Lite väl bekvämt att skylla Knutby på pingströrelsens teologi

Debatten om pingstteologins påverkan på Knutby Filadelfia som Peter Halldorf satte igång har gått het den senaste veckan. Eftersom jag citeras i den här artikeln som en av dem som ger Peter Halldorfs ”mothugg” vill jag återigen påpeka att jag håller med honom om att problemen som skapade Knutby finns på andra håll i den pingstkarismatiska rörelsen.

Jag tycker bara Halldorf är slarvig när han kallar detta för ”bokstavstrogen” Bibelläsning. Knutby Filadelfia läste inte Bibeln särskilt bokstavligt.

Jag oroar mig mer för när församlingar sluter sig själva, upphöjer ledare och odlar en monokultur där ingen får ha en avvikande åsikt och allt är svart och vitt. Och det sker inte bara i pingstförsamlingar.

Skärmavbild 2020-06-27 kl. 12.44.58

”Pingströrelsen borde vara mer kritisk till deras tystnad när det gäller Knutby” skrev någon häromdagen, och ett sådant intryck tror jag ligger bakom mycket av den frustration som lyser igenom i pingstledaren Daniel Alms replik till Halldorf.

Pingströrelsen har inte varit tyst. Det är snarare media som inte lyssnar till pingströrelsen, i denna och en rad andra frågor. Det har varit mycket självrannsakan och bearbetning redan.

Skärmavbild 2020-06-27 kl. 12.43.31.png

Peter Halldorf tycker att den är otillräcklig, och det gör även Sune Fahlgren som kritiserar Alms debattartikel i Sändaren. Precis som Halldorfs inlägg saknar inte Fahlgrens text poänger, men jag tycker den illustrerar något som Lars Gunther uttryckte angående den här debatten:

De som tycker Peters inlägg var bra har en tendens att läsa hans text mindre bokstavligt – ”ja, men just så menade han nog inte” – och fokusera på enskilda meningar och stycken som de gillar. Plus att ordet ”fundamentalism” signalerar ett utbrett problem som man behöver komma till rätta med.

De (vi) som tycker det är dåligt läser hans text mer som det står, noterar ordval och formuleringar och kräver större precision om han skulle ha menat något annat. Samt tittar på helheten. För oss är ordet ”fundamentalism” snarare något som vi – rätt eller fel, och oftast fel – blivit beskyllda för att representera.

(Lars är för övrigt i vanlig ordning på gång med ett mastodontinlägg som på ett mycket mer djuplodat och noggrant sätt ska identifiera hur Knutby egentligen relaterar till fundamentalism, och vad fundamentalism ens är).

Skärmavbild 2020-06-27 kl. 12.44.38.png

Och sen har vi Anna Lindman från Uppdrag granskning som också svarar Alm. Hon menar att pingströrelsen har ett större ansvar för Knutby än vad dess ledning har medgivit.

Jag själv tror som sagt också att en del problem som skapade katastrofen i Knutby finns på andra håll i den pingstkarismatiska rörelsen. Men i Lindmans text blir det som att allt som skiljer pingströrelsen från det omgivande sekulära samhället misstänkliggörs för att kunna leda till sektbeteende: karismatik, tron på Jesu återkomst, tältmöten…

Att man känner igen något i en sekt är inte nödvändigtvis samma sak som att just det orsakade eller ens bidrog till sektbeteendet.

Tänk er en person som övergett allt vad familjeliv och relationer heter, som ser dokumentären om Knutby och utbrister ”Precis det där känner jag igen från min uppväxt, gemenskap, flera personer som bor i samma hus!”

Visst, och den täta gemenskapen var en viktig del av sekterismen, men eftersom de flesta av oss har massa exempel på goda gemenskaper som inte leder till mord läggs inte krutet på att problematisera det.

Det är mycket lättare för sekulära medier att stämpla karismatisk teologi som problemet. Eller religion i allmänhet. Akta er för det, det leder till sekter.

