Är vi mer helgade än martyrerna? En kommentar på debatten om samkönade vigslar.

Det kan inte ha undgått många att synen på homosexualitet och samkönade vigslar är ett laddat ämne inom kyrkan i Sverige. Nu debatteras frågan med anledning av processerna inom samfundet EFK och den EFK-anslutna församlingen Immanuelskyrkan i Örebro. Jag har läst inläggen med intresse, särskilt dem av och kring Stefan Swärd och Jonas Gardell. 

För ett tag sen tog debatten ny fart, när kyrkohistorikern Joel Halldorf la ut sin syn på frågan på Expressens kultursida. Det var ett inlägg som gjorde mig rätt besviken – av flera skäl. Dels för att Joel Halldorf är en teolog som har inspirerat mig mycket personligen men även som det verkar – med tanke på hans mediala genomslag bland såväl kristna som ickekristna – många andra svenskar. Och sen såväl för det ställningstagande han landat i, som sättet han lägger fram det på. Därför känner jag ett behov av att gå i svaromål. Jag vill först bara betona att alla i Hela Pingsten-teamet inte nödvändigtvis delar min syn på detta.

Det är inte min avsikt att svara på hela artikeln här. Halldorfs uppfattning om vilken teologisk bearbetning som bedrivs inom kyrkan och hans argument utifrån Bibeln har redan besvarats väl av andra. Jag vill för övrigt rekommendera den här texten av Olof Edsinger som en bra utläggning av något som varit viktigt för mig när jag funderat kring den här frågan. För den som vill fördjupa sig ytterligare i just hans perspektiv på frågor kring sex ges nu boken ”Gud och sex” ut gratis på Evangelie förlag.

Det jag vill kommentera är vad jag tycker verkar vara Halldorfs huvudsakliga drivkraft: att verka för att kyrkan värnar samhällets utsatta, Halldorf skriver: “[K]yrkans kallelse är att skydda de utsatta och bygga broar mellan människor, den uppmaningen löper som en röd tråd genom hela Bibeln.” Det här är verkligen sant, och något vi på Hela Pingsten bejakar och brinner för! 

Han fortsätter: “En människa vars sexualitet avviker från normen är utsatt, vilket innebär att kyrkan har en särskild förpliktelse mot henne. Men i stället för att innesluta och skydda har vi stött bort. Det måste upphöra, och vi behöver också sona de sår vi har orsakat.” Det här är också sant, åtminstone till viss del. I många samhällen och gemenskaper har dessa personer utsatts för kränkningar, trakasserier och rentav förföljelse. Även om jag själv upplever att det var betydligt vanligare på min mellan- och högstadieskola för 10-15 år sedan än i de kretsar jag rört mig i sedan dess inser jag att kränkningar och trakasserier fortfarande förekommer även i Sverige. Och att även kyrkan har sårat människor, och fortfarande gör det. Med hårda ord utan kärlek och nåd. Därför behöver vi, som Joakim Lundqvist manar till, inse att det är människor det handlar om, som berörs på djupet av den här frågan på ett sätt som många av oss – inklusive jag själv – inte gör.

Men med det sagt: kan vi verkligen låta värnandet om den utsatte fälla hela avgörandet i frågan om vigslar, så som jag nästan uppfattar att Halldorf gör? Finns det inget annat som spelar roll, såsom vad Guds tanke och avsikt med äktenskapet – och i grunden sexualiteten – är? 

Halldorf inleder sin text med att hänvisa till människors intuition, och pekar på att många nog åtminstone skulle vilja bejaka samkönade äktenskap utifrån sin intuition. Han verkar mena att denna intuition går att förklara teologiskt bland annat med hjälp av just värnandet om den utsatte. Men vår intuition kan ibland vara formad av annat än Guds vilja, såsom kulturen omkring oss. För att då reda ut vad som är från Gud och inte behöver vi hjälp. Bibeln och Anden är grunden, men vid oenighet kring vad de säger kan vi ta hjälp av både kyrkohistorien och den världsvida kyrkan idag. 

Kristna i Sverige är ju del av en världsvid rörelse, en kropp med lemmar över hela jorden och rötter ända till Jesu tid. Frågan blir då hur goda förutsättningar just vi har att lära oss älska vår nästa jämfört med våra syskon i andra tider och på andra platser.

