska församlingar och som är otroligt svår att bevisa.
Migrationsverkets förnekande av människors tro leder till absurda och livsfarliga konsekvenser, såsom att Ali utvisades till Afghanistan trots att han har en kristen tatuering. Han täckte över den med plåster men misshandlades när plåstren föll av.
Och detta är väldigt viktigt att förstå: det är redan olagligt för Sverige att tvångsutvisa kristna till länder som Afghanistan. Det strider mot asylrätten. Den reform som behövs för att inte fler unga kristna ska ta självmord eller dödas utomlands är inte att utvisning till förföljelse ska förbjudas, för det är redan förbjudet.
Det är därför pingstpastor Christian Mölk inte ger något sådant förslag i sitt reformprogram för att stoppa utvisningarna av kristna till förföljelse. Istället föreslår han:
- Stoppa omedelbart alla utvisningar till Afghanistan.
- Uttala att kristna under inga omständigheter får utvisas till länder där kristna förföljs och mördas.
- Förtydliga lagstiftningen kring ”alternativt skyddsbehövande”.
- Återinför paragraferna ”särskilda och ömmande skäl” och ”övriga skyddsbehövande”.
- Inför permanenta uppehållstillstånd som norm.
- Utbilda Migrationsverkets personal som hanterar konvertit-ärenden.
- Förbättra Migrationsverkets landbedömningar.
Kort sagt: en generösare migrationspolitik.
Grejen är att svensk migrationspolitik är så sträng att mängder med människor utvisas trots att de har asylskäl för att Migrationsverket förnekar att de har asylskäl. Pressen är så stark på Migrationsverket att ge asyl till få, att de vägrar ge asyl till dem som egentligen ska ha det. Det gör det exempelvis genom att förneka att kristna är kristna genom påhittade regler som kristna själva inte använder.
Det är detta som gör det så paradoxalt och förvirrande när pingstpastorn John Derneborg i en debattartikel både menar att vi kristna ska ”engagera oss i domstolsförhandlingar och göra allt som står i vår makt för att våra syskon inte ska skickas tillbaka till länder med stor risk att förlora sina liv”, och argumentera för ”att begränsa invandringen”.
Min fråga om detta innebär Sveriges nuvarande extremt begränsade invandringsnivå eller något ännu mer begränsat står fortfarande obesvarad. Men det spelar mindre roll. Även om vi tolkar Derneborg som att det är moraliskt av kristna att försvara nuvarande begränsade migrationspolitik, är det oförenligt med att strida rättsligt för att kristna inte ska utvisas till farliga länder. En sådan kamp är otröstligt lönlös om lagarna inte förändras.
Utifrån det svar Derneborg gav mig verkar det som att han har föreställningen – likt många andra idag – att Sverige har någon form av kapacitetsbrist som gör det svårt för oss att ta emot flyktingar. Han kritiserar att jag beskrev den idén som ”lögnaktig” men missar då att jag talade om politiska ledare för världens rikaste länder, såsom Sverige. Alla som hävdar att Sverige har kapacitetsbrist ljuger förstås inte, men politikerna har koll på läget. De vet förstås mycket väl att världens rikaste länder har, per definition, mycket större kapacitet att ta emot flyktingar än fattiga länder och UNHCR.
Jordanien som har tagit emot många fler flyktingar än Sverige har inte mer kapacitet än oss, för deras BNP är 38 miljarder dollar medan vår är 511 miljarder dollar (UNHCRs omsättning är 4 miljarder dollar). Och 90 % av världens flyktingar tas emot av fattiga länder, som alltså har mycket mindre kapacitet än ett rikt land som Sverige.
Derneborg vill inte ge sig in ”i en diskussion som rör BNP eller nationell statistik”, utan anför anekdotisk och lokalförankrad bevisföring:
De senaste tre åren, till följd av det förfärliga kriget i Syrien, har Vänersborg haft en ökning med cirka 600 barn i kommunens grundskolor. Jag läste i veckan i vår lokala dagstidning att det nästa år blir stora budgetnedskärningar i skolan (ttela 18 september). Samma tidning skriver att socialtjänsten saknar resurser (ttela 21 september). Detta är ett litet exempel från Sverige.
Från detta lokala exempel hoppar han till nationell nivå och menar att det råder kapacitetsbrist där med:
När Åsa Romson stod och grät var det många som gjorde sig lustiga över henne. Respekt, vill jag säga! När hon presenterade helt nödvändiga förändringar, hänvisade hon till verkligheten i Sveriges kommuner och tog ansvar.
Problemet är förstås att även om Vänersborg skulle ha bristande medel för välfärden är Sverige fortfarande världens elfte rikaste land per capita och därmed ett land som ha rhögre kapacitet att ta emot flyktingar än 95 % av världens länder. Detta faktum utifrån ”BNP eller nationell statistik” kan man inte bara blunda för och sedan utifrån Vänersborgsexemplet argumentera för att Åsa Romson kapitulerade inför något slags faktum att Sverige har blivit ett u-land som har sämre möjligheter att ta emot flyktingar än Jordanien.
Därtill behöver nedskärningar i skola och socialtjänst inte ens bero på kapacitetsbrist, utan på politik, planering och prioriteringar. Om politikerna vill ha nedskärningar av ideologiska eller praktiska skäl kan de beordra det även om pengarna finns. Om kommunens planering är dålig kan nedskärningar vara resultatet av att pengar inte förflyttats på rätt sätt. Och om skola och socialtjänst är lågprioriterat kan de drabbas av nedskärningar utan att kommunen på något sätt skulle vara fattig.
Det sorgligaste med Derneborgs artikel är dock inte detta ekonomiska misstag. Det är att han kopplar samman syriska flyktingars närvaro i kommunen med ”antisemitismen, radikalt annorlunda kvinnosyn bland kamraterna, samt hotfulla situationer rörande religion”. Och missförstå mig inte, dessa problem finns definitivt bland flyktingar och måste motverkas! Men det motverkas inte av att syriska flyktingar utvisas. De får inte en jämställd kvinnosyn av att skickas till Syrien eller Jordanien.
När Derneborg ifrågasätter om de ska få vara kvar i Vänersborg utifrån dessa problem är det som att jag ifrågasätter om mina värmländska klasskamrater har något existensberättigande utifrån den mobbing och kriminalitet de utsatte mig för, eller om tvångsutvisning till Nordpolen hade varit bättre för dem (det hade det inte).
