Är du orolig för arbetslöshet och sämre ekonomi? Då är du knappast ensam. Under covid-pandemins år 2020 väntas Sveriges ekonomi ha krympt med ungefär 3%. Det har lett till en ökning av andelen arbetslösa med 1,5 procentenheter – vilket kan tyckas lite, men det handlar om hundratusentals personer. Föreställ dig nu att Sveriges ekonomi framöver fortsätter krympa med ungefär 11% om året – i 30 år! Det var vad jag som ekonomistudent kom fram till kunde vara nödvändigt för att klara klimatkrisen.
Men låt oss ta det från början.
Länge har BNP-tillväxt betraktats som ett av de viktigaste långsiktiga målen för ett lands politiker. Så även i Sverige. Det är inte helt konstigt, eftersom det har vissa starka samband med människors levnadsstandard. Människor tenderar dock att stirra sig blinda på det man enkelt kan kvantifiera, vilket har gett inkomstutveckling ett överdrivet fokus gentemot miljö- och hållbarhetsaspekter, som oftast inte gått att mäta lika exakt.
Dessutom finns det starka egoistiska särintressen inblandade. Rika tjänar på att BNP-tillväxt alltid sätts i första rummet, och hållbarhet i andra. På så vis slipper de obekväma frågor. För frågan är, går det alls att kombinera fortsatt global BNP-tillväxt med ekologisk hållbarhet, med avseende på växthusgasutsläpp? Är ”grön tillväxt” möjlig för ett rikt land? Eller hela världen?
Vi har nu kunskap om maximala nivåer på växthusgasutsläpp för att hålla uppvärmningen av jordens klimat under 2- helst 1,5- grader. Mot den bakgrunden vet vi att rika länder som Sverige med utsläpp per capita långt över en hållbar snittnivå måste börja minska sina utsläpp snarast möjligt, och det i en rasande snabb takt. Man har nyligen kommit till insikt om att Sveriges utsläppstal rimligen bör beräknas utifrån svenskars konsumtion istället för utifrån svensk produktion, eftersom siffrorna annars dåligt speglar effekterna av svenskars livsstil. Utifrån de siffrorna ser vi inga tecken på att landets utsläpp har gått ned under de senaste decennierna, när ekonomin samtidigt växt. Mönstret i Sverige är detsamma som i hela världen – BNP-tillväxt har tydliga samband med ökade eller i varje fall hyfsat bibehållna utsläpp.
Men hur är det med tekniken då? Kommer inga nya uppfinningar som låter oss fortsätta öka vår bekvämlighet och samtidigt minskar utsläppen? Jo, faktum är att nya uppfinningar tas fram hela tiden. Det går faktiskt att beräkna hur omfattande tekniksprång vi behöver för att klara en sådan grej. Man utgår lite förenklat från storheterna ‘ekonomins storlek’ och ‘utsläppsmängd’ för att beräkna den tekniska effektiviteten, det vill säga den mängd växthusgasutsläpp som genereras per köpkraftsjusterad dollar i ekonomin (mer utförligt om detta här). Det man beräknar är alltså hur koldioxideffektiv den globala ekonomin skulle behöva bli för att undvika klimatkatastrof.
Revisionsbyrån PWC har på så vis beräknat att växthusgasutsläppen per dollar i den globala ekonomin måste effektiviseras bort med minst 11,7% årligen fram till 2050 (givet att ekonomin fortsätter växa som förväntat) för att nå 1,5-gradersmålet. Som jämförelse var effektiviseringstakten mellan 1990 och 2019 1,5% årligen, och år 2019 var den 2,4%.
Så vad betyder detta för specifika länder? Mina klasskompisar och jag bestämde oss för att försöka ta reda på det när vi gick grundkursen i makroekonomi hösten 2018. Vi ville veta vilka ramar klimatkrisen sätter för ekonomin i ett rikt land, Sverige, och ett fattigt land, Mali. I arbetet mejslade vi fram två scenarier. Ett “business as usual”, där vi frågade oss hur snabbt ekonomin då måste effektiviseras (ungefär som PWC gör). Och så ett anpassningsscenario, där vi skissade på hur snabbt ekonomin bör krympa givet att effektiviseringarna fortsätter i samma takt som tidigare. Båda scenarierna utgick från 2-gradersmålet, och inte 1,5-gradersmålet (samt från en äldre rapport från PWC).
Vi blev rätt paffa av resultatet. En del av förvåningen hade visserligen att göra med en felräkning som ledde till ännu värre siffror, men det korrekta resultatet är allvarligt nog. Vår miniuppsats i sin helhet kan du läsa här. Anpassningsscenariot (som vi kallade scenario 2) ledde fram till siffran i inledningen, 10,9% nedväxt om året. Det utgår visserligen ifrån att effektiviseringstakten inte ökar. Det kan givetvis diskuteras vilken extra potential det finns där om världens länder prioriterar bättre. Men å andra sidan utgick vi från 2-gradersmålet, och inte 1,5-gradersmålet. Jag tror därför ändå att resultaten säger något om riktningen framåt: att grön tillväxt är ”önsketänkande” och ”en illusion”. Det är uppdiktade ”sagor om evig tillväxt”, som Greta Thunberg sa i FN.
