Category Archives: Apologetik och filosofi

Fem religiösa övertygelser nästan alla sekulära svenskar delar

dingzeyu-li-773.jpg

Så, du är en smart, upplyst och förmodligen ganska snygg sekulär svensk som har skakat av dig religionens tunga ok och omfamnat en världsbild där det inte finns plats för övernaturliga tomtar och troll. Bra jobbat!

Låt mig dock upplysa dig om att du med största sannolikhet inte är så naturalistisk och religionslös som du kanske tror. Nedan är fem saker som omöjligen kan finnas om den fysiska naturen är allt som finns, men som de flesta sekulära svenskar ändå tror på.

1. Mänskliga rättigheter

Du tror säkerligen att människor har rätt till massa saker: rätt till liv, rätt till yttrandefrihet, rätt att klaga på grannen om de spelar hårdrock för högt, etc. Men dessa rättigheter simmar inte runt i blod eller är inpräntade på vänster hjärnhalva – vi hävdar att de finns och skriver ner dem i FN-dokument och skoluppsatser, men utifrån en naturalistisk världsbild är de lika verkliga som Gandalfs stortå. Read the rest of this entry

Jag ska skriva en bok om dokumenterade mirakler!

Skärmavbild 2018-02-02 kl. 18.01.42

Som Dagen uppmärksammade igår är jag en av dem som får årets stipendium från Kristna Publicistförbundet. Jag ska skriva boken Det mirakulösa Gudsbeviset, om dokumenterade helanden och hur de kan användas som utgångspunkt i ett filosofiskt argument för Guds existens.

I debatter gentemot ateister använder sig apologeter och evangelister av en rad olika Gudsbevis: kosmologiska, moraliska, erfarenhetsmässiga med mera. Dock är det förvånansvärt ovanligt med att hänvisa till nutida mirakler. Ett mirakel man ofta försvarar är Jesu uppståndelse, men vad gäller dagens händelser utmanar man sällan ateistens övertygelse att Gud aldrig intervenerar.

Detta är dock på väg att förändras. 2011 publicerades professor Craig Keeners 1 200 sidor tjocka bok Miracles som argumenterade för att det finns starka skäl att tro att mirakler sker idag. Testing Prayer av Candy Gunther Brown, som diskuterar hur helanden kan dokumenteras vetenskapligt, gavs därefter ut på Harvard University Press. Apologeter som Gary Habermas och Tim McGrew har öppnat dörren för att lyfta detta i debatter om Guds existens, och dokumentärfilmaren Elijah Stephens är igång med att göra en film om dokumenterade mirakler. Read the rest of this entry

Syndanöd, misslyckanden och identitet i Star Wars: The Last Jedi

OBS! Spoilers i texten nedan. Om du inte har sett filmen och vill undvika avslöjanden så läs inte vidare. Och snälla, undvik filmen helt om du är under 15. Eller om du vill undvika bevittna våld, död och explosioner- men det är nog ingen nyhet.

By Filipov Ivo (Own work) [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)%5D, via Wikimedia Commons

Intet nytt under solen. Eller ska man kanske säga ’under stjärnhimlen långt, långt borta’? Teman återkommer i den här nya trilogin från de tidigare filmerna i en salig mix. Än en gång har vi en stark antagonist som svikit sin mästare, lämnat den goda sidan och gått över till den onda genom att tro på den onde furstens lögner och ’döda’ sitt gamla jag. Vi får se samma antagonist berusad av makt vädja till den kvinnliga hjälten att lägga allt det gamla bakom sig och galaxen under sig tillsammans med honom. Makten som lockar. Och hjältar som tror sig kunna omvända denne tillbaka till den goda sidan. Som ”ser” att hans gamla goda jag inte är helt dött ännu.

Read the rest of this entry

Vad ateism, islam och new age har gemensamt

Med inspiration från Hans Rosling, Heidi Baker och Smith Wigglesworth talade Micael i Lundhagskyrkan, Örebro, om apologetik. Vad för svar bör kristna ge på ateisters, muslimers och new ageares frågor – och vad vi kan fråga dem tillbaka?

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook! Om du vill stötta podden, ge en gåva till Jerusalemprojektet.

Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Kommentera nedan!

”Okända fenomen” som i själva verket är mirakler

För tre månader sen skrev jag på Svenska apologetiksällskapets blogg om vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) och hur dessa kan användas som ett argument för Guds existens. De här fenomenen är ganska besvärliga för ateister. De kan inte skylla dem alla på feldiagnostisering om de har tilltro till vården och vetenskapen i vanliga fall, de kan inte hävda att det är placebo för det är det inte, och de kan inte peka på övernaturliga fenomen inom andra religioner än kristendomen för det skapar bara fler anledningar att misstro naturalismen.

När alla dessa tappra försök att hålla mirakelhypotesen på armslängs avstånd har misslyckats återstår ett trumfkort för ateisten. ”Okej, de kanske blivit friska utan att vi vet varför, men det kan ju vara på grund av naturliga orsaker vi inte känner till än.” Schack matt. Vanligtvis ackompanjerat med resonemang till hur vikingarna trodde att åska berodde på Tors hammare och att tron på Gud beror på kunskapsluckor, framförs detta argument som dödsstöten för mirakeltro.

Till och med vissa kristna betraktar det som oövervinneligt. Jag har vid flera tillfällen stött på syskon som ledsamt suckar att mirakelargument inte biter på ateister, för de säger bara att det kan ligga en okänd naturlig förklaring bakom vad man än presenterar. Många kristna vet inte hur man ska kontra det.