Unga kristna dör och lider. Det är klart att Derneborg och andra kristna ledare inte tycker det är en bra grej. Men då måste de inse att om de ansluter sig till den migrationskritiska kören som vill begränsa istället för öppna, stänga istället för välkomna och ropa ”Kapacitetsbrist!” istället för ”Alltså, MSB sa redan för tre år sen att Sverige aldrig var i närheten av en systemkollaps och det är bortom orimligt att ett av världens absolut rikaste länder som julhandlar för 60 miljoner och bedriver Melodifestivaler, Vasalopp, Guldbaggengalor och Stockholm Fashion Week skulle vara så fattigt att vi inte klarar av att avlasta de genuint fattiga utvecklingsländer som tar emot 90 % av världens flyktingar för att än så länge har Gud inte avskaffat logikens lagar”,
då kommer de vara del av det system som dödar Mahmoud. Och det vill de inte.
Hela Pingsten 
Klart att du MG har en poäng. Men det har jag också, därav behovet av diskussion (vilket jag efterlyste). Utmaningarna kommer inte vara mindre framöver.
Tråkigt att du använder sorgen efter självmordet i Jönköping på detta sätt.
Du återger mig knappast korrekt. Min stilla förhoppning är dina läsare tar sig tid att läsa vad jag skrivit innan de drar några slutsatser.
Jag kommer inte kunna ändra på dig, men menar att du målar upp falska dikotomier. Indirekt säger du ju att både välfärdsstaten och samhällskontraktet är onda.
Jag tror inte du har insikt om hur konkret kapacitetsbristen är i Sverige.
GillaGilla
Hej John!
Du får gärna förtydliga vad du menar. ”Tråkigt att du använder sorgen efter självmordet i Jönköping på detta sätt.” På vilket sätt? Genom att påpeka att Mahmoud dog pga Sveriges stränga migrationspolitik? Ulrik Josefsson gör också den kopplingen: https://www.dagen.se/nyheter/ulrik-josefsson-riktar-kritik-mot-myndigheter-1.1212156 Christian Mölk identifierar sträng, begränsad migrationspolitik som anledningen till att kristna behandlas på det här sättet av Migrationsverket. Jag ser det överhuvudtaget som väldigt svårt att INTE koppla självmordet till migrationspolitiken. Det är just det som gör det så farligt att försvara sträng, begränsad migrationspolitik, för det hänger intimt samman med att ungdomar far illa av svenska myndigheter till den graden att de tar sitt liv. För mig är det ett faktum som vi antingen kan blunda för eller prata om, och jag väljer att prata om det.
Du får gärna berätta hur jag inte återger dig korrekt, jag vill inte argumentera felaktigt på något sätt.
Vad rä det för falska dikotomier du anser att jag målar upp? Att man inte kan kämpa rättsligt för förföljda kristna och samtidigt inte vilja ha en generös invandring? Det är ingen falsk dikotomi, det är en realitet: anledningen till att så många kristna utvisas är för att migrationspolitiken är sträng.
”Indirekt säger du ju att både välfärdsstaten och samhällskontraktet är onda.” Nej, på vilket sätt skulle jag säga det? Återger du mig korrekt nu?
”Jag tror inte du har insikt om hur konkret kapacitetsbristen är i Sverige.” John, det är fysiskt omöjligt för ett rikt land att ha större kapacitetsbrist än fattiga länder, pga att kapacitet är strikt kopplat till resurser och rika länder per definition har mer resurser än fattiga länder. Det blir väldigt mycket ”alternativa fakta” om du på allvar menar att Sverige har någon form av kapacitetsbrist trots att vi är ett rikt land. De fattiga länder som tar emot 90 % av världens flyktingar har mycket mindre kapacitet att ta emot flyktingar än Sverige, eftersom de är fattiga och vi är rika.
Jag förstår att du har upplevt att kapacitet saknas i Vänersborg, men som jag skriver ovan kan det rent matematiskt enbart bero på två saker: att Vänersborgs kommun är en fattig zon mitt i ett av världens rikaste länder, eller att det som du upplever som kapacitetsbrist egentligen inte beror på bristande resurser utan pga andra faktorer som politik, planering och prioriteringar. Det KAN inte bero på att Sverige är ett fattigt land, för vi är ett rikt land. Och rika länder har alltid mer kapacitet än fattiga länder, per definition.
Allt gott!
Micael
GillaGillad av 1 person
Micael, jag förstår faktiskt inte varför du som är så skärpt framhärdar i att anlägga ett så svartvitt perspektiv som signalerar att alla som inte tycker precis som du är idioter. Det främjar verkligen inte det sakliga samtal som både John och många med honom efterlyser.
Du driver tesen att Sverige skulle ha råd att ta emot betydligt fler flyktingar än vi i nuläget gör. Rent faktiskt är detta förstås korrekt – och jag tror inte att någon ifrågasätter det. Dock skulle detta komma med en annan typ av prislapp än den rent ekonomiska. John nämner välfärdsstaten och samhällskontraktet, och det är enligt min mening en utmärkt utgångspunkt:
1) Välfärdsstaten bygger på att befolkningen gemensamt genom skatter betalar ett slags ”försäkringspremie” (skatt) till staten, som man sedan förväntar sig få en rimlig andel tillbaka av genom socialförsäkringssystem och liknande. Om alltför många upplever att de får alltför lite tillbaka, kommer tilltron till systemet att upphöra. Jfr delar av Sydeuropa, med sin stora skepsis till stat och skatt!
2) Samma sak med samhällskontraktet. Om många svenskar upplever att skolan, vården etc inte ”levererar” kommer det helt enkelt att sätta hela systemet i gungning. Detta är en av de främsta anledningarna till att SD har gått så starkt framåt i opinionen.
Man kan förstås ignorera dessa grundläggande fakta och säga som Angela Merkel (som jag på många sätt beundrar): ”Wir schaffen das.” Men samtidigt visar utvecklingen i Tyskland att Merkel i detta inte hade befolkningen med sig. Här anmäler sig alltså faktor nummer 3: demokratin. Du är i din fulla rätt att tycka som du gör, men bevisligen har du inte majoriteten av befolkningen med dig. Ditt politiska program kräver då tvångsmedel för att kunna genomföras. Ingen bra idé.
Eller så accepterar du förstås att du är i minoritet och aldrig kommer att få gehör för dina politiska förslag, men eftersom du samtidigt signalerar att alla kristna som inte tycker som du är kärlekslösa idioter som inte kan vare sig läsa Bibeln eller räkna, blir signalen att alla kristna borde göra samma politiska ställningstaganden som du = satsa på politisk irrelevans. Detta är helt OK, men än en gång är det tveksamt om du kan få med dig någon majoritet på denna linje.