Och det är inte bara vi unga som hävdar det. De tidigare citaten ovan kommer från tunga klimatforskaren Johan Rockström samt en representant för ett forskar-team i Barcelona som studerat saken betydligt mer noggrannt än vi gjorde. Idén att vi kan fortsätta ha tillväxt och samtidigt undvika ekologisk kollaps saknar helt empiriskt stöd, menar de. Med andra ord är det dags att slå in på en radikalt annorlunda väg. Varför inte den goda väg som Jesus visar oss: ett liv i enkelhet, förnöjsamhet och jämlikhet?
Polyps senaste projekt är en tecknad biografi om Tom Paine, som han söker stöd för via Kickstarter och som jag tipsar om som tack för att vi får använda hans bilder. Kolla gärna in det här: https://www.kickstarter.com/projects/tompainesbones/tom-paines-bones-a-fantastical-visual-biography?ref=nav_search&result=project&term=tom%20paine
Hela Pingsten 
Bara en försiktig fråga: är inte Johan Rockström agronom? Att han jobbar (jobbat?) på Stockholm resilliance center gör honom inte till en tung forskare, tänker jag. Sen syns han mycket i klimatdebatten, men gör honom inte till en tung forskare. Sen är han säkert kunnig, men det riskerar bli inflation i begreppen.
GillaGilla
Hej Martin! Det stämmer att han är agronom i botten, men han är enligt Wikipedia också professor i miljövetenskap https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Rockstr%C3%B6m . När jag skrev tung klimatforskare så syftade jag inte minst på hans tunga roll i just debatten som en ansedd forskare, men jag minns också att mina lärare på gymnasiet när jag gick en kurs i biologisk mångfald och hållbar utveckling benämnde honom som nåt i stil med ‘Sveriges största/viktigaste/tyngsta miljövetare’, bl.a på grund av det arbete han har gjort för att ta fram och definiera nio planetära gränser, se https://stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html
och https://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gr%C3%A4nser . Han har haft chefspositioner på såväl Stockholm resilience center som numera tyska Potsdam Institute for Climate Impact Research, och ska även ha tagit emot bl.a H.M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken i Serafimerordens band för framstående insatser inom klimat- och hållbarhetsforskning. Dessutom har han utnämns till Miljömäktigast av tidskriften Miljöaktuellt. Med tanke på detta tycker jag det finns gott om fog för att kalla honom en tung klimatforskare. Om inte han kvalar in till det tror jag knappt någon annan gör det heller, i varje inte bland svenskar.
Allt gott!
GillaGilla
Jakob!
När temperaturen stiger skyller man på den globala uppvärmningen där koldioxiden är den stora boven och därefter kossorna. När det blir kallare så är det fortfarande koldioxiden som är boven, tycker du inte att det är lite märkligt?
När folk dör idag, så dör de av, eller med covid 19 men när de vaccineras mot covid och dör kort därefter finns det inga samband med vaccinet, tycker du inte det är lite märkligt?
Finns det en klimatkris? Nej inte om man kollar alla fakta och de går att hitta om man vill.
Klimatforskningen är så skev att man blir förundrad när man säger att den viktigaste gasen för växtligheten är boven och där man skall göra allt för att få bort den, tycker du inte att det är lite märkligt?
Jacob du är en förståndig man, men du har gått på klimatalarmisternas galenskap. Klimatet styrs av andra faktorer och inte av koldioxid och är inget problem. Miljön däremot är ett större problem.
Vi skall nu ställa om till enbart eldrift, inget fosilt bränsle får användas, men hur skall det gå till? Vindkraft? Hur många vindkraftverk behövs för att det skall täcka all industri, alla hushåll, alla elbilar som skall laddas? Vårt land kan inte inhysa alla, de får inte plats!
Kärnkraft då, nej det vill ju Inte Bolund, så frågan är hur du tänker med vår elförsörjning?
Du vill att vi skall leva enkelt, frågan är vad du menar med det? Är det att bo i ett ruckel, att inte ha en bil för att komma till jobbet, att äta gröt och potatis varje dag, osv?
Frågan är väl vad Gud vill för var och en och Gud vill väl välsigna oss med det bästa för var och en, eller?
Vi lever i en utveckling ända från dag ett när Adam och Eva skulle förvalta jorden. Från den dagen har Gud varit med och utvecklat samhället till vad det är idag. Gud var med i skapelsen av tåg, bilar, flygplan, luftbalong, helikopter, ja Gud har sitt finger med i allt, skall vi då inte använda det han gett?
Olja, gas, uran har Gud skapat, varför? Jo för att användas så klart!
Är du en bonde så brukar du jorden och djuren, säljer det som jorden och djuren avkastar. Du tjänar pengar på avkastningen som kör att du kan köpa vad du behöver och lite till. detta leder till att andra tjänar pengar på det du köper så att de kan köpa det de behöver och så fungerar det och har så gjort under historins gång. Varför förstöra det som fungerar? Under Jesu tid fanns det sk daglönare och de fick lön för sitt arbete. en del var rika, en del var medelinkomsttagare och en del var fattiga och så har det alltid varit och kommer alltid att förbli.