Bara för att vara tydlig: jag säger inte att karismatisk teologi inte hade något med Knutby att göra. Uppenbarligen hade det det – morden och all ledardyrkan motiverades ofta genom uppenbarelser.

Men även ickekarismatiska församlingar kan bli sekter. Man behöver inte ens religion för att bli en sekt.

Det är en mycket mer obekväm tanke än att om vi alla aktar oss för att vara pingstvänner så är läget lugnt.

8 kommentarer

  1. Håller i huvudsak med M Grenholm. Om man är ledare i nåt sammanhang (religiöst eller annat) så har man ett ansvar. Att leda med öppenhet och sundhet. Att vara mottaglig för kritik. Pingst är inte ”fundamentalistisk” i någon negativ mening. Bibeln förkunnas öppet och fritt. Vem som helst får delta. Medlemmar finns i olika yrken i samhället. Men Bibeln är ett fundament som vi har rätt att tro på.
    Vi svarar på frågor. Det finns slutna sekter. Dessa är farliga. Men räkna inte in Pingst, EFK, EFS eller andra kristna samf i dessa. Knutby utvecklades ur isolationism och extrema individer.

    Gilla

  2. Varför fortsätter du trots min senaste kommentar till dig där du höll med om att du felciterade Peter Halldorf och använde ordet ”bokstavstrogen” i stället för ”fundamentalistisk?” I den här debatten är det viktigt att undvika alla ord som kan leda till missförstånd. Åter igen vill jag påpeka att det hade varit viktigt om man skilt på frågorna om fundamentalism och det som hände i Knutby. Dessutom är du alldeles för ung för att veta något om den miljö i Pingst som vi äldre pingstvänner växt upp i. Det fanns problem som rättats till, men det finns även nu fortfarande teologiska frågor som behöver belysas med större pragmatism, där det är värdefullt att även yngre personer som du träder in. Och inga åsikter i det här ämnet tycker jag har varit oförskämda. Däremot tycker jag att man på ett fult sätt har utsett P.H. till ett objekt att tycka illa om,(milt sagt) i stället för att respektera honom till och med mer än 50% (som du gör.) Så skriver jag gamle man.(78) Du får gärna citera vad jag skrivit, men gör det ordagrant. Läs min artiklar i ämnet på https://rolferic.blogspot.com Med vänlig hälsning Rolf Ericson, Ökenkällan

    Gillad av 2 personer

    1. Hej Rolf!

      Jag tror vi talar förbi varandra här. Jag håller inte med om att Peter Halldorf inte använder ordet bokstavstrogen, för han använder ordagrant ordet bokstavstrogen i sin text. Detta är ordagranna citat:

      ”Begreppet ”fundamentalism” myntas i USA för drygt hundra år sedan, när konservativa protestantiska exegeter lägger fram ett antal ”fundamentala principer” för Bibelns ofelbarhet. Det kom att stimulera en så kallad ”bokstavstrogen” läsning av Bibeln. Denna har fått allt större spridning mot slutet av 1900-talet, främst inom protestantiska miljöer, men den förekommer även i de katolska och ortodoxa kyrkornas yttermarker.

      Denna läsning, som uppfattat sig som ett värn mot den liberala bibeltolkningen, utgår från att Bibeln måste läsas och tolkas bokstavligt, utan hänsyn tagen till dess historiska framväxt och utveckling.” (Min fetmarkering)

      Se själv: https://www.dagen.se/debatt/peter-halldorf-fundamentalism-finns-pa-fler-hall-an-i-knutby-1.1731795

      Så nej, jag höll inte med om att jag felciterade Peter Halldorf – jag argumenterade emot dig! Halldorf använder ordet fundamentalistisk, ja, men också bokstavstrogen och bokstavligt. Och min poäng är att det inte funkar som beskrivning av bibelläsningen i Knutby eftersom den snarare var betydligt mer allegorisk än i frikyrkan i sin helhet.

      Allt gott!