Och då har jag inte ens nämnt Lafferkurvan, som säger att ett alltför högt skatteuttag blir kontraproduktivt och faktiskt leder till mindre skatteintäkter. Just därför delar jag Johns bedömning att din hållning faktiskt kräver att välfärdsstaten åtminstone delvis monteras ned. Det i sig behöver förstås inte vara någon katastrof. Sverige har inte alltid varit en välfärdsstat. Men dels lär du ha svårt att genomdriva detta med demokratiska medel, dels kommer det att leda till att människor sluter sig samman i andra – mindre – enhet, typ klaner, familjer, intressegrupper … och då är det med stor sannolikhet andra individer som kommer att komma i kläm i stället.
Så fortsätt gärna att tycka som du gör, men sluta att få det att låta som om det skulle vara enkelt och självklart, bara vi alla ”fattar” vad som är bibliskt!
(Och ja, jag vet att det finns många fler dimensioner av denna fråga. En hel del av dem har jag utforskat i mina artiklar på temat, som finns tillgängliga under taggen ”invandring” på olofedsinger.se.)
GillaGilla
Fantastiskt att du ger dig in på Grenholms blogg Olof!
GillaGilla
Micael!
Alla svenskar som tar sitt liv för att de inte orkar mer, räknas inte dom?
Alla svenskar som är hemlösa, räknas inte dom?
Alla svenskar som mår psykiskt dålig, räknas inte dom?
Alla som inte får vård i tid och som dör, räknas inte dom?
Alla aborterade barn, räknas inte dom?
Du försöker vinna poänger genom detta självmord och det är inte seriöst.
Alla självmord är tragiska men de andra har tydligen inget värde, bara de som har invandrat, mycket märkligt.
Varför får inte svenska medborgare vård i tid, utan dör? Detta trots att du säger att sverige är ett väldigt rikt land, kan det bero på ekonomi?
Det är naturligtvis fruktansvärt att denna kristna man tog sitt liv, men han är inte den enda kristne som tar sitt liv och inte heller den enda i vårt land.
Kommer du ihåg den lilla pojken som låg död på stranden och som utlöste flyktingmotagandet i vårt land? Nu använder du denna konventit på samma sätt för att argumentera för fri invandring, mycket dåligt!
Bb
GillaGilla
Jag reagerar på dina inkonsekvenser – du tillskriver personer saker som inte stämmer och konstruerar en motsättning till mig alternativt motsättningar i själva texten. Därför skrev jag att jag hoppas att dina läsare läser noga själva vad jag skrev i artiklarna. Ett exempel: Ulrik Josefsson skriver inget som jag har något problem med eller som motsäger de frågor jag ställer. Han talar om problemet med långa handläggningstider och för dåliga kunskaper hos de handläggare som ska bedöma kristna konvertiter. Ett andra exempel: Du påskiner att jag ändrar fokus från det lokala exemplen när jag nämner Åsa Romsons beslut . Men det var ju just de faktum att hon hänvisade till verkligheten i landets kommuner som var orsaken att jag hänvisade till henne! För övrigt noterar jag tacksamt att Olof Edsinger förstår mitt resonemang och utvecklar det på ett utmärkt sätt!
GillaGilla
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara varför det ger en dålig eftersmak att du använder den djupa sorgen många känner i Jönköping just nu. Jag inser att du är övertygad om att det är Sveriges ”stränga migrationspolitik” som är orsaken, men för mig blir det bara fel när du använder något som pågår och sedan attackerar mig. Du får attackera mig, men jag reagerade på metoden då jag känner för människor. Jag lever dessutom själv nära ett antal individer som befinner sig i samma pressade situation just nu.
GillaGilla
De andra frågorna du ställde till mig fick jag god hjälp från annat håll att ge svar på.
GillaGilla
Hej John! Tack för svar. Först och främst: det är inte min mening att ”attackera” dig och jag är ledsen att du uppfattar det så. Jag uppskattar dig verkligen som pastor och inspiratör, jag tycker du gör ett fantastiskt bra jobb inom New Wine! För mig är åtskillnaden mellan sak och person fundamental: att jag invänder mot idéer och argument som du för fram i dina debattartiklar innebär inte på något sätt att jag försöker attackera dig som person och ledare. Jag ber verkligen om ursäkt om det har verkat så.
Som jag skrev till dig privat började jag formulera en slutreplik för att skicka till Dagen, men de meddelade mig att din artikel var slutreplik. Så då beslöt jag mig för att publicera den på Hela Pingsten. När nyheten om Mahmoud kom blev jag vare sig förvånad eller bestört: mest bara uppgiven. Det är så här det är att leva i ett land med extremt sträng asylpolitik. Människor far illa, de skadas och dör. Som pastorn i Pingstkyrkan Jönköping sa till Dagen:
”Ingen ska bli trodd, alla ska ut. Nu kommer det avslag på avslag och det är samma skäl.”
Redan innan jag skrev Jesus var också flykting med Stefan var jag engagerad som aktivist för att rädda flyktingars liv. Efter vi skrev boken har jag fått ännu mer insyn i flyktingars vardag i och med att människor kontaktar mig. Jag vet vilket helvete de flyr ifrån och vilket helvete de befinner sig i när deras närvaro ständigt ifrågasätts i det här landet och när man pratar om att de inte ska vara här på grund av kapacitetsbrist.
Jag klarar knappt av att tänka på tjejen från Afghanistan som jag träffade på bibelskolan i somras John, tjejen som Migrationsverket vill utvisa till ett land där kvinnor lever som slavar och där kristna dödas. Jag står inte ut med att tänka på vad hon kommer drabbas av om inte Sverige snabbt ställer om till en generös migrationspolitik som INTE tvångsutvisar ungdomar till lidande och misär. Om inte mängden människor som tillåts stanna ökar kanske just hon kan räddas förvisso, men då är det någon annan tjej som tvångsutvisas i hennes ställe.
Så jag såg en koppling mellan det vi debatterade och Mahmouds tragiska öde, och buntade ihop det som från början var två olika inlägg. Det betyder inte på något sätt vill beskylla det på dig eller att jag får för mig att du tycker att sådan tragik är bra – verkligen inte! Jag kanske borde gjort det ännu mer tydligt i texten. Det jag ville belysa var att eftersom vi alla anser att Mahmouds öde är tragiskt, bör vi alla kämpa mot det som fick Mahmoud att ta sitt liv: den strikta och obarmhärtiga svenska migrationspolitiken.