Bb
GillaGilla
Hej Björn!
Klimatförändringar är komplexa och slår olika ut på olika platser och i olika tider. Klimatforskare utger sig inte för att exakt kunna förutsäga vädret vid en given tidpunkt på en given plats. De sysslar med större förändringar globalt och över tid. Och dagens klimatforskare påstår inte att vädret – eller ens klimatet – blir varmare på alla platser över jorden. Det de ser med sina enorma mängder data är att den GLOBALA MEDELtemperaturen stiger kraftigt sedan decennier tillbaka. Men även kalla extremväder är en del av det de förväntar sig. För ett par år sedan drog ju exempelvis en arktisk kyla in över Nordamerika, och det trodde man hade att göra med att Arktis istäcke höll på att smälta, om jag minns rätt.
När det gäller covid-19 är jag mindre insatt än klimatforskningen. Dock tycker jag du gör en märklig jämförelse: precis som ingen kan säga tvärsäkert att alla som dött med covid-19 också dog enbart pga covid-19 och inte pga något annat, så kan ju ingen påstå att alla som dör kort efter att de fått vaccin också dog pga vaccinet. Just därför noterar och registrerar man ju de dödsfall som sker kort efter vaccinering, och sedan följer man upp datan för att se huruvida det kan finnas samband med vaccinen eller inte. Än så länge verkar inte tillräckligt starka sådana samband kunnat beläggas av epidemiologer på de godkända vaccinen, och därför fortsätter vaccineringarna.
Att koldioxid behövs för växterna är inget argument överhuvudtaget för att den inte också reflekterar tillbaka värme som studsar ut från jorden. Om vi inte hade koldioxid i atmosfären alls, ja då skulle jorden vara för kall att bo på, något annat påstås inte av klimatforskningen. Problemet är när mängden koldioxid och andra växthusgaser blir för STOR.
Vad bra att du bryr dig om miljön Björn. Då kan jag ge dig massor av skäl till varför omställningen också är nyttig på andra sätt än för att bromsa klimatförändringarna. Genom att begränsa utsläpp av partiklar och annat avfall får vi renare luft, mark och vatten och därmed färre dödsfall pga föroreningar i det vi andas, äter och rör oss bland. Begränsning av fosfor och kväve ger mindre övergödning i Östersjön, begränsning av svavel ger mindre försurade sjöar, begränsning av skogsskövling ger bevarad biologisk mångfald, vilket i sin tur ger större motståndskraft mot extremväder, underlättar jordbruk och säkert även andra viktiga ekosystemtjänster. Begränsning av kött- och mjölkindustrin ger utöver mindre övergödning även mer areal till såväl matproduktion som bevarande av biologisk mångfald. Dessutom får vi ofta mer rättvisa, jämlikhet och fred när energi- och jordbrukssektorerna ställs om, från att makten och pengarna ligger hos ett fåtal gigantiska aktörer till att mer går till fattiga och småföretagare.
Vad är det att leva enkelt? Tja, vad är det författaren till Ords 30:7-9 talar om? ”och gör mig varken fattig eller rik. Ge mig bara mitt beskärda bröd, gör mig varken så mätt att jag förnekar dig och säger: »Vem är Herren?« eller så utblottad att jag stjäl och kränker min Guds namn.”
Allt gott,
Jacob
GillaGilla
Hej Martin, tack för ditt inlägg! Intressant!
Jag är inte ekonom så jag är väldigt begränsad i att kunna resonera kring hur vi ska förhålla oss till ekonomisk tillväxt för att hålla inom de planetära gränserna, men när vi tittar på ekonomisk tillväxt och klimatforskningens resultat så tycker jag även att diskussionen ofta missar att ta in perspektivet av social hållbarhet och rättvisa. Baksidorna av den ekonomiska tillväxten som vi har idag är många, men vi ska ju inte glömma att den har lyft miljontals människor ur extrem fattigdom. Att bara yrka för att att minska konsumtion och acceptera en nedåtgående BNP utan att lägga fram en alternativ modell är väl inte riktigt socialt hållbart och rättvist utifrån ett globalt perspektiv, eller vad säger du?
Än så länge har jag inte stött på några globala alternativ till den modell vi har idag, vet du några alternativ?
Några funderingar bara!
Allt gott,
Linnea Åberg
GillaGilla
Hej Linnea!
Tack för din kommentar! Jag håller verkligen med om att vi inte får negligera rättviseperspektiven när vi pratar om detta. Syftet med detta inlägg var inte att göra en heltäckande analys utan snarare att sätta igång samtal och diskussion utifrån problemet med att ensidigt förespråka fortsatt tillväxt i den rika världen. Jag planerar fler inlägg på teman kopplade till tillväxt. Tack förresten för att du ger dig in i samtalet fast du inte har en ekonomiutbildning i ryggen! Det här är för viktigt för att bara diskuteras av ekonomer 😉
Men för att svara mer tydligt på din kommentar här och nu så nej, det är inte rättvist att förespråka ekonomisk nedgång för alla länder redan här och nu. De allra flesta länder är fattigare än Sverige och många av dem behöver absolut få ha en växande ekonomi just nu. Mitt fokus här är på tillväxten i länder som Sverige, USA, Storbritannien m.fl, där vår genomsnittliga konsumtion otvivelaktigt behöver minska. På sikt tror jag dock att ingen ekonomi – varken något enskilt lands eller världsekonomin som helhet – kan växa i all oändlighet. Det skulle nämligen kräva oändligt med resurser. Så någon gång måste vi alla konfronteras med detta problem: varför inte hellre förr än senare?