För i grunden är det ju detta det handlar om: kärlek. Vad är kärlek och hur älskar man sin nästa? När min nästa hör till en grupp som ofta blivit och blir utsatt för spott och spe, hur ska jag då behandla min nästa? Kräver kärleken av mig att jag bejakar min nästas längtan eller handlingar, om de har med dennes utsatthet att göra? Och hur skiljer jag den längtan eller de handlingar jag bör bejaka från det jag inte bör bejaka – eller till och med problematisera? 

Nya Testamentet har en hel del att säga om helgelsen, att förvandlas till likhet med Gud, som är kärlek. En sak som är rätt tydlig är att lidanden och prövningar inte behöver vara till nackdel för den som vill helgas. Tvärtom skriver Jakob: “Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar. Ni vet ju att när er tro prövas ger det uthållighet. Och låt uthålligheten leda till fulländad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist på något sätt.” (Jak 1:2-4). Även Petrus och Paulus skriver om hur prövningar kan forma något gott i oss (1 Pet:6-7; Rom 5:3-5). Kanske kan man till och med hävda att prövningar i någon mån är nödvändiga för helgelse?

Men vad har detta med diskussionen om samkönade vigslar att göra? Jo, min poäng är följande: genom historien har visserligen kyrkans gemenskap aldrig varit fri från synder, misstag och brister. Även urkyrkan brottades med allvarliga synder. Men! Det är min fasta övertygelse att de värsta snedstegen som kyrkan (och inte bara enskilda kristna) gjort sig skyldig till har ägt rum vid tider och platser då man stått makten nära. Då har förföljelsen, våldet och förtrycket kunnat frodas. Det finns dock också gott om exempel på kristna som själva utstått förföljelse, våld och förtryck långt ifrån maktens centrum. Är vi beredda att lyssna på dem i den här frågan? 

Javisst, kanske någon säger, men om de inte bejakar detta kanske det beror på okunskap? Kanske kände man inte till det vi känner till idag? Att homosexualitet är något man föds med, eller att det finns de som lever i trofasta, livslånga homosexuella relationer. 

Men vad säger vi då om våra förföljda syskon i samtiden? I Iran, Ryssland, Kina och Nordafrika? Jag misstänker nämligen att den bejakande syn på samkönade sexuella relationer som växer sig allt starkare i vår del av världen knappt förekommer bland dessa, såsom den knappt förekommit i kyrkan historiskt. Trots att åtminstone vissa av dem rimligen borde ha tillgång till den kunskap man saknat tidigare – i en globaliserad värld med internet, smartphones och datorer. Och hur vet vi i så fall vilkas intuition som formats av samtidskultur och vilkas som formats av Gud? 

Jag tycker att vi åtminstone borde vara beredda att ta deras perspektiv i beaktande. Annars vore vi väl ändå ganska högmodiga? Skulle vi, som knappt fått känna av förtryck själva i någon större omfattning och som lever i ett av världens mest regnbågsfärgade länder, ha lättare att lära oss älska och sympatisera med homosexuella än de lemmar av Kristi kropp som lever i länder där både de själva och homosexuella lider allvarlig förföljelse, ibland intill döden?

Top photo by Majkl Velner on Unsplash

13 kommentarer

  1. En snabb reflektion på ditt citat från Halldorf: ”En människa vars sexualitet avviker från normen är utsatt, vilket innebär att kyrkan har en särskild förpliktelse mot henne.”
    Jag vet inte om det är så. I länder som Ryssland eller Uganda, absolut. Men knappast i Sverige.
    Däremot har kyrkans HBTQIAXYZ-tillvändhet blivit norm. Helst ska regnbågsflaggor in överallt.

    Under min tid som kommunikatör i en församling i Svenska kyrkan presenterade några kollegor från andra församlingar sina tidningar. Givetvis skulle det finnas artiklar med HBT….-tema. Fattas bara. I just det nummer som diskuterades var det ett homopar, två killar med välbetalda jobb inom media, som berättade om hur de skaffat barn. mellan raderna framkom att det var en surrogatmamma från något östland, eller om det var i Asien, jag minns inte riktigt. men det var heller inte det viktiga i solskenshistorien om att två män faktiskt kan få barn tillsammans!

    Jag var oförsiktig nog att tycka att kvinnan som bar och födde barnet på deras beställning borde väl kunna uppmärksammas på något vis i artikeln. Det skulle jag inte gjort. Mina kollegor blev minst sagt irriterade! Bara att lyfta frågan var att slå mot en utsatt grupp! (Nämligen rika bögpar på Södermalm., eller var de nu bodde.)
    Där och då blev det tydligt att kyrkans tal om alla människor lika värde är kvalificerat skitprat.