När det sker en skolskjutning eller liknande i USA höjs det alltid röster för att inte politisera tragedin och exempelvis argumentera i samband med det för att semiautomatiska skjutvapen behöver begränsas. Det är en förståelig reaktion: använd inte folks sorg som argument för din åsikt. Men samtidigt är skjutoffrens död så tydligt kopplade till vapnens tillgänglighet att tragedin är dömd att upprepas om och om igen så länge förändring dröjer. På samma sätt bör vi pratar klimatförändringar när skogarna brinner, vi bör prata bostäder när hemlösa fryser ihjäl och vi bör prata migrationspolitik när en ung kille tar livet av sig på grund av vår migrationspolitik.
Om jag förstår dig rätt är det inte kopplingen Mahmoud-migrationspolitik i sig du ogillar, och därmed har du inga problem med det Ulrik Josefsson säger om myndigheternas beteende, som ju styrs av politiska beslut. Det du har problem med, och som gör att du känner dig ”attackerad”, är att jag kopplar det till just vår debatt. Och återigen, jag har inget emot sig som person, jag tycker du gör ett otroligt bra och viktigt arbete för Guds rike. Det jag vänder mig emot är en idé, som du tycks ge uttryck för två gånger om i Sveriges största kristna tidning, nämligen följande:
Det finns ingen motsättning mellan att rättsligt engagera sig för att kristna flyktingar inte ska utvisas, och att politiskt försvara tanken att vår nuvarande migrationspolitik är nödvändig på grund av kapacitetsbrist.
Om detta inte är vad du anser ber jag om ursäkt, då har jag misstolkat dig. Mitt och många andras intryck är att detta är idén du har försvarat i Dagen. Du är tydlig med att du står på vår sida i kampen för att kristna konvertiter ska få stanna, men insisterar också gång på gång, även i detta kommentarsfält, att Sverige trots att det är ett av världens rikaste länder har någon form av ”kapacitetsbrist” ute i kommunerna som gör att den strikta migrationspolitiken som infördes av den rödgröna regeringen är nödvändig.
Idén är paradoxal, för att inte säga motsägelsefull. Jag ska inte upprepa för mycket av vad jag redan skrev i blogginlägget, men rättsprocessen är ju designad och förändras av politik. De hänger intimt samman: den största garanten för att vi vinner rättsprocesserna är att lagarna förtydligas eller ändras, och både konsekvensen av och intentionen bakom en sådan förändring är generös migrationspolitik. Om Christian Mölks förslag för en generösare migrationspolitik går igenom slipper vi läsa i tidningar om unga afghaner som tar sina liv eller lider av konstant ångest. Om Löfven och Romson inte hade drivit igenom EU:s strängaste migrationspolitik med hänvisning till ”kapacitetsbrist” utan istället haft en generös och välkomnande inställning till flyktingar, hade kanske Mahmoud levt idag.
Du beskriver detta som min ”övertygelse”, men jag har svårt att se hur det är rent matematiskt möjligt med ett land som har vår typ av migrationspolitik och som samtidigt välkomnar flyktingar i Mahmouds situation. Har skulle jag säga att du har en stor bevisbörda. Hur ser det ut rent praktiskt? Hur tar vi emot fler flyktingar med hänvisning till att de kommer bli förföljda om de utvisas, samtidigt som vi säger nej till flyktingar med hänvisning till kapacitetsbrist? Och framför allt: om Sveriges kapacitet inte räcker trots att vi är ett av världens rikaste länder, vilka länder har mer kapacitet än oss? Var är länderna som har kapacitet att ta emot 70 miljoner flyktingar?
Sanningen är den att vi inte har kapacitetsbrist – tack och lov! Vi har kapacitet att ta emot många fler flyktingar likt Mahmoud, halleluja! Vi tillhör de länder som har mest kapacitet i hela världen att ta emot flyktingar. Det är ett matematiskt faktum, vi är väldigt rika och har därtill en stor stat. Vi har mycket mer kapacitet att ta emot flyktingar än de fattiga länder som – och det här kan du vid det här laget – tar emot 90% av världens flyktingar. Det är fakta, det är sanning. Nedskärningar i kommuner beror inte på kapacitetsbrist, för vi är ett rikt land. Politiker som säger att vi har kapacitetsbrist talar inte sanning, för vi är ett rikt land. Jordanska politiker som gör nedskärningar och pratar om kapacitetsbrist kan ha en poäng, för de är ett fattigt land som tagit emot fler flyktingar än oss. Men Sverige är ett rikt land med en rik stat. Siffrorna ljuger inte.
Du skriver att Edsinger förstått ditt resonemang och utvecklar det på ett utmärkt sätt, vilket torde syfta på hans argumentation kring mental kapacitetsbrist ovan där folkviljan och samhällskontraktet gör att vi sätter stopp för flyktinginvandring. Men som jag skrev till honom är samhällskontraktet och folkviljan högst föränderliga, tack och lov! Idag kanske den allmänna inställningen är att abort är bra, att religiösa friskolor är dumma och att samhällskontraktet förbjuder oss att ta emot kristna konvertiter från Afghanistan, men imorgon kan det vara annorlunda. Därför behöver vi gemensamt argumentera för att vi praktiskt och ekonomiskt HAR kapacitet att ta emot flyktingar som flyr från förföljelse och att det enda som hindrar oss är mentala hjärnspöken.
Jag hoppas innerligt att du vill stå med i den kampen, John. Vi har skapat ett forum på FB, Flyktingvänliga kristna, där vi hjälper varandra både hantera praktiska situationer i rättsprocesserna och i församlingarna, samt diskuterar hur vi bäst bedriver opinion för att fler människor ska få stanna. Jag har aldrig på något sätt ifrågasatt att du precis som alla andra ser Mahmouds öde som hemskt och tragiskt och något som inte får upprepas. Det är därför jag vill rikta din uppmärksamhet på hur intimt sammankopplat det är till vår hemska nuvarande migrationspolitik och hur vi bör hjälpa varandra att förändra den.
Vi behöver inte bo i ett land som inbillar sig att det har kapacitetsbrist trots att det är jätterikt. Vi behöver inte bo i ett land som utvisar unga killar och tjejer till förföljelse. Vi kan bo i ett land som välkomnar, välsignar och hjälper flyktingen och invandrare precis som skriften uppmanar oss till, och vi kan inspirera andra länder att göra detsamma för att så många liv som möjligt räddas.
All välsignelse!