Sen vill jag poängtera dels att jag inte förespråkar något slags lagstadgad gräns för hur stor ekonomin får bli. Det vore konstigt och ineffektivt att angripa storleken på ekonomin istället för att gå direkt på problemen och begränsa exempelvis utsläpp av växthusgaser, partiklar och föroreningar i mark, luft och vatten, eller begränsa uttaget av ändliga naturresurser såsom skog, gruvmineraler osv. Inte heller menar jag att vi ska sluta satsa på miljöeffektivare teknik och infrastruktur – det behövs definitivt för att människor framöver ska kunna leva gott inom planetens gränser. Poängen är att vi behöver sluta villkora en hållbar miljöpolitik med att den också måste generera tillväxt. För det leder bara till ekologisk kollaps.
När det gäller alternativ finns olika försök att presentera sådana. Så det beror kanske lite på vad du menar med ”globalt alternativ”. Ekonomen Kate Raworth har gjort en modell hon kallar ”Doughnut economics”, som handlar om att vi behöver maximera mänsklig välfärd inom ramen för de planetära gränserna – just de som Rockström varit med och definierat. Mer om detta här: https://www.kateraworth.com/doughnut/
När det gäller idéströmningar går det att dela upp tillväxtkritiska ideologier i lite olika fåror med olika betoning beroende på hur de ser på bl.a människan, staten och internationellt samarbete. Vissa är skeptiska till statliga eller internationella projekt och lutar mot anarkistiska lösningar, andra är mer positiva till staten och/eller internationella organisationer.
Jag för min del tror att en rot till tillväxtproblematiken är att vi idag tillåter rika människor att tjäna pengar på tillgångar de råkar ha turen att äga, men som egentligen borde ägas gemensamt. Banker och andra finansiella aktörer tjänar exempelvis pengar på att skapa pengar genom att ge ut lån – och sedan ta ut ränta på dessa pengar. Markägare kan tjäna pengar på att äga mark utan att själva göra ett skvatt med marken annat än att hyra ut den, och så vidare.
Vad tänker du om detta?
Allt gott,
Jacob
GillaGilla
”Jag för min del tror att en rot till tillväxtproblematiken är att vi idag tillåter rika människor att tjäna pengar på tillgångar de råkar ha turen att äga, men som egentligen borde ägas gemensamt. Banker och andra finansiella aktörer tjänar exempelvis pengar på att skapa pengar genom att ge ut lån – och sedan ta ut ränta på dessa pengar. Markägare kan tjäna pengar på att äga mark utan att själva göra ett skvatt med marken annat än att hyra ut den, och så vidare.”
Dina tankar är inte nya, de formulerades redan för över 150 år sedan i en bok med titeln Kapitalet, skriven av Karl Marx. Marx tankar inspirerade ”frihetskämpar” som Lenin, Mao Tse Tung och Che Guevara med följden att tiotals miljoner människor mördades, inte minst kristna, vars kristna tro förbjöds.
I Sovjetunionen förbjöds privat ägande. Och det verkar som att du inte fortsatte dina studier i nationalekonomi, då skulle du få lära dig hur ineffektiv och skadlig kapitalallokeringen blir när den beslutas av ett fåtal inte sällan korrupta politiker istället för av marknaden, eller ”de rika” som du kanske kallar den. Vi behöver inte gå igenom detta igen, facit är klart vad den politik leder till, som du förespråkar. Katastrof på alla plan, inte minst det miljömässiga.
Gud har aldrig förbjudit privat ägande. Punkt.
Jag kan inte förstå att ni på Hela Pingsten inte kan förstå att Jesus uppmaningar riktar sig till var och en av oss personligen som vill följa Honom. De är inte programpunkter för politiska kommunistiska manifest. ”…en rot till tillväxtproblematiken…tillåter rika människor…råkar ha turen att äga…”. Du måste ni tvinga människorna att lämna över sin egendom, för de vill knappast göra det frivilligt. Och om de vägrar? Vad ska du göra då Jacob? Min farbror äger ett litet jordbruk, han köpte det av sin far, min farfar. I hela sitt yrkesverksamma liv arbetade han med djuren i ladugården och på åkrarna för att odla mat till grisarna. Nu arrenderar han ut sina åkrar. Vill du ta hans egendom? Eftersom han hade ”turen att äga”.
GillaGilla
Hej Martin!
Det är tragiskt att samtal om tillväxtens och rikedomens gränser så ofta hamnar i anklagelser om att man vill införa kommunism. Som om det bara finns två alternativa sätt att tänka kring ekonomin: kommunism eller kapitalism/liberalism, vänster eller höger, för eller mot. Tillvaron är mycket mer komplex än så och dessa samtal förtjänar ett betydligt bättre samtalsklimat.
