Är mitt mirakelargument ett cirkelresonemang?

I en kommentar i Facebookgruppen Vi som läser Dokumenterade mirakler uttryckte Annie Svensson kritik mot min bok Dokumenterade miraklers centrala argument (VOTEB-argumentet för mirakler i kapitel 14). Jag välkomnar verkligen en diskussion kring detta argument eftersom det i min mening är det viktigaste i hela boken.

Annie skriver:

[D]e argument som Grenholm formulerar är av teologisk karaktär, snarare än filosofisk. Flera argument är cirkelresonemang. Där slutsatsen föregrips i premisserna. Dessutom beskrivs de förhatliga naturalisternas sätt att argumentera som förkastligt. Grenholm råd till naturalisten är det här: ”Alla argument mot miraklers existens måste ta sin utgångspunkt i något annat än att mirakler inte finns…” (156)

I det gudsargument som presenteras görs flera svaga och felaktiga antaganden. Så motsäger påståendet i punkt två (Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända) påståendet i punkt fyra (Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.). s. 231. Om nu de naturliga fenomenen är okända – hur går det då att påstå att inte alla VOTEB har naturliga orsaker? Det var ju okänt. Grenholm gör samma misstag som han varnade naturalisten från att göra – han förutsätter att mirakler finns.

Min respons:

För tydlighetens skull kommer här hela argumentet:

1. Vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) beror antingen på naturliga eller övernaturliga fenomen.
2. Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända.
3. Många VOTEB finns.
4. Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.
5. Alltså är sannolikheten att minst ett VOTEB beror på övernaturliga fenomen mycket hög.
6. Alltså är det mycket sannolikt att övernaturliga fenomen finns.

Annie menar alltså att premiss 2 och 4 säger emot varandra, detta för att om fenomen är okända så kan vi inte avgöra dess sannolikhet. Om jag har uppfattat hennes argumentation korrekt ser jag inte riktigt varför man behöver dra in premiss 2, då vore premiss 4 självmotsägande (eftersom den också innehåller begreppet ”okänd”).

Med det sagt är jag medveten om att premiss 4 är den mest kontroversiella premissen, och jag ägnar mest utrymme åt att försvara just den. Om premiss 2 skriver jag att den är uppenbart sann

”eftersom VOTEB är vetenskapligt oförklarliga när vetenskapen använder metodologisk naturalism. Det innebär med nödvändighet att eventuella naturliga förklaringar till VOTEB är okända, för vore de kända skulle det inte röra sig om ett VOTEB utan ett förklarligt, naturligt tillfrisknande som sammanföll med bön.” (Dokumenterade mirakler, s. 231).

Premiss 2 är mer ett tydliggörande än något annat, utifrån min definition av VOTEB.

Är det då omöjligt att avgöra sannolikheten hos något som är okänt? Nej, faktum är att vi gör det ganska ofta. När jag föreläser utifrån boken brukar jag fråga publiken varför det är varmt och ljust på dagen.

”Solen!” brukar någon svara då.

”Intressant hypotes”, säger jag. ”Jag håller inte med. Jag tror det beror på något annat, ett okänd naturligt fenomen. Jag kan inte ge några bevis för detta eftersom jag inte vet vad det är, inte heller kan jag beskriva det av uppenbara skäl. Men det är anledningen till att det är varmt och ljust på dagen, att solen är uppe då är bara en slump.”

Jag har än så länge inte lyckats övertyga någon. Vi betraktar alla denna hypotes som väldigt osannolik. Jag tycker inte man ska säga att den är omöjlig – vi kanske fått allt vi tror om ljus och värme om bakfoten – men det är fullt rimligt att beskriva det som osannolikt att det är något okänt snarare än solen som värmer upp oss.

På samma sätt kan okända saker vara sannolika. Om någon vinner 120 miljoner på lotto och varken media eller lotteriföretaget vet vem vinnaren är, betyder inte det faktum att vinnaren är okänd att det är osannolikt att en okänd person vunnit lotteriet – eller än värre, att det skulle vara osannolikt att lotteriet överhuvudtaget hade vunnits!

Så att naturalister hänvisar till det Okända ger dem inte frikort att hävda sin teori vara mer sannolik än mirakler. Så länge man inte kan ange skäl och argument till att betrakta okända naturliga fenomen som sannolika förklaringar till VOTEB så ser jag ingen anledning att betrakta dem som sannolika.

Annies svar på ovanstående:

Som jag ser det är ett av problemen med Micaels argumentation att ordet “okänd” laddas med helt olika möjligheter, beroende på om ordet befinner sig på naturalisternas planhalva eller om det befinner sig på mirakelsidan. Om vi tittar på premiss 2 (Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända) så förklarar Micael i boken: ”VOTEB är vetenskapligt oförklarliga när vetenskapen använder metodologisk naturalism.” Micael kommenterar i repliken ovan: ” … att naturalister hänvisar till det Okända ger dem inte frikort att hävda sin teori vara mer sannolik än mirakler. Så länge man inte kan ange skäl och argument till att betrakta okända naturliga fenomen som sannolika förklaringar till VOTEB så ser jag ingen anledning att betrakta dem som sannolika.” Att någonting är okänt innebär alltså att dörren stängs, när vi befinner oss på den naturalistiska sidan.