Micael
GillaGilla
John och Micael,
Nu när New Wine tas upp i sammanhanget önskar jag ge en tanke om att ert gemensamma problem i framtiden är att förklara hur de helanden som New Wine fokuserar på även har en stor plats inom muslimsk praktik. Kan vara bra att börja fundera på det så ni kan förklara skillnaden mellan bibelns helanden och den muslimska.
GillaGilla
Hej Micael!
När jag använde ordet ”attackera” menade jag typ det du nu skriver att du argumenterar mot ”idéer och argument”. Jag tar för givet att du skiljer mellan sak och person, och kände mig inte illa till mods av det i sig. No hard feelings, men tack ändå att du förtydligar!
Det var det faktum att du känslomässigt tar din utgångspunkt i en tragik som berör många just nu jag reagerade på. Jag tror att detta kan vara stötande/sårande för dem som står mitt uppe i det som hänt och dessutom förhindra en del läsare från att bara se på de ”idéer och argument” vi samtalar om. I det sammanhanget kan det uppfattas som att ditt återkommande citerande av mitt namn efter frågan om fler kommer att dö (?) var menat som ett försök att skapa ett känslomässigt avståndstagande till det jag skrev. Jag tyckte inte att detta underlättade det sakliga samtal jag efterfrågade i min artiklar.
Du delar nu dina erfarenheter av flyktingars situation och hur detta berör din känslomässigt. Sedan gör du ytterligare en ansträngning att få mig förstå att vi inte har ”kapacitetsbrist”. Jag använde inte det ordet i mina artiklar, men jag kan gå med på att du använder det för att beskriva mina slutsatser. Det är viktigt att vi kan ha ett sakligt samtal om de här frågorna. Du talar återkommande om att något är ett ”matematiskt faktum”. Ett sådant faktum är att Sveriges kommuner är skuldsatta. Vi behöver hitta politiska lösningar.
Jag vill verkligen visa dig all respekt i ditt engagemang och därför gör jag ett försök till att förklara varför jag ställde de frågor jag gjorde.
Jag vill inte hamna i ett läge där jag jämför mina erfarenheter med dina, men kanske är det bra att du vet lite. Jag har pratat med väldigt många flyktingar och hört många hjärtskärande berättelser från de som kommit i stort antal senaste åren. Som församling har vi gjort insatser på detta område. Men sedan mitt äldsta barn började skolan 2002 på en skola med ca 70 nationaliteter har jag på veckobasis kommit närmare de utmaningar vi har. Läs noga nu: Det är INTE samma sak att vuxna kristna engagerar sig missionellt och med barmhärtighet mot flyktingar, som att leva mitt i det i vardagen med sin familj. Jag pratade med en missionär till mellanöstern för några år sedan och förväntade mig att finna förståelse för hur det är att ha barnen i en skolklass med majoritet muslimer. Då visade det sig att när han var missionär så hade de barnen på en internationell skola med elever från väst! Lite snopet för mig! Mina barn, uppvuxna i Vänersborg, har en annan erfarenhet än missionärens barn! Jag lovar dig, Micael, det mina barn sett och hört är något helt annat än de värderingar vi tar för givet. Och värderingar är också viktigt!
Även om du hittade en lösning som vänder kommunernas underskott till överskott, så är det jättesvårt att få fram lärare, sjukvårdspersonal, poliser etc. Sedan är det så, att t.ex. lärare har en läroplan att förhålla sig till. Det läggs en psykisk press på personalen när många elever inte har en chans at bli godkända. Det skulle behöva många resurser i klassrummen än som finns idag. Istället flyr man yrket och en del går i väggen. Jag skulle kunna måla upp bilden mycket mer. Det jag ser grundar sig inte på statistik och artiklar jag läst på nätet, utan på vad jag sett med egna ögon.
När det gäller resonemanget runt välfärdsstaten får vi bestämma oss. Vi kan ju säga att vi inte vill ha den som den ser ut idag och då behöver vi inte ta hänsyn till hur många som bidrar och hur många som mest ”använder”. Men jag tror att de flesta svenskar vill att alla barn ska ha tillgång till en bra skolgång och bra sjukvård. Jag skulle vilja vända dina argument tillbaka mot dig – jag ser inte hur det du säger går ihop matematiskt.
När jag skrev att vi måste ha två tankar i huvudet samtidigt, tycker du jag lever med en paradox. Får jag ändå be om förbön? Bara nu i oktober har vi åtminstone fyra medlemmar i församlingen som ska infinna sig till domstolsförhandlingar för att få sina flyktingskäl prövade. Det tar mycket tid och engagemang och påverkar oss känslomässigt. Bed för oss är du snäll. Jag önskar dig det bästa jag kan tänka mig i din tjänst – Guds välsignelse!
GillaGilla
Hej John! Tack för svaret. Då förstår jag vad du menar med attackerad, skönt att du inte känenr dig träffad personligen. För som sagt, dig som person gillar jag verkligen!
Låt mig vara tydlig med att jag inte på något sätt förnekar din eller dina barns erfarenheter, jag förnekar inte utmaningarna i Vänersborg vare sig när det gäller nedskärningar och svårigheter att rekrytera personal, eller när det gäller hemska värderingar flyktingar för med sig såsom antisemitism eller kvinnohat. Min poäng är inte att era erfarenheter är felaktiga. Min poäng är att de inte innebär att det skulle vara nödvändigt eller moraliskt att tvångsutvisa dessa ungdomar till farliga länder där de inte vill vara.
Låt oss börja bakifrån. Jag nämnde ovan att värmlänningarna på Rudsskolan i Karlstad där jag gick hade förfärliga värderingar, demoniska till och med. De hatade svarta, kvinnor, judar, muslimer, kristna, alltihopa. Det är ett verkligt problem som behöver addresseras. Men ingen lärare eller kurator föreslog tvångsutvisning till Nordpolen som en lösning på deras hemska värderingar. Dels för att vi inte gillar att tvångsutvisa dem som är födda här, men dels för att jag tror att vi inser att deras värderingar inte förändras av att tvångsförflyttas. Tvärtom kanske de bara radikaliseras. Samma sak gäller flyktingar från Syrien. Vi behöver prata med dem, utbilda dem och evangelisera för dem för att deras värderingar ska ändras. Att tvinga dem tillbaka till kriget eller till ett fattigt land med sämre kapacitet att integrera och hjälpa än Sverige kommer inte ge dem bra värderingar.