För att ta din fråga på allvar: nej, jag vill inte med våld ta din farbrors åkrar. Men det är intressant att du tar upp just åkrar. I 3 Mos 25 ger Gud anvisningar om ett jubelår som skulle infalla vart femtionde år bland israeliterna. Då skulle marken radikalt omfördelas och jämnas ut, så att alla hade vad de behövde. De familjer som hade förlorat mark skulle få ny, och de som förvärvat mer mark skulle förlora sitt överflöd. Tyvärr tror man att detta aldrig iakttogs av Israeliterna.
Men en sådan omfördelning skulle världen behöva idag. Hundratals miljoner människor äger knappt någonting, medan andra äger tillgångar värda hundratals miljarder och anses berättigade att fritt förfoga över dessa. I ett system där de som äger saker ständigt vill ha mer och mer avkastning på sitt kapital och sina egendomar blir den oundvikliga följden större och större ojämlikhet och förr eller senare ekologisk kollaps. Det här är knappast vad Jesus menar med rättfärdighet. Ty ”jag har kommit med evangelium åt de fattiga, befrielse för de fångna…”.
Min motfråga till dig är: vad är rättvisa? Kan ett samhälle vara rättvist när den privata egendomen är så evig och obegränsad att den får dessa följer? Tror du Gud har större omsorg om principer om privat egendom än om jämlikhet och att alla får vad de behöver?
Allt gott,
Jacob
GillaGillad av 1 person
Hej Jacob!
Att du får epitetet ”kommunist” är nog något du får räkna med när du skriver: ”…en rot till tillväxtproblematiken är att vi idag tillåter rika människor att tjäna pengar på tillgångar de råkar ha turen att äga, men som egentligen borde ägas gemensamt”, och sedan tar banker och finansiella institut som exempel. Gemensam på latin är communia.
Om du vill vidga dina vyer och få dina åsikter ifrågasatta så kan jag varmt rekommendera Thomas Sowell, en av de intellektuella giganterna i USA. 90 år gammal men fortfarande med ett otroligt intellekt. Vad Sowell bl a visar på är hur välfärdsstaternas uppkomst korrelerar med social oro och fattigdom. Han berättar hur han som barn i Harlem sov ute på brandtrappan under heta sommarnätter. Något som skulle vara helt otänkbart några decennier senare. Läs/lyssna först, kritisera sedan.
Du frågade om rättvisa och vad ska man svara på det… det finns olika typer av rättvisa. Inom juridiken innebär det att alla är lika inför lagen. Inom nationalekonomin skulle man kunna säga att rättvisa är att det företag som tillverkar bäst produkter tjänar mest pengar. Och att en persons lön bestäms av vad en arbetsgivare vill betala för dennes tjänster. Men inte på något sätt är det rättvisa att alla skulle tjäna lika mycket, något som du inte heller har hävdat. Men begreppet är inte allmänt definierat, och vidriga grymheter har begåtts under dess flagg.
Jesus gav sig aldrig in på politikens område, och därför ställer jag mig frågande till varför det är en så viktig fråga för er på Hela Pingsten.
GillaGilla
Min poäng i det citat som får dig att kalla mig kommunist är att det finns en hel del tillgångar som människor äger utan att ha gjort sig förtjänta av det i någon rimlig bemärkelse av ordet förtjänst. Det är tillgångar som de genom arv, gåvor eller andra privilegier har tilldelats, visserligen på laglig grund men inte genom egen ansträngning, och definitivt inte pga särskilda behov. Detta samtidigt som hundratals miljoner människor lever i hunger och svält, och många andra lider andra typer av nöd. Därför kan vi inte sätta likhetstecken mellan juridisk och moralisk rätt till egendom. Jesus skulle knappast ha applåderat åt dagens mångmiljardärer: https://helapingsten.com/2021/01/28/grattis-varldens-miljardarer-2020-var-ett-fantastiskt-ar-for-er/
När jag skrev om banker och finansiella institut så var det med en specifik sak i åtanke: deras vinster på pengaskapande. Dessa aktörer skapar bokstavligen pengar genom att ge ut lån. Sedan kan man ta ut ränta på dessa skuldpengar. Man tjänar alltså pengar på att man råkar vara de som har makten att skapa mer av det betalningsmedel vi alla är beroende av. Ett alternativ vore att riksbanken hade ensamrätt till pengaskapande, och att eventuella vinster på denna verksamhet gick till oss alla genom staten.
Absolut, likhet inför lagen är viktig. Men att du sedan tillämpar rättvisa inom nationalekonomin på det sättet blir väldigt märkligt. Du reducerar ju rättvisa till att vara detsamma som det som marknadskrafterna åstadkommer, helt utan hänsyn till maktojämlikhet och påverkan på tredje part.
Skälet till att vi pratar politik är att Jesus också gjorde det. Han och Hans lärjungar kritiserade kungen, makten och mammon.
Allt gott,
Jacob
GillaGillad av 1 person
Jacob!