    Gilla

    1. Tack kommunikatören för din reflektion! Håller verkligen med om att det är viktigt att lyfta surrogatmödrarnas utsatthet, och det ligger nog en del i det du menar om vad som blivit norm inom delar av kyrkan. Samtidigt betyder det ju inte att det inte finns utsatta homosexuella i Sverige överhuvudtaget.

      Allt gott!
      Jacob

      Gilla

  2. Väl formulerat, Jacob! Uppskattar mycket din tydlighet och samtidigt din ödmjuka framtoning i inlägget. Ha en go sommar.

    Gilla

      1. Jag märker att du inte svarar på annat än postiv respons, det står dig fritt, men jag undrar ändå över din jämförelse med kyrkor som idkar tex hedersvåld;vilka praktiker ska vi omfamna hos kyrkor som är förföljda och vilka ska vi ta avstånd från? Ryska kristnas syn på homosexuella är ju inte det enda område där de är hårda medan vi är ”mjuka”. Barnaga, kvinnors ställning och synen på Putin, kyrka/stat tex. Vad ska vi lära oss av och vad inte, samt på vilka grunder?

        Gilla

  3. Det sista du skriver om att kristna och homosexuella upplever samma förföljelse i vissa länder är sant och borde få oss att tänka efter innan vi tvärsäkert ansluter till en hållning som kostat miljoner människor liv och mentala hälsa. Jag tycker att vi som är heterosexuella borde vara lågmäldare än lågmäldast i denna fråga eftersom ingen kräver av oss det som många kräver av homosexuella. Vi har friheten att välja celibat utefter kallelse eller bara ett beslut men vi kräver av alla homosexuella celibat utan att vi efterfrågar deras vilja eller kallelse. det är frågan Halldorf tar upp. Allt det andra är faktiskt underordnat denna fråga. Om det fanns en grupp männiiskor som kristendomen avkrävde ständigt återkommande stränga fastor, men inte av andra, kan du kanske förstå vad det handlar om.

    Nu tycker de flesta att ständigt återkommande stränga fastor som obligatoriska för exempelvis alla med downs syndrom låter knasigt och orimligt, men det är faktiskt precis samma sak när vi avkräver evigt celibat för en viss variant av människa medan det är frivilligt för alla andra. Inte ens enkla och totalt smärtfria påbud som att alla män ska ha långt hår och alla kvinnor ha ännu längre hår utom vid heliga löften då allt huvudhår ska rakas av (enligt Moseböckerna, Domarboken och Paulus brev t,ex.) följs eftersom de anses oviktiga. Det är svårt att utifrån teologiska argument, om de inte ska bli orimligt motsägelsefulla, påstå att homosexuellas celibat är viktigare än dessa i Bibeln allvarliga påbud. Se bara hur det gick när Simson fick sitt nasir-hår avklippt.

    Man brukar ange som skäl för sin hårda attityd mot homosexuella att Sodom och Gomorra förstördes pga homosexuell livsstil, men det står faktiskt hos Hesekiel att de blev förstörda eftersom de var rika och levde i fred men vägrade hjälpa de fattiga omkring sig. Tolkningen om homosexualitet är en efterkonstruktion vilket märks i att Koranen , skriven på 600-talet e.Kr., tydligt talar om stadens homosexualitet och kallar Lot för en profet. Det Hesekiel skriver är en hemsk dom mot oss, men knappast mot homosexuella. Har vi inte rikedom och fred i Sverige? Domen faller tung över oss som nu mest bekymrar oss över om afghaner ska fly sitt land och kanske komma hit till vår fred.

    Argumentet om kristna i Kina, Rysland etc gör också kvinnor överlag en stor otjänst eftersom dessa länders kristna ofta har en okristlig attityd mot kvinnor och flickor utifrån sin bibeltolkning. De slår också sina barn utifrån sin bibeltolkning och tradition. Även kristna kan utsätta sina barn för hedersförtryck i sådana kulturer. Det är alltså inget hållbart argument att många kristna i andra länder gör något.

    Jag tycker alltså att var och en som är BERÖRD ska ta ett teologiskt samtal om homosexualitet och celibat. Vi andra ska, liksom Halldorf säger, godta alla som Kristus godtar eftersom han också godtagit oss. Även om vi fötts som infertila kvinnor eller kvinnor som valt celibat (enligt Paulus kan kvinnor bara bli frälsta genom barnafödande), eller fötts med kromosomavvikelser, fötts som homosexuella eller drabbas av håravfall är min fasta tro att Kristus godtagit oss oavsett de bibelord som säger att hårlösa, infertila, kvinnor, homosexuella etc. inte är godtagbara.