Och som jag påtalat flera gånger tidigare, det faktum att Sverige är ett av världens rikaste länder förändras inte av situationen i Vänersborg, för situationen i Vänersborg behöver inte bero på att Sverige saknar kapacitet att ta emot flyktingar: det kan bero på ojämlikhet inom landet, att nedskärningarna görs på grund av politiska beslut och prioriteringar, att planeringen för flyktingmottagandet varit dåligt, etc.
Här är en artikel de utvecklingsländer som tar emot nästan alla världens flyktingar (84 % står det i artikeln men det har gått upp sedan dess): https://www.weforum.org/agenda/2017/06/eighty-four-percent-of-refugees-live-in-developing-countries/ Det är länder som Sydsudan, Tchad, Uganda, Niger, Jordanien, Burma, Centralafrikanska republiken, Pakistan, Iran, DR Kongo, m.fl.
Vilka av dessa länder har större kapacitet att ta emot flyktingar än Sverige? Vilka av dessa länder kan snabbare ordna poliser och lärare? Vilka av dessa länder har större budget för skolorna? Vilka av dessa länder har rikare kommuner? Vilka av dessa länder har ett mer utvecklat jämställdhets- och antidiskrimineringsarbete som kan utmana unkna värderingar?
Svaret är enkelt: inga. Vi har mer kapacitet än dem alla, för att vi är rikare än dem alla.
Om jag inte misstförstår dig tvivlar du på att Sverige är ett rikt land, eller åtminstone att vårt skyhöga BNP per capita skulle säga det. Du poängterar att Sveriges kommuner är skuldsatta. Och ja, alla Sveriges kommuner har skulder: https://www.di.se/nyheter/hela-listan-sa-skuldsatt-ar-din-kommun/ Nästan alla världens länder har skulder: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_external_debt Skulder är inte ett mått på fattigdom, de länder som har högst belåning per capita är bland annat Luxemburg, Monaco och Singapore, medan de som har lägst inkluderar Nigeria, Burundi och Afghanistan. Jag tror du är enig med mig om att de förstnämnda länderna inte är världens fattigaste och de sistnämnda är världens rikaste. Hög skuld uttrycker hög likviditet, att banker och andra länder vågar låna ut för man vet att de kan betala tillbaka. Samma sak gäller kommunerna, höga skulder indikerar att kommunen är rik. Jag och min fru Sarah, som är nationalekonom, gjorde en video där vi pratade om detta: https://www.facebook.com/micael.grenholm/videos/vb.791152838/10156313504612839/?type=2&video_source=user_video_tab
Du poängterar att svenskar vill ha bra sjukvård och skola, och självklart är det så – det vill alla i världen, och det bör alla i världen ha. Och av alla i världen har svenskarna bland den bästa sjukvård och skolgång som existerar. Sydsudan, Tchad, Uganda, Niger, Jordanien, Burma, Centralafrikanska republiken, Pakistan, Iran och DR Kongo har inte bättre sjukvård och skola än oss. Ändå tar de emot de flesta av världens flyktingar. Här är en lista av världens länder enligt Human Development Index, som bland annat mäter medellivslängd och utbildning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_Human_Development_Index Sverige hamnar i toppen, medan de fattiga utvecklingsländer som tar emot flest flyktingar hamnar lägre ner.
När du skriver ”Det jag ser grundar sig inte på statistik och artiklar jag läst på nätet, utan på vad jag sett med egna ögon” låter det som att du inte bryr dig om vad statistiken säger i särskilt stor utsträckning: att siffrorna säger att Sverige har kapacitet att ta emot flyktingar spelar inte så stor roll när du SER i Vänersborg att vi har kapacitetsbrist. Och jag kan förstå på ett psykologiskt plan att det fungerar så, du ser saker om och om igen som du tolkar som att Sverige saknar pengar för att ta emot många flyktingar, och så plötsligt kommer Micael Grenholm med tabeller från Världsbanken som säger något annat. Det ligger närmare att ifrågasätta mig och världsbanken än vad du och dina barn har sett. Men som sagt, jag säger inte att du och dina barn sett fel: jag säger att det inte betyder vad du har tyckts tro att det betyder, att Sverige har någon form av resursbrist. Faktum är att andra länder som tar emot fler flyktingar har ÄNNU mer resursbrist, de är ÄNNU fattigare, har ÄNNU färre lärare och ÄNNU större utmaningar. Och någonstans behöver världens 70 miljoner flyktingar ta vägen. Idag tar nästan alla vägen till fattiga utvecklingsländer, och det menar jag är fel: rika länder som Sverige behöver ta emot fler för att avlasta de fattiga länderna.
Absolut ska jag be för era församlingsmedlemmar, att de får stanna i vårt rika land och att de inte tvingas ut till lidande och misär. Jag ber för alla i liknande situation, kristna eller ej. Rädda barnen kom just med en larmrapport om att över hälften av barn som tvångsutvisas till Afghanistan har utsatts för våld och tvång, majoriteten av dem går inte i skola och en femtedel har utsatts för försök att rekryteras till våldsgrupper: https://www.expressen.se/nyheter/radda-barnen-kritiserar-atervandarprocess/ Det måste bli ett slut på denna galenskap. Det ber jag för!
Gud välsigne dig!
GillaGilla
För den som inte har följd med i samtalet på FB kan jag här återge de fyra punkter som jag där tog upp, i min dialog med Micael. Den som vill ha hela resonemanget får leta upp tråden. 🙂
1) Även jag tycker att Sverige har en moralisk plikt att hjälpa fler människor. Jag har i flera artiklar argumenterat för rejäla strukturella förändringar, såsom införandet av fler låglönejobb och även en möjlighet att ”kvala in” i välfärdssystemet som ett sätt att möjliggöra ett större flyktingmottagande – utan att samtidigt underminera vare sig välfärdsstat eller samhällskontrakt.
2) Jag delar inte din övertygelse att Bibeln självklart ska tolkas som att vi ”inte kan behandla invandrare och infödda olika”. Draget till sin spets kräver detta att vi måste ha fri invandring, och att vi inte kan ha någon skattefinansierad välfärdsstat. Slutsats: om du har rätt, är välfärdsstaten ond – precis som John skrev.
3) Jag skulle gärna se en mer generös hållning i invandringsfrågan, och har skrivit flera ledartexter i Världen idag på detta tema. Där pekar jag också ut ett antal politiska reformer som jag tror är nödvändiga för att kunna uppnå detta.