När jag skriver om rättvisa inom nationalekonomi så lägger jag ingen värdering i det. Jag anser det exvis inte vara moraliskt rätt att låta marknaden bestämma alla löner, det skulle leda till en återgång till fattig-Sverige. Men begreppet rättvisa är inte så lätt att definiera som man skulle kunna tro. Det låter bra, men om man ska genomföra rättvisa i praktiken så blir det inte sällan djupt o-rättvist. Bolsjevikernas slogan var ”Fred, Land och Bröd” och kommunisterna i Kinas ”Tjäna folket”. Två slogans som ”rättfärdigade” mördandet av miljoner människor.
Jag håller med mycket av din problem-beskrivning, tro inget annat. Men när jag skrev att inte Jesus pratade politik så menade jag att Han aldrig föreslog den typen av lösningar som du gör. Han föreslog aldrig beskattning av de rika som lösning på problemet med fattigdom. Han gav sig aldrig in på det området. Det är här ni på HP går utöver Jesu lära, enligt min mening förblindade av er socialistiska grundsyn, vilken gör att ni läser evangelierna med era vänsterglasögon på.
Jesu kärleksbefallningar att älska Gud över allt och vår nästa som oss själva syftade inte bara till att de fattiga skulle få det bättre, utan också för att vårt inre, genom att följa Herrens befallningar i handling, skall få liv. Vi behöver mer och mer frigöra oss från det materiella och gå in i Jesu rike. Det kan vi göra genom att ge. En rik människa är inte sällan bunden till den här världen på ett sätt som den fattige inte är. Det betyder inte att det materiella i sig är dåligt, men överdriven egenkärlek är det. Därför måste kärlek i handling vara vägen framåt för den som vill följa Kristus. Men ingenting av detta kan uppnås genom politik. Det måste ske frivilligt. Om ni på HP skulle uppmana människor att dela med sig av sitt överskott så skulle ni följa Herrens lära. Men nu har ni valt politikens väg istället, vilket Jesus inte uppmanade oss till.
GillaGilla
Hej igen Martin!
Tack för ditt svar. Nu har jag mycket lättare att se saker vi håller med varandra om.
Uppenbarligen är vi överens om att marknadskrafterna inte per automatik skapar en rättvis fördelning för alla. Då kan vi lägga det åt sidan. Och mycket annat också, eftersom du skriver att du håller med i mycket av min problembeskrivning.
Så till det som är eller som du uppfattar vara skiljelinjer. Jag håller helt med dig om att Jesus befaller oss att älska vår nästa frivilligt, av kärlek. Din uppmaning till oss på HP är bra, men den slår in öppna dörrar. Micael hade nyligen ett inlägg, som jag länkade till i min förra kommentar, där han riktar sig direkt till världens miljardärer och uppmanar dem att lyssna till Jesu undervisning om rikedom och fattigdom. Här kommer det igen: https://helapingsten.com/2021/01/28/grattis-varldens-miljardarer-2020-var-ett-fantastiskt-ar-for-er/
När det gäller beskattning och tvångsmedel så uppfattar jag att du tolkar in saker i vad vi skriver som kanske inte riktigt finns där. I meningen du citerade av mig skrev jag om att ”tillåta” rika människor att tjäna pengar, och att saker borde ägas gemensamt. Jag skrev inte: så därför borde vi gå ut och genomföra en våldsam revolution och ta ifrån de rika alla deras pengar.
Men hur ska vi förhålla oss till beskattning då? Vi lever idag i samhällen där den mesta av omfördelningen sker genom skatt, och därmed per definition kommer under hot om någon form av tvång eller våld. I en värld där alla började älska varandra som sig själva skulle knappast hot om våld behövas för att kunna genomföra omfördelningar: vi skulle gladeligen ge ifrån oss av vårt överflöd till de som led större nöd. För att effektivisera omfördelningen skulle vi förmodligen ha någon form av administrationssystem som på ett ungefär skulle likna dagens offentliga sektorer och internationella organisationer. Omfördelningen skulle mer än något annat styras av behov tänker jag mig, men kanske också av i vems eller vilkas ägo som resurser skulle förvaltas bäst och mest effektivt. Nu är frågan: kan vi jämföra verkligheten mot sådana idealbilder när vi som kristna pratar om politik, eller ska vi helt avfärda alla diskussioner om omfördelning från rika till fattiga därför att den mesta omfördelningen idag bland människor i allmänhet sker under hot om tvång? Jag tror vi är överens om att skatt inte är något Jesus vill att vi ska protestera mot i grunden. ”Ge kejsaren det som tillhör honom och Gud det som är Hans.” Så varför då inte också kunna prata om vad som är en rättvis omfördelning? Jag tror att människor idag inte bara betalar skatt för att de är rädda för farbror polisen, utan därför att omfördelning (genom skatt) har vunnit moralisk legitimitet bland människor. Vi betalar skatt åtminstone delvis därför att vi tror det är bra. Lagar och regler påverkar normer och identiteter och vad som uppfattas som legitimt, och så även lagar om egendom och skatt. Men vi kan också påverka sådana normer genom opinionsbildning, vilket i förlängningen kan leda till demokratiska beslut om en annan ordning. Givetvis kan vi problematisera den demokratiska processen, men jag ser inget problem i sig att kristna ger sig ut för att försöka påverka människors moraluppfattningar om rättvisa och fördelning. Men när vi gör så ska vi självklart göra det baserat på Jesu ord. Han har ju massor att säga om rikedom och fattigdom, om goda nyheter för det fattiga, om att skipa rätt åt änkan, den faderlöse och främlingen. Detta måste väl ha relevans också för andra människor än kristna?