    Gilla

    1. Jag håller inte med tesen om att vi som heterosexuella kräver att alla homosexuella ska leva i celibat.. man får väl leva som man vill.

      det som frågan eg gäller är om äktenskapet är exklusivt för man och kvinna eller inte, och läser vi ordet så är det ju ganska tydligt att äktenskapet instiftades för man och kvinna.

      Vill man leva ut sin homosexualitet så får man väl göra det i partnerskap, men att få Guds välsignelse i det som äktenskap går ju emot Guds ord.

      Är detta inte egentligen (till syvende och sist) en identitetsfråga?
      Är jag min sexualitet?

      Frågan många ställer sig om man inte ska leva ut sin homosexualitet är: varför skapade Gud mig såhär annars?

      Min motfråga är då: var det verkligen Gud som skapade dig sådan?
      Är inte det som är fött av kött, kött?

      Gilla

      1. Men det kan vi ju säga om den som föds som blind också och precis detta att anklaga föräldrar för att ha syndat om barnen föds utan att stämma med normen går Jesus emot i sitt möte med en blind som såg sig själv som Guds straff. Detta handlar mer om normer och männsksosyn än något annat. Att ge en grupp människor tunga pålagor för att få existera medan andra slipper det pga medfödda egenskaper är inte kristligt.

        Du kanske tycker att Gud inte skapade Downs-personer heller?

        Gud skapar väl alla och upprätthåller sin skapelse hela tiden, jag tycker den argumentationen är riktigt skrämmande. Vilka är inte födda av kött? Menar du att vi inte är planerade av Gud innan jordens grund var lagd? Är det bara de perfekta med normala kromosomer, heterosexuella och fem fingar på vardera hand som är skapade av Gud?

        Eller menar du att mina föräldrar skapade mig och du skapade dina barn?

        Nej, ditt resonemang håller inte alls. Speciellt inte om man ställer identitetsfrågan som du ställer: är jag min sexualitet? Vi kan fråga vidare: är jag mitt kön, är jag min tro, är jag mina intressen, är jag min familj, är jag min hund?

        Nej, allt detta är fel: jag är Guds barn, jag är en människa i relation med andra människor. I dessa relationer blir jag till. Desto värre då att på olika sätt särskilja vissa människor i gemenskapen utifrån egenskaper vi inte kan välja själva: hudfärg, hårväxt, kön , antal kromosomer, funktionsvariationer etc. Jag hävdar att det Halldorf menar är att vi måste sluta särskilja homosexuella och ålägga dem en slags askes som heterosexuella inte avkrävs.

        Askes bör inte påläggas utifrån medfödda egenskaper utan ska komma som en längtan inifrån en människa. Du avkrävs inte celibat (jag antar att du är hetero) men din homosexuella bänkgranne avkrävs celibat. Det är precis som om vi avkrävde stränga fastor av alla med blå ögon, nasirlöften av alla med hårväxt och regelbunden tidebön av alla infertila kvinnor för att få räknas till församlingen utan reservationer.

        Du måste väl ändå medge att partnerskap mellan homosexuella inte alls är okej i Ryssland etc och att skiljelinjen bland kristna i Uganda inte går mellan dem som vill viga homosexuella och dem som vill låta dem leva i partnerskap. Skiljelinjen där går mellan dem som inte vill låta homosexuella leva över huvud taget och de som kan tänka sig att de får leva i celibat, samt vi andra som inte vill särskilja just den mänskliga varieteten i församlingen,, en del med reservation för vigseln andra utan den.

        Gilla

        1. Hej igen Alma-Lena, jag tror inte jag ska ta denna diskussion såhär. Jag får intrycket av att du blir alldeles för arg och upprörd för det.
          Du gör även ganska stora hopp och insinuerar en massa i ditt resonemang, saker som jag aldrig har sagt eller som ens hör till poängen… jag har aldrig påstått att de som är homosexuella inte ska få räknas till församlingen som du insinuerar med ditt ”tidebön av alla infertila kvinnor för att få räknas till församlingen”.

          Vidare så tror jag inte att Gud skapade Downs syndrom eller andra liknande funktionshinder såsom autism, adhd, osv. Och ja, jag har själv en son som har autism, som är HELT underbar och som jag älskar gränslöst.
          MEN jag tror fortfarande inte att Gud har skapat honom med autism.. jag tror att det är en konsekvens av syndafallet.. (men det har inget med min kärlek eller acceptans av honom att göra)
          Uttänkt av Gud men lever i en fallen värld där vi påverkas av synden på olika sätt och vis.

