Romarbrevet 13 sätter inte Jesu undervisning på undantag

Undervisade Jesus bara privatmoral? Är innebörden i Romarbrevets 13:e kapitel att det finns en spelplan där Bergspredikan inte gäller – nämligen politikens? 🏛

I den här videon presenterar jag fyra anledningar till varför jag inte köper idén att Romarbrevet 13 sätter Jesu bud på undantag!

Dessa fyra anledningar är:

  1. Tolkningen uttrycks aldrig i texten
  2. Jesus ska alltid prioriteras
  3. Vad som anses vara rätt för stater blir antingen despotiskt eller godtyckligt
  4. Paulus pratar inte om hur stater bör vara, utan hur de är

När jag lade upp videon igår fick jag följande kommentar:

Du tänker att dina meningsmotståndare läser in ”men bara privatetiskt” i bergspredikan, men dina meningsmotståndare menar att det är du som läser in ”även som statspolicy” i texten. Ingen av dessa finns där, så frågan är vad som är utgångspunkten.

Och då tycker jag att man främst ska fundera över grundläggande kommunikationskontext: Vilka var mottagarna av bergspredikan? Vilket var sammanhanget/kontexten? Var det ett politiskt sammanhang? Kan man verkligen förvänta sig att Jesu undervisning är applicerbar både på det privata och det offentliga, både det civila och det militära?

Jag menar att den kontext som Jesus befann sig i, den uppfattning judarna hade, var att det var stor skillnad mellan privata handlingar och statens agerande. Med GT som bakgrundsbelysning, där vi både finner budet ”Du skall inte mörda” och samtidigt instiftandet av dödsstraff, verkar det uppenbart att den första åhörarskaran skulle placera detta i en privat kategori, även om detta ofta med fördel kan extrapoleras till större sammanhang.

Jag håller inte med om att det var ”stor skillnad mellan privata handlingar och statens agerande” i den judiska kulturen – tvärtom! Torahn blandar friskt mellan att diskutera individens, folkets och statens ansvar, många gånger går det in i varandra. Det var bokstavligen en lagtext som samtidigt utgjorde den mest centrala gudomliga uppenbarelsen för individens frälsning. ”Du ska inte mörda” var inte ett bud som man ansåg att soldater eller staten bröt mot för att det inte gällde dem – krig och dödsstraff ansågs inte vara mord.

Uppdelningen mellan privat och offentligt, andligt och sekulärt kommer med reformationen och förstärks med upplysningen, det är inget jag kan se kännetecknade antik judendom. Att Jesus går upp på ett berg i Matteus evangelium hamrar hem att detta är en ny Torah, och vissa av buden han expanderar – såsom öga för öga (Matt 5:38) och lagen om skilssmässobrev (v. 31) – är explicit juridiska, där Torahn hade väglett domare och kungar.

Målgruppen för Jesu bergspredikan är hans lärjungar, det han säger där ingår i de bud de i sin tur ska träna sina lärjungar i (Matt 28:19), ekon av bergspredikan syns tydligt hos både Paulus (Rom 12) och Jakob (Jak 2), vidare i tidiga kristna skrifter som Didaché. Flera av dessa har bitvis hedniska målgrupper, så även om judar skulle göra en skarp skillnad mellan privat och stat måste vi även belägga att alla andra folkslag också gjorde det… och det tror jag inte att vi kan göra.

Som sagt, ingenstans uttrycks tanken att Jesu undervisning ska sättas på undantag om kristna tjänar överheten, eller att överheten ska följa en annan moral – inte ens i Rom 13, som jag påpekar i videon. Inte ens när kristna börjar använda våld i början av 300-talet utvecklade man en tvåregementslära, utan istället tolkade man Bergspredikan annorlunda. Tvåregementsläran kommer med Luther på 1500-talet – han inspirerades av Augustinus uppdelning mellan Gudsstaden och den jordiska staden, men medan Augustinus betraktade den senare som synd och i strid mot Gud argumenterade Luther för att båda tjänade Gud på radikalt olika sätt.

Om han hade rätt hade i princip alla andra kristna som levde före honom fel. Vilket är teoretiskt möjligt, men inte särskilt sannolikt.

3 kommentarer

  1. Bra att du tar upp detta. Även om Luther formulerade läran tycker jag det ser ut som om de flesta kristna på npgot sätt bejakat den läran i alla tider. Jag tror inte vi ska göra det. Vi ska bekämpa slaveri och orättvisor även om staten lagligförklarar det. Nu när kristna i Sverieg inte lever i samma klämda position som Paulus första adressater borde vi se att det är bättre att kristendomen får påverka staten än tvärtom. Historsikt har vi tack och lov inte följt Luther till punkt och pricka, vår lagstiftning närmar sig på många områden Bergspredikan. Alltså kan vi se att den läran är obsolet. kristna har och ska fortsätta påverka det samhälle vi lever i. Jeremia 29: 7:”Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång. ”

    Gillad av 1 person

  2. Frågan om du har rätt kan vi sätta inom parentes för stunden (även om jag tycker att din beskrivning av andra ståndpunkter ofta är karikerande, på gränsen till raljant.) Vi antar att du har rätt, och då skulle jag vilja att du var tydlig med vilka konsekvenser din syn skulle få. Jag tror att din syn skulle få väldigt extrema konsekvenser. Det behöver ju inte betyda att din syn är falsk, det kan ju mycket väl vara så att sanningen får radikala konsekvenser, och då får vi acceptera detta. Men jag tycker du vid flera tillfällen tidigare försökt slingra dig när man pressat dig. Jag minns frågan kom upp tidigare om det var okej att ringa polisen om man blev vittne till ett pågående brott. Som jag förstod det medgav du att detta i princip var fel, och att en god kristen skulle be om ett gudomligt ingripande. (Skulle jag ha feltolkat dig, eller om du har ändrat dig, får jag ta tillbaka detta.) Men jag upplevde att man fick verkligen pressa dig i kommentarsfälten för att du skulle medge detta. Likaså med din invandringspolitik. Det kan vid en första anblick tyckas som om du främst är kritisk till kristna som stödjer Sverigedemokraterna, men när man vidare ber dig utveckla din syn som drabbar den inte bara kristna Sverigedemokrater, utan kristna som stödjer något politiskt parti.

    Så, då undrar jag:
    Finns det enligt dig NÅGON skillnad mellan vad man får göra genom staten, och vad man får göra privatpersoner emellan? Det låter enligt dig som att vi måste välja mellan antingen stat som följer bergspredikan fullt ut (vilket i praktiken blir samma sak som ingen stat alls…), eller en fullständig amoralisk stat. Kan du föreställa dig något mellanläge?

    Hur fungerar rättsväsende i ditt idealsamhälle? Bör det enligt dig finnas domstolar eller fängelser, och kan kristna arbeta som t.ex. domare eller fångvaktare?

    Kan staten ta ut skatt i ditt samhälle? Är det okej att använda några som helst tvångsmetoder för att säkerställa att folk faktiskt betalar skatt? Eller är det helt och hållet frivilligt att betala skatt? (Vilket i praktiken är det samma som ingen skatt alls, eller att staten finansieras helt med frivilliga gåvor.)

    Kan man som t.ex. butiksinnehavare anlita väktare? Vilka råd vill du ge till en butiksinnehavare som är drabbad av stölder? Får man gripa och hålla fast en tjuv?`Eller skall man låta tjuvarna ta vad de vill ha och titta på?

    Gilla

Vad tänker du?