Allt gott,
Jacob
GillaGillad av 1 person
Jag håller med en del om vad du skriver, att det är omoraliskt för rika att behålla alla pengar för sig själva. Men samtidigt är jag medveten om att många rika skapar goda arbetstillfällen, sömmerskan i Maranello som syr bilsäten till Ferrari-bilar, verkstäderna runt Genève som tillverkar mekaniska ur, små mejerier i Jämtland som levererar till lyxkrogar i Stockholm. Jag tycker att symbiosen mellan de olika klasserna förklarades på ett fint sätt i Downton Abbey, där earlen av Grantham förklarade att herrskapet lika mycket var till för tjänarna som tvärtom. I de kommunistiska länderna försvann allt sånt, för överklassen/övre medelklassen försvann. Och då försvinner även den typ av goda verksamheter som jag gav exempel på. Och allt blir bara öststats-grått. Jag besökte Östeuropa när jag var liten, och det var fruktansvärt att se genom en tioårings ögon. Inte en blomma längs gatorna, inget godis i affärerna, inga leksaker. Det är komplext. Och inte så lätt som att beskatta sönder de rika i rättvisans namn.
Jesus gick tillrätta med fariséerna för att de lade till Guds Ord, de gjorde sina egna tolkningar som inte Gud hade sanktionerat. Redan Jesaja kallade det människobud. Det är så lätt gjort, bara ett litet ”oskyldigt” tillägg, så litet att det nästan passerar obemärkt, ”rättvis omfördelning”. Ja, det måste ju Herren gilla, Han älskar ju de fattiga och hatar materiell rikedom. Och så har vi en hel industri av kristna biståndsorganisationer som tror att de gör Herrens vilja. Dopaminet är på topp, nu ska vi förändra världen! Men ni kan inte hitta ett enda ord där Herren påbjuder att med våld eller hot om våld ta pengar från de rika och ge åt de fattiga. Så där är svaret på din fråga ”Så varför då inte också kunna prata om vad som är en rättvis omfördelning?”. Herren påbjuder det inte.
Om det är okej så skickar jag en bok om några år där du kommer förstå. Jesu lära är ett logiskt sammanhängande system, och jag vågar påstå att du inte förstår det. Men det kommer du göra, du måste bara bli av med en del av din ungdomliga självsäkerhet först, eller för att citera Oscar Wilde ”I’m not young enough to know everything”.
GillaGilla
Vad är problematiskt med de kristna biståndsorganisationerna? Har du hört Diakonia eller PMU åka hem till Ingvar Kamprad eller nån annan rik person och råna honom?
Jag är ledsen, men mot bakgrund av din ton är jag inte så intresserad av den bok du vill skicka till mig för att få mig att förstå. Guds eget ord säger mig att jag inte ska låta någon förakta mig för att jag är ung.
Allt gott,
Jacob
GillaGilla
Hej Jacob,
Miljöområdet är inte min grej så jag är extra tacksam att ni finns som bryr er extra om det!
”Däremot” är de offentliga finanserna något som jag råkat läsa lite mer om på sistone och bland annat lite om den svenska förskolan, dvs. barn 1-5 år medan föräldrarna är på jobbet. En uppgift som framkom var att kostnaderna för den (omfattande) delen i den offentliga sektorn ökar med 0,4% per år. D.v.s. 4% var tionde år. En kvalitetsfaktor i förskolan är antalet barn per barngrupp där max 15 barn/per grupp är riktlinjen. För att upprätthålla den nivån behövs mer personal då (åtminstone under 2002-2012) antalet barn i förskolan ökade med 8%. Höjda skatter är knappast aktuellt.
Det jag egentligen undrar över är hur du ser på olika sektorer i det offentliga. Är t.ex. miljöfrågan främst en global fråga och barnomsorgen en svensk?
GillaGilla
Hej Ulrika!
Miljökriserna är nog mer landsöverskridande än vad barnomsorgsfrågor är, men samtidigt finns säkert en del likheter mellan länder i utmaningarna med barnomsorg och andra offentliga åtaganden. Problematiken du beskriver har sin grund som jag ser det åtminstone delvis i att lönerna ständigt stiger, vilket de måste göra i en ekonomi med inflation och tillväxtlogik, där priser och andra utgifter för hushållen stiger. Detta är alltså precis vad man kan förvänta sig så länge vi har en tillväxtbaserad ekonomi. Vill vi bibehålla kvaliteten på barnomsorgen måste vi därför låta kostnaderna öka och ta in ökade intäkter någon annanstans ifrån. Barnomsorg låter sig ju inte, som du skriver, effektiviseras.