          Sen så tror jag att finns det synd som vi kan välja att leva ut eller avstå ifrån.
          (Men jag misstänker att vi inte tänker likadant där. )

          Intressant att höra vad du tänker om de som har varit gay och fått ett annat hjärta och vilja och inte längre dras till samma kön. T.ex. rörelsen som kallas Change, se websajt: https://changedmovement.com/

          Vad säger du till dem? att de är vilseledda? att de EGENTLIGEN är gay eftersom de föddes så?

          Angående vilka som är födda av kött. Vi är såklart alla födda av kött och syndare.
          det är liksom den fallna naturen, det är ju därför vi behöver nåden och behöver bli födda på nytt, i Ande och sanning. Det är f.ö. en av kyrkans största lögner dag, att vi alla är guds barn.
          Och så säger vi fraser som: han är förmodligen inte Guds bästa barn.. NEJ, han är förmodligen inte Guds barn överhuvudtaget. Av naturen är vi vredens barn.

          Det är ju bara att läsa början av Joh 1:12-13 (som en av många texter kring detta)
          ”Men åt alla som tog emot honom gav han RÄTTEN att bli Guds barn, åt dem som TROR på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någons mans vilja, utan av Gud.”

          ja, jag vill säga att det är skillnad på att vara skapad och att vara pånyttfödd. Vi kan inte se Guds rike om vi inte föds på nytt.
          (Sen så har han gett alla rätten att bli Guds barn! om vi tar emot Honom genom tron.)

          Och jag tycker fortfarande att du misstolkade mitt grundresonemang och även kring det debatten handlar om.
          På vilket sätt tycker du att man avkräver att folk ska leva i Askes när de inte får gifta sig?

          Du får be om ursäkt om jag är för rättfram, men jag är rätt dålig på att uttrycka mig i skrift.

          Ta nu inte alltför illa upp men låt säga att jag är gift, och får känslor för min gifta brors fru..
          (det visar sig att hon också får känslor för mig) Vad ska då hindra mig för att agera på de känslorna,
          eftersom vi båda känner så?

          Är det våra känslor som styr hur vi ska agera vart är då rättesnöret?

          Om du svarar att jag ska inte agera på de känslorna för då begår jag äktenskapsbrott, varför tillåter du då att man ska agera ut homosexuella känslor som också går emot Guds ord..

          Ja, jag förstår att det inte är så lätt, och att detta är ett ganska plumpt uttalande.
          Ja, jag förstår att jag kan såra många med det (Förlåt om det är så)
          och ja, du har rätt i ditt antagande att jag är hetero.

          men det kvarstår ändå det faktum att äktenskapet är mellan man och kvinna enligt Bibeln.. oavsett om vi tycker om det eller inte.

          och jag förstår om det kan reta många.. och vara ofantligt svårt.. men vi har ju nåden.

          Gilla

          1. Jag talar naturligtvis om kristna som ju är Guds barn utan gradering. Halldorf talar också om kristna homosexuella inte något annat.

            Mitt äldsta barnbarn är autistiskt och jag är närsynt, visst är detta resutat av att skapelsen inte är perfekt vi dör ju också till slut, allihop. Men att påbjuda någon slags specialbehandling för henne eller din son pga denna medfödda variation är ju helt vansinnigt även om man på Jesu tid trodde att tex blinda skulle specialbehandlas som religiöst orena pga synd som den blinda eller hens föräldrar begått.

            Föreningar som change får väl jobba på men flera av dem som pläderat för detta har gjort avbön och bett om förlåtelse för sina kampanjer och sin oärlighet: https://bengtmalmgren.com/2013/06/25/exodus-international-homosexuellt-kristet-natverk-omprovarh-ber-om-forlatelse/
            ”Vid sin 38:e kongress som pågår nu tillkännagav Exodus internationals ledare Alan Chambers att organisationen kommer att läggas ner, att man ber om förlåtelse för att man orsakat människor skada genom sin verksamhet och att man omprövar sin tidigare hållning att omvändelse till Kristus innebär att man kan bli av med sin sexuella attraktion till det egna könet. I ett tal till kongressen sade han att det i 99% av fallen inte är sant. ”

            Celibat är en form av askes som du påtvingar homosexuella människor men inte oss som är hetero. Det kan jämföras med att tvinga människor med blå ögon att fasta mer än andra. Det håller jag fast vid. Din jämförelse med otrohet haltar, den jämförelse som är korrekt är att du är jättekär i din nuvarande fru, men ni får absolut inte ha kontakt med varandra eller gifta er utan någon som helst diskussion för då är du ingen riktig kristen utan lever i synd. Då passar jämförelsen.