Men när Micael beskriver det okända på sin egen sida av argumentationen – mirakelsidan – då låter det på ett annat sätt. Det mirakulöst okända är öppet och fullt av möjligheter. ”Tänk efter, hur kan du rimligtvis nå slutsatsen att något är omöjligt?” (s. 156) och ”Den som hävdar att mirakler är omöjliga för att han eller hon inte har sett dem, eller är övertygad om att ingen människa någonsin har sett dem, går därför för långt. Det är omöjligt att säga att något är omöjligt enbart baserat på observationer.” (s.158).

Det naturalistiskt okända är okänt på grund av den naturalistiska metodens misslyckande. Här anger det okända en brist, en kunskapsbrist. Här antyds inga möjligheter till tänkbara hypoteser eller förklaringar. Intressant i detta sammanhang är det som Micael i boken kallar den ”naturalistiska karusellen”. Det naturalistiskt okända innebär att vi inte ens kan föreställa oss vad som skulle kunna vara en förklaring. Allt som finns är en cirkulär, negativ bevisföring.

Det mirakulöst okända behandlas på ett annat sätt. Här finns det förslag på svar. Nämligen att det hela beror på mirakel. Det mirakulöst okända är fullt av optimism. Det finns en öppning mot något. Det okända kan här vara sannolikt. På sina föredrag ställer Micael följande fråga: ”Är det då omöjligt att avgöra sannolikheten hos något som är okänt? Nej, faktum är att vi gör det ganska ofta.”

Så till min invändning. Jag skrev: ”Så motsäger påståendet i punkt två (Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända) påståendet i punkt fyra (Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.). s. 231. Om nu de naturliga fenomenen är okända – hur går det då att påstå att inte alla VOTEB har naturliga orsaker? Det var ju okänt.”

Jag menar att eftersom Micael behandlar det naturalistiskt okända som stängt och låst, så kommer premiss 4 som ett brev på posten. Men hur skulle det bli om “det okända” i stället laddades på samma sätt på båda sidor av diskussionen? Faktum är att det på den naturalistiska sidan finns väldigt många öppningar och möjliga förklaringar. Vi vet att människor blir feldiagnostiserade, att placebo och olika självläkande existerar. Och detta utifrån vetenskaplig kunskap, med metodologisk naturalism som grund.

Min slutreplik:

Det tycks mig som att Annie har backat från sin ursprungliga invändning mot VOTEB-argumentet. Snarare än att hävda att vi inte kan bedöma sannolikhet vad gäller det okända menar hon nu att jag betraktar okända fenomen på ett inkonsekvent sätt, beroende på om de är naturliga eller övernaturliga. Hon tycker att jag borde behandla okända naturliga fenomen (ONF) med mer ”optimism”, precis som hon anser att jag gör angående okända övernaturliga fenomen.

Det finns dock ett problem här. Jag pratar inte om okända övernaturliga fenomen, eller okända mirakler. Och innan någon anklagar mig för att vara inkonsekvent av just den anledningen vill jag förtydliga vad det egentligen är jag menar med okänt i detta sammanhang. Med okänd menar jag inte obevisad, utan ett steg längre: oupptäckt och obeskrivlig. Ingen kan beskriva vad ett ONF är för det ingår inte i vår kunskapsbild om världen: det är ett svart, obeskrivligt hål.

När någon säger ”jag tror det beror på något vi inte känner till” kan ingenting mer sägas om det, för vi kan inte beskriva vad detta okända är eller ens vad det skulle kunna vara. Det står i kontrast till saker som placebo, självläkning och feldiagnostiseringar, som alla är kända naturliga fenomen. Just de tre sakerna kan dock inte förklara VOTEB, eftersom VOTEB är vetenskapligt oförklarliga. De läkare som har undersökt VOTEB har inte kunnat se att placebo, kroppens egna funktioner eller andra läkares inkompetens ligger bakom tillfrisknandena (och jag har dessutom låtit andra läkare ge ”second opinion” för att minska risken att de första läkarna gör fel).

ONF kvarstår som den enda utvägen för naturalisten att hantera VOTEB just för att kända naturliga fenomen är uteslutna när experter inte begriper hur något kan ha en naturlig förklaring. Det enda andra alternativet till ONF rent logiskt är mirakler. Annie beskriver även mirakler som okända, troligtvis för att de inte ingår i hennes världsbild och hon inte tycker att det finns bevis för dem. Men min definition av okänd är som sagt inte obevisade. Teorier om hur Gud svarar på bön och övernaturligt botar dem man ber för har beskrivits och försvarats i tusentals år. De är inte okända på samma sätt som ONF, eftersom man kan beskriva idén om helande i ord.

Problemen som drabbar idén att alla VOTEB beror på ONF drabbar inte idén att vissa VOTEB beror på mirakulösa bönesvar av bland annat denna anledning. Att det dessutom är mer osannolikt att en förklaring står bakom alla observationer av en viss sort än bara några av dem spelar också in. Men det räcker med att några, eller till och med bara ett, av alla VOTEB beror på mirakler, så finns mirakler.

Här har naturalismen en enorm utmaning, och vad jag kan se kan man inte möta den. Existensen av VOTEB innebär alltså att naturalismen behöver överges, och mirakler behöver välkomnas in i ens världsbild.