Stor uppslutning på bönedagen för flyktingar och konvertiter

För några veckor sedan kontaktade pingstpastor Christian Mölk mig och ”flyktingpastorn” Bengt Sjöberg och föreslog att vi skulle sammankalla till en nationell bönedag för flyktingar och konvertiter. Vi förfäras alla tre av det grymma sätt Sverige behandlar flyktingar på, inte minst de som konverterat till kristendomen och ändå utvisas till livsfarliga länder där kristna förföljs.

Vi skrev pressmeddelande, startade ett Facebookevent och tipsade församlingar. I söndags, på Domsöndagen, var det dags. Och responsen var enorm, långt utöver min förväntan.

Vi vet att människor bad i Jönköping Pingst, Svenska Kyrkan i Håbo, Pingst Karlstad, Immanielskyrkan i Lund, Pingst Hudiskvall, Pingst i Sala, Vasakyrkan i Örebro, Sävar-Holmöns församling, Romelanda Kyrka, Equmenia/EFK Askersund, flera församlingar Kristianstad (de samlades även för en manifestation på Stora Torg), Smyrna Göteborg, Smögens missionskyrka, Församlingen Klippan i Rockneby, Rommelanda kyrka, församlingar i Botkyrka, Eskilstuna, Härnösand, Timrå, Pingst i Söderhamn, Falköping Pingst, Uppsala Mosaik, Equmeniakyrkan i Holmedal, Filadelfiakyrkan och Folkungakyrkan i Stockholm.

Säg till om fler församlingar ska läggas till denna lista!

På många av dessa platser bads den gemensamma bönen:

Gud,
Du som har skapat och älskar alla människor
och ser på oss med stor barmhärtighet,
beskydda dem som har drivits på flykt.
Vi ber särskilt för våra systrar och bröder
som utvisas mot sin vilja till länder med svår förföljelse.
Tack för att du står på deras sida.
Vi ber att de system
som utsätter människor för livsfarliga situationer
bryts ned och förändras.
Tack för att du hör vår bön.
I Jesu namn, amen.

Vi avslutade bönedagen med följande hälsning:

Vi är helt häpna över den stora uppslutningen! Från norr till söder, från väster till öster, har Gud samlat sitt folk till bön.

Tillsammans har vi bett till Gud att gripa in i våra respektive situationer, att rädda de flyktingar och konvertiter vi har i vår närhet, och att förändra situationen i vårt land. Men vi tror också att den här bönedagen inte bara välsignar flyktingar och konvertiter, utan även oss svenskar. Vi får upp ögonen för Guds hjärta och inser att vi inte längre är svensk eller flykting, utan broder och syster i Kristus. Idag har vi bett och fastat, imorgon fortsätter vi att be och arbeta.