4) På ett sätt håller jag med om att en procent bistånd är löjligt lite. Problemet är dock att bistånd inte alltid får de effekter som man skulle önska. Under tidigare decennier finns det t ex mängder av exempel på hur bistånd snarast har hindrat nödvändiga reformer och hållit diktatorer under armarna. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun här. Personligen skulle jag gärna se att Sverige gav mer riktat bistånd till FN:s flyktingläger, som enligt uppgift har svårt med finansieringen. Men då anses man tydligen vara SD-kramare, eftersom det handlar om att ”hjälpa människor på plats”!?
GillaGilla
Två synpunkter med anledning av Edsingers kommentarer.
Vi lever i ett land som genomfört en lång rad skattesänkningar. Det betyder att det idag bör finnas ett rejält ekonomiskt utrymme som skulle kunnat användas i den allmänna välfärden, men som nu i stället hamnat i andra fickor. Jag förstår upprördheten hos människor som känner att denna välfärd inte längre levererar. Jag lever själv i en familj där det finns kronisk sjukdom och vet hur utsatt och utlämnad en sjuk människa kan bli. Men det jag inte förstår är varför ilskan inte riktas mot de rikedomar som fortfarande finns, men som nu används till annat än att skapa trygghet för de mest utsatta. I stället riktas pekfingret mot människor som inte haft någonting med dessa politiska skattebeslut att göra. Exempelvis mot människor som råkat födas i länder där det råder krig och som därför tvingats fly, bland annat till vårt land. Där är problemet, säger Edsinger. Och lösningen på problemet är att ge dessa utsatta människor ännu sämre ekonomiska villkor. På så vis förvandlar han vårt eget problem – att staten gått miste om skatteintäkter – till ett problem som handlar om de där främlingarna.
Edsinger ger även uttryck för en snävt ekonomisk människosyn där skatter och välfärd reduceras till siffror i kalkyler som alla människor går omkring och räknar på. Han skriver att alla i rimlig mån bör ”få tillbaka” sina skattepengar. Jag ser det på ett helt annat sätt. Många personer bör få tillbaka väldigt lite. Exempelvis personer som haft goda inkomster och varit relativt friska. Sådana personer bör tacka sin lyckliga stjärna eller Gud eller sina gener eller slumpen eller what ever. De som inte behövt mer stöd och hjälp än genomsnittet, därför att de inte råkat få en kronisk sjukdom eller därför att de inte råkat födas in i eländiga sociala villkor eller därför att de inte behövt starta om från noll därför att de flytt från krig, dessa materiellt lyckligt lottade personer bör räkna med att gå rejält minus på skattekontot. Det är vad solidaritet handlar om. Att vi självklart ska hjälpa de svagaste är också vad Jesus undervisar om i Matt 25:31-46. Där för övrigt Jesus även berättar om den förvåning som kommer att sprida sig på domens dag. Både getterna och fåren kommer att be Människosonen om förklaringar, för ingen verkar fatta någonting. Så om Edsinger litar på Jesu ord, bör han alltså förbereda sig på att bli rejält förvånad.
GillaGilla
Det finns inga rikedomar som du pratat om. Svenskar är belånade upp över öronen. När konjunkturen svänger kommer alla bli lidande men främst de längst ner i samhället och sen gruppen kommer öka. Ett fungerande samhälle visar solidaritet efter förmåga. Jesus talar aldrig om att samhället skall värna de fattiga utan att du och jag skall göra det. Att den ofantliga sektorn sväljer enorma summor pengar är inget nytt. Därför behövs en regering som inte är vänster eftersom socialdemokraterna är de som sett till att fler sjuka får avslag på sjukpengarna och fler barn med särskilda behov får indragna resurser.
GillaGilla
Hej Johan!
Som du säkert vet finns det olika sätt att tolka det ekonomiska läget, och även vilken skattepolitik som är mest gynnsam – och mest rättvis. Ofta kan detta uttryckas genom en vänster–höger-skala, och jag förstår på ditt inlägg att du köper vänsterns beskrivning av sakernas tillstånd. Men det finns alltså andra möjliga förhållningssätt. Till exempel var det så att skatteintäkterna faktiskt ökade tack vare den tidigare Alliansregeringens jobbskatteavdrag. Orsaken var framför allt att det blev mer lönsamt att arbeta, och att fler därför gick från bidrag till arbete. Så när du förordar skattehöjningar är det paradoxalt nog så att detta inte nödvändigtvis leder till större skatteintäkter.
Sen tillskriver du mig åsikten att det är människorna som flyr som är problemet. Det har jag aldrig sagt. Däremot måste vi ha en invandringspolitik med tillräckligt stark folklig förankring. Några förslag på strukturella reformer som på nytt skulle möjliggöra ett större flyktingmottagande ger jag här: http://olofedsinger.se/forutsattningar-for-en-generos-invandringspolitik/
Du är i din fulla rätt att tycka att folk inte ska förvänta sig att få så mycket tillbaka för sina skatteinbetalningar. Men du har nog svårt att få någon majoritet bakom denna hållning. Så så länge vi lever i en demokrati får du nog räkna med att detta är en viktig parameter. Och som jag skrev tidigare: i Sydeuropa, där man ofta upplever att man ”får mindre” för sina skattepengar, är också skattemoralen betydligt lägre. Inget drömscenario, om du frågar mig.
Sen hör det ju till saken att de flesta svenska skattebetalare nog skulle prioritera just de kroniskt sjuka före invandrare från andra länder. Själv har jag inte uttalat mig i denna fråga, och anser nog att det behövs en balans mellan perspektiven. Men det är en annan diskussion, som jag inte har för avsikt att gå in i här.
GillaGilla
Hallå Olof! På det här forumet har man skrivit mycket om krigen i gamla testamentet, och en av kommentarerna på en av grenholms inlägg där han lyfte upp hyberbolen i gamla testamentet och fick svar i kommentarssektionen att ”Copans hyperboltes läcker som ett såll” och länkade till ett inlägg på facebook. Finns det några oöverkomliga problem med hyperboltesen eller är det ett bra förhånningssätt till GT?
GillaGilla
Det är väl detta som brukar kallas för ”off topic” … Men kort svar då: Jag köper mycket, men inte allt, i Copans hyperboltes. I den andra upplagan av min bok om krigen i GT går jag lite djupare in på detta. Kolla gärna in den!