            Gilla

            1. Jag inser att vi kanske pratar om olika saker?.. det jag ville lyfta fram var frågan om präster ska TVINGAS att viga homosexuella emot sin trosuppfattning. Och det tycker jag inte att man ska tvingas till.
              Sen så finns det ju präster som viger homosexuella, så jag anser att det är en icke fråga, då man faktiskt kan bli vigd.
              Men att kräva ett enhetlig och sammanständig syn kring frågan om homosexuella bör få vigas in i äktenskapet blir en likriktning som är ovis (enligt mig)

              Jag ville med mina exempel visa på att man kan ha en annorlunda tro kring homosexualitet men ändå älska människan.

              Din jämförelse passar absolut bättre, om man ser det ur ett känslomässigt perspektiv: känslorna och kärleken man känner må vara densamme oavsett om man är homosexuell, heterosexuell, blå, grön, gul eller vit.
              However.. ur ett bibliskt perspektiv vill jag ändå påstå att min jämförelse håller.
              Se 1 Kor 6:9 ” Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig uttnyttjas för sådant….. ska ärva Guds rike…”
              Där det alltså likställs att vara äktenskapsbrytare med att utöva homosexualitet, varpå min liknelse bygger på.

              Jag tror även att vi kan vara överens om att vi inte är överens gällande vissa saker.
              Du skriver att ”det kan jämföras med att tvinga människor med blå ögon att fasta mer än andra”
              Blå ögon är en fysisk attribut som vi ej kan göra någonting åt. Jag likställer inte det med våra känslor.
              Och jag misstänker att vi tycker olika där.
              Jag vidhåller i att jag tror att man kan bli av med sin sexuella attraktion till det egna könet..
              jag säger INTE att det är lätt.. jag säger INTE att det händer för alla per automatik..
              jag säger INTE, som du insinuerar i slutet av ditt meddelande, att man inte är riktig kristen om man är homosexuell.

              Som jag hela tiden har sagt.. vi är ALLA syndare som av NÅD får vara kristna (utan gradering)
              Och jag håller med dig om att vi som är heterosexuella bör vara lågmäldast av lågmälda i denna fråga..
              så jag ska tysta min röst nu, och jobba på alla de synder som jag brottas med. Allt som jag missar att se
              och allt som jag brister i!

              Det jag egentligen ville få fram, var att jag tycker det är fel att tvinga de som viger att gå emot sin övertygelse av Guds ord
              (då det ändå redan finns möjlighet för de som tolkar Guds ord på ett annat sätt att utöva det)

              Vi måste få tillåta varandra i kristenheten att tycka och tro olika om Guds ord utan att bli stämplade som
              trångssynta människohatare fördenskull.
              (Min anmärkning: jag påstår inte att du stämplar mig som människohatare Alma-Lena)

              Jag hoppas och ber att din dag blir full av nåd och välsignelse (och alla som kan tänkas läsa detta).
              Och ber om förlåtelse om jag genom mitt sätt att uttrycka mig har orsakat skada.

              Blessings /Rickard

              Gilla

              1. Bra du förtydligade dig om att det är vigseltvång du är emot. Ditt resonemang innan dess verkade gå ut på att fortsätta tvinga homosexuella till livslångt celibat för att få räknas som kristna. Där hålle rjag helt med, ingen kan sägas ha hela sanningen och samvetets röst ska inte i onödan tystas med påbud utifrån. Mångfald är bra. Jag som kvinna står ju ut med diverse påhopp från kristna som anser mig vara mindre människa, enligt antikens vetenskapliga rön. Jag bara låter dem hållas. Jag vet vem jag är i Kristus och som 100% människa ändå. VI har ju , på gott och ont, fler än misogyna kyrkor att vända oss till nuförtiden. Jag är ju inte tvungen att döpa mina döttrar i ortodoxa kyrkan till exempel, så då låter jag de ortodoxa fortsätta med sina misogyna praktiker i stället för att tvinga dem till det jag tycker är rätt. Som läget är nu kan var och en ”rösta med fötterna” i kyrkan ,också detta på gott och ont.

                Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s