Allt gott,
Jacob
GillaGilla
Tack för svar,
Absolut är löneökningarna en stor del i de ökade kostnaderna. Tjänstesektorer som skola och vård har en tendens att öka kostnader snabbare än andra sektorer som är mindre personaltäta. ”Tyvärr” är ju den offentliga sektorn mycket personaltät. Eventuellt hade fallet förskola haft något lägre lönetryck om den inte blivit så ”pedagogiserad”. Om man nöjt sej med att barnen har det allmänt tryggt och roligt, ”lekskolan” hette det förr, kanske lönerna legat något lägre med lägre utbildning hos personalen. Mina lekskolefröknar, Maria och Gunnel, på lekskolan Älgen 1976 hade ingen speciellt hög skolning utan var allmänt ordningsamma och intresserade av barn och barns behov att lära genom lek.
Nåväl, kostnaderna i sjukvården ökar också p.g.a ny teknik, nya metoder, nya yrkeskategorier, äldre befolkning, högre lönekrav hos personalen, ja nu kan man ju flygas mellan olika länder i EU för att få vård. Svensk sjukvård expanderade kraftigt från 1960-talet och framåt. Innan dess var det provinsialläkare som åkte runt i bygderna. Under -60-talet byggdes många sjukhus och vården expanderade fram till 80-talet då kostnaderna skenade så kraftigt att OECD började ställa krav på de rika länderna att krympa kostymen och stora nedskärningar i vården genomfördes. Man kallar tiden för stagnationsfasen. OECD ville alltså effektivisera vården, den kostade för mycket. Under -90-talet började man flytta över i princip hela äldrevården från regionerna till kommunerna. Det man undrar nu är ju hur pandemin ska slå mot den offentliga sektorn. Blir det sej likt som innan eller kan vi glömma alla data vi hade innan pandemin när nya produktivitetskostnader ska beräknas? I vården finns inga marknadsvärden men man jämför ju ändå som du säkert redan vet hur mycket man får för varje skattekrona mellan olika perioder. När pandemin är över har vi förmodligen dessutom en historisk operationskö.
Nåväl, hur beräknar man produktiviteten inom miljöområdet? Hur mycket miljö man får för varje skattekrona som går till miljön? Vilka kvalitetsindikatorer?
GillaGilla
Hej igen Ulrika!
När det gäller din fråga om produktivitetskostnader inom vården och hur pandemin påverkar det har jag alldeles för lite kunskap för att kunna säga något vettigt om det. Jag hade faktiskt knappt koll på det du skriver om att man jämför vad man får per skattekrona mellan olika perioder, även om jag hade ett hum om att ekonomiska beräkningar och värderingar görs annorlunda inom vårdsektorn jämfört med andra sektorer.
Hur man beräknar produktiviteten inom miljöområdet kanske jag kan diskutera bättre, även om jag även här känner mig rätt oinsatt. När det gäller miljö handlar ju mycket om att skydda och bevara den från överexploatering, förstörelse och förorening. Det är ju inte riktigt så att vi människor producerar bra miljö, snarare vårdar vi den och kanske utvecklar och främjar den. Mitt fokus i artikeln ovan är ju på hur ekonomisk aktivitet vars syfte är att producera andra värden än god miljö också får som effekt att miljön belastas. Därför är förhållandet ungefär det omvända än det du är inne pår: på hur mycket miljö som förstörs per krona i all produktion. Men sen sysslar ju stat, kommun och landsting med klimat- och miljösatsningar. Ofta mäts ju då effektiviteten i sådana satsningar i mängd besparade växthusgasutsläpp per skattekrona. Men om fokus i satsningarna i är på klimatet utan på något annat, t.ex biologisk mångfald, mäts det förstås på annat sätt, kanske med hur många utrotningshotade arter som skyddas och bevaras. Men eftersom det finns så många parametrar att ta hänsyn till när vi undersöker miljö och klimat kan det bli komplext. Ibland kan klimatvärden komma på kollisionskurs med andra miljövärden, eller med sociala värden. Just komplexitet är en av de faktorer som kännetecknar miljöpolitiken i jämförelse med andra politikområden. Vi vet inte exakt när ett ekosystem riskerar kollaps, eller hur vi bör väga klimataspekter mot skydd av biologisk mångfald och annat. Det vi vet är att mänskligheten just nu överbelastar ekologin något enormt, och att det krävs radikala omfördelningar, vaneförändringar och minskad konsumtion av det mesta vi i rika länder konsumerar. Något annat kommer inte vara tillräckligt för att lösa varken klimatkrisen, krisen kring biologisk mångfald eller någon annan ekologisk kris.
Allt gott,
Jacob
GillaGilla
Det här med solceller på taket verkar intressant. Tyvärr lite dyrt bara.
Kan man tänka sej att stat, region och kommun som ändå måste köpa energi till de ”allmänna” byggnaderna börjar investera i solceller i stället för att tvingas köpa in exempelvis kolkraft utifrån?
GillaGillad av 1 person
Absolut, bra idé! Det görs nog redan en del, men kan nog göras ännu mycket mer. Liksom att energieffektivisera offentliga byggnader.
Allt gott!
GillaGilla
Kul!
Då kör ”vi” på det spåret!
(Kan du säkra att det inte smugit sej in en liten kommunist bland innovationerna……….öh……? 😉
Och allt gott till dej o ditt hustron!
GillaGillad av 1 person