GillaGilla
Olof Edsinger:
Det är intressant att du i dessa frågor hela tiden hänvisar till vad majoriteten tycker. Majoriteten i vårt land tycker en väldigt massa saker. Majoriteten anser exempelvis att människor av samma kön bör kunna gifta sig precis som alla andra. Det tycker även jag. Men det gissar jag att du inte tycker. Skulle du tillämpa samma logik på äktenskapsfrågan som du här tillämpat på flyktingfrågan och skattefrågan, så skulle du säga till dig själv: det är ingen mening att argumentera för äktenskap enbart mellan man och kvinna för det finns inget stöd i majoriteten för den frågan. Och eftersom majoriteten av svenska folket inte tror på den bibliske gud som du tror på, så bör du även avstå från att försöka sprida denna tro, eftersom den folkliga förankringen saknas. Du skulle helt enkelt behöva tiga i väldigt många frågor som ligger dig varmt om hjärtat. Men jag är övertygad om att du inte tänker så i dessa frågor. Jag är övertygad om att du vill strida för det som du anser vara det goda och sanna, alldeles oavsett var opinionen råkar ligga. Så varför gör du inte likadant i flyktingfrågan och skattefrågan? Om det är så att du tycker likadant som den folkopinion du målat upp, då tycker jag att du rakryggat ska säga det. I annat fall tycker jag att du bör verka för att förändra denna opinion.
GillaGilla
Hej igen!
Det stämmer att jag inte är rädd för att försöka påverka folkopinionen där jag anser att det är motiverat. Men därmed är inte sagt att jag tänker likadant som du (eller Micael) i dessa frågor. Några exempel:
1) Jag delar inte Micaels hållning att välfärdsstaten är ond, bara för att den förutsätter reglerad invandring. Jag delar inte heller hans sätt att tolka GT:s texter om flyktingar som att man som kristen måste stå för fri invandring (eftersom kärleksbudet inte förutsätter att allas likhet i värde också måste innebära likhet i rättigheter). En viktig orsak till detta är att jag bejakar det likaledes bibliska stödet för äganderätten – och därför inte heller är kommunist.
2) Frågan om skatter är på ett särskilt sätt beroende av folkopinionen av det enkla skälet att en stark misstro mot skattesystemet får förödande konsekvenser för statsfinanserna. Om politikerna fattar beslut som gör att stora grupper anser att skattesystemet är orättfärdigt, kommer det alltså att motverka sitt eget syfte. Det är därför som jag återkommer till folkviljan i dessa frågor. Om det inte hade varit för 1 hade jag ändå gärna gjort som dig och Micael = försökt påverka opinionen till att omfamna (mer eller mindre) fri invandring. Men i stället försöker jag att påverka opinionen utifrån en annan målsättning, som jag har kallat för ”barmhärtig realism”, något som du finner flera exempel på på min blogg.
3) Jag anser inte att jag som kristen ska försöka påverka lagstiftningen i riktning mot en kristen lärjungaetik. För att denna ska vara rimlig krävs att vi har ställt oss under Jesu herravälde och blivit fyllda av hans Ande. Orsaken till att jag tror att samkönade äktenskap är en dålig idé även för ett sekulärt samhälle är att detta har med själva grundkoden i skapelsen – och samhället – att göra. Hade äktenskapet varit en exklusivt kristen institution skulle jag alltså inte försöka påverka någon som inte är kristen till att omfamna det.
GillaGilla
Ett exempel på vart miljarderna går som vi betalar i skatt https://www.lerumstidning.se/2007/04/kommunen-byter-logga-och-profil/
GillaGilla
Dan,
Om man läser på konsumentverkets hemsida vad en 20-åring kostar att försörja idag får man fram följande utifrån ditt exempel:
Antag att kommunen i exemplet ger pengarna till asylsökande ungdomar i stället för en ny kommunlogga, kostnad 2,5 miljoner, kan man försörja cirka 15 st 20-åringar under ett år. Detta är beräknat på att ungdomen bor i egen rymlig bostad. Hyreskostnaderna mellan olika kommuner varierar, i vår kommun får man en trea för den kostnad som konsumentverket kalkylerat med, vilket får betraktas som tilltaget. Många ungdomar delar glatt på en trea tills man står på egna ben vilket öppnar för att ta emot ytterligare människor. Och om ungdomen får bo hemma hos en familj sänks kostnaden än mer på ett sådant sätt att man kan ta emot några till. Om Lerum kommun ville giva sitt årliga marknadsföringskapital under ett år kan man försörja mellan 30-40 asylsökande 20-åringar under ett år. Om ungdomarna delar lägenhet kommer man givetvis upp i ett generösare antal.
Antalet kommuner i landet är 290 st. Detta multiplicerat med ovanstående siffror ger en hint om vad man kan göra om man anser människoliv viktigare än marknadsföring.
Klicka för att komma åt kostnadsberakningar-flytta-hemifran-2018-konsumentverket.pdf
GillaGilla
”flyktingars närvaro i kommunen med ”antisemitismen, radikalt annorlunda kvinnosyn”
Denna fördom om flyktingar har även jag levt med. Sedan flyktingar blivit vardag i den omedelbara närheten har mina fördomar bryts ned och bytts ut mot verklighet. Skulle jag fortsatt blunda för verkligheten kunde jag lika gärna idiotförklarat mig själv.
De ungdomar som möter mig, främst från Afghanistan, Syrien och afrikanska länder är rena förebilder för mänskligt och gott leverne. Och nu talar jag om det bibliskt goda och inte om nåt allmänt flum. Ansvarsfulla, respektfulla och intresserade. De unga männen frågar äldre svenska kvinnor hur de ska göra för att göra rätt när de mött en ung svenskfödd kvinna som de förälskat sig i. ”Jag vill göra rätt, hur ska jag göra?” lyder frågan, bokstavligt, med ett tonfall som gör en högst berörd. Tänker ens en svenskfödd ung man en sådan tanke när han blir förälskad?
På bussen sätter sig ohämmat män från olika länder bredvid blonda tanter och tjejer och inleder assimilerande samtal om hur de kan anpassa sig, inte hur vi ska göra. De kallar oss mammor… (Och man tänker ”Ge mig 10 år så jag kommer ifatt din mognad”)
Det kom en broschyr i brevlådan strax innan valet från SD där man argumenterade för kortare köer inom sjukvården genom stram invandringspolitik. Faktum är att går man in på en hälsocentral idag står det utländska namn på vartannat läkarrum. Vilken verklighet lever SD i ? När Åkesson går till hälsocentralen, checkar han då i förväg att läkarens efternamn slutar på -sson, kvist, ström eller blad?
Kan inte gå in på personliga vittnesbörd men vi som vuxit upp i Sverige har i det stora hela inte en susning om vad ungdomarna som kommer hit varit med om. Det är vår skyldighet att lyssna och gå med dem.
I Jesu namn.
GillaGilla