      Gilla

      1. P.H. har inte beskrivit bibelläsningen i Knutby som bokstavstrogen, men han har använt ordet ”bokstavstrogen” så som du beskriver i det citat du återger. Så jag anser inte att vi talat förbi varandra. Jag tycker att vår ordväxling här är också kan skapa missförstånd. Om vi bortser ifrån Knutby, så måste vi ändå konstatera att frikyrkan i sin helhet har i tider som varit alltför ofta och för mycket använt sig av en bokstavstrogen tolkning, vilket fått allvarliga konsekvenser, vilket jag har skrivit i mina inlägg i Ökenkällan Går att läsa där https://rolferic.blogspot.com Med vänlig hälsning Rolf Ericson

        Gilla

  3. Jag tror att ingen (som det verkar) ifrågasatte Birger Perssons dotter (av katolicismen kallad heliga Birgitta) pga att Birger Persson var en mäktig man. Lagman och släkt med kungahuset o allt. Det var en liten aristokratisk flicka som hade fritt spelrum för sina fantasier och uppenbarelser. När hon vid 40 års ålder upplevde att hon var utvald till kristi brud var det ingen som vågade undra. Tvärtom eget kloster och helgonförklaring från högsta ort blev responsen. Och pappa Persson med fru ska enligt historikern C Grimberg (Svenska folkets underbara öden) vara avbildade med egen gravhäll i Uppsala domkyrka.

    Gilla

    1. Intressant historisk jämförelse!
      Alltså! ”Inget nytt under solen”
      ”Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet?”
      Paulus fråga till Galaterna som vi alla borde reflektera över.

      Gilla

  4. Jag kan bara återupprepa det jag sagt tidigare, att en viktig komponent när det gäller att förstå händelserna i Knutby är just karismatiken, eller ”svärmeriet”, som åtminstone i kombination med vissa andra faktorer kan leda rejält fel.

    Vi har:
    1) Föreställningen att vissa människor står i något slags direktkontakt med Gud, och kan ta emot budskap från Gud, som inte är tillgängliga för dem utan en särskild ”profetisk gåva”. Notera att detta står i skarp kontrast till reformationens lära om det allmänna prästadömet, där det inte finns någon klassindelning i Guds rike. Det Gud vill ha sagt har han i uppenbarat i Bibeln, som kan studeras av alla kristna, med hjälp av det naturliga förståndet – präster, biskopar etc. besitter ingen särskild uppenbarelsekunskap, utan är ”vanliga kristna” som en efter prövning kallats till tjänst.

    2) Svaga eller obefintliga formella kontrollmekanismer som kan balansera pastorernas eller ledarnas makt. ”Apostoliskt ledarskap” tillämpas. Församlingsmöten – i den mån de förekommer – har ingen verklig makt, utan fungerar mest som ett sätt för ledarna att bekräfta sin position. Dvs. lite som allmänna val i kommuniststater.

    3) Anhängare som ofta är ganska känslostyrda och kicksökande, och inte är dem som i första hand ägnar sig åt kritisk reflektion. Visst, det ligger en viss generalisering i detta. (För att anknyta till ett annat karismatiskt sammanhang: Om man tror att guldglitter som kan köpas i närmsta hobbybutik och hällas in i ventilationssystemet är ett tecken på Guds närvaro, då ligger ens urskiljningsförmåga på noll.) Även om företrädare kan tala om behovet att ”pröva” profetior, finns det – i min erfarenhet – tyvärr ofta en ganska okritisk inställning till ”Guds smorda” i karismatiska sammanhang. Man borde kanske fundera om det kan vara så att det är en viss sorts människor som i högre grad söker sig till karismatiska sammanhang.

    Gillad av 1 person

  5. Har du varit med i Knutby och förlorat tron? Längtar du hem till Gud igen?

    I dagens predikan från Elimförsamlingen Ii Örnsköldsvik berättar pastor Robert Åkerlund om Faderns längtan efter dej.

    Det gäller givetvis även dej som längtar och inte varit med i Knutbys sammanhang.

    Predikan börjar en bit in i videon om man vill spola fram till den och i slutet av inspelningen erbjuds kontakt med församlingen om man vill tala om tron.

    Gillad av 1 person

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s