Men det vet jag. Read the rest of this entry

Är tron en ”stödkrycka” för svagare människor?

Skärmavbild 2017-11-23 kl. 16.48.12Gästinlägg av Hajdi Moche, ursprungligen publicerad på Svenska apologetiksällskapet.

Det händer att folk av annan världssyn än den kristna världssynen förklarar att kristna håller fast vid sin tro för att de, om man sammanfattar det, inte är tillräckligt starka i sig själv för att leva i en värld utan Gud. Eller orkar leva i en värld som ibland eller ofta kan upplevas som kall och hård. Eller att de inte klarar av att leva i en tillvaro som i sitt yttersta är meningslös (en följd av den ateistiska världssynen). Eller på grund av sin dödsrädsla behöver lindring mot sin ångest med hjälp av en tro på ett efterliv i himmelen.

Det gemensamma för dessa teser är att Gud utgör en mental och känslomässig ”stödkrycka” för kristna människor i deras tillvaro och i denna värld. De behöver tro på en högre makt som de kan luta sig emot för att känna trygghet och säkerhet i denna verklighet.

Denna tes är säkert något som finns i huvudet hos många i Sverige. Förståeligt, men också lite problematiskt. Att tänka att kristna tror för att de behöver trygghet och styrka vilar ju framförallt på ett grundantagande om att den Gud som kristna tror på inte existerar på riktigt, utan bara är en form av psykologiskt önsketänk. Ett annat sätt att beskriva detta på är att säga att kristendom inte har något med den externa verkligheten att göra utan bara är en emotionell, social eller/och psykologisk produkt (som i sig, om det används som argument, är konstigt eftersom dessa tre bitar också är grundbultar i den externa verkligheten för människor). Read the rest of this entry

7 tips för en (tillräckligt) fridfull jul

Såhär i juletider är det ju många som träffar familj och släkt, eller goda vänner. Man spenderar kanske mycket tid tillsammans med människor man känner väl men ganska sällan träffar, och med vissa har man lite gemensamt annat än en uppsättning gener. Dessutom är det lätt att dras med i vår kulturs extrema superjulhype. Man köper presenter, pyntar, lagar en massa mat, städar och sliter hårt för att den begränsade tiden med familjen eller andra ska bli så skön och idyllisk som möjligt, och det innebär förstås att det byggs upp förväntningar på att det ska bli bra.

Ju mer vi satsar, desto mer vill vi ha ut av det. Inte att förringa är också att en stor del av detta slit görs av kvinnor. Studier från tidigare år har visat att vi tyvärr hemfaller åt mer traditionella könsroller under de traditionella högtiderna, vilket innebär ännu mer oproportionerliga arbetsuppdelningar än vanligt.

Hursom, vi blir ju inte helt magiskt några idealversioner av oss själva bara för att det är jul. Kanske för en stund, kanske någon dag. Men efter en tid av ansträngning och förväntan måste vi slappna av, och när vi slappnar av orkar vi ännu sämre med att upprätthålla fasader(Luk 12:1-3).

Det kanske inte blir lika idylliskt som man gått och föreställt sig. Eller det kanske finns splittring kring frågor som vissa har starka åsikter om, eller ouppklarade tvister mellan några. Så när vi sen befinner oss här på juldagen, eller kanske redan igår på julafton så kan det uppstå konflikt. Därför vill jag ge er mina – högst oprofessionella – tips på hur du möter dina nära och kära. De har hjälpt mig till försoning och till närmare relationer med människor jag älskar.

Read the rest of this entry

Fem usla anledningar till att förneka jungfrufödseln

gareth-harper-175342.jpg

Snön glittrar, julgranen skimrar och i predikstolen står prästen och säger att det här med jungfrufödsel behöver man ju inte tro på. Så var min uppväxts jular, och sedan jag själv blev kristen vid 15 års ålder har jag ställt mig förbryllad till påståenden om att jungfrufödseln inte hände, eller att det inte spelar någon roll om den var en verklig biologisk händelse istället för enbart en symbol. Låt mig gå igenom några av de vanligaste argumenten för detta, och visa varför jag inte tycker att de håller.

1. Jungfrur föder inte barn

Jag vet inte var jag ska börja. Det här ”argumentet” är så kasst att Jim Inhofes snöbollsargument mot klimatförändringars existens framstår som briljant.  Naturligtvis kan inte jungfrur föda barn, det är därför en jungfrufödsel är mirakulös. Liksom de besläktade stolpskotten ”Döda uppstår inte” och ”Människor kan inte gå på vatten” utgår detta argument från att Bibelns poäng skulle vara att dessa saker är naturligt möjliga, att en av hundra jungfrur ploppar ur sig en bebis då och då. I själva verket är Bibelns författare fullständigt medvetna om sex krävs för att få barn: just på grund av detta protesterar Maria mot ängeln genom att påpeka att hon inte legat med någon man, varav ängeln svarar ”ingenting är omöjligt för Gud” (Luk 1:37). Att hävda att Gud inte kan ha gjort x för att vi inte kan göra x, är som att säga att Shigeru Miyamoto inte kan gå baklänges för att Super Mario inte kan göra det. Read the rest of this entry

Behöver vi Gud för att vara goda? Min debatt med Anders Hesselbom

Äntligen är den här! Inspelningen från min debatt med humanisten och ateisten Anders Hesselbom på ämnet ”Behöver vi Gud för att vara goda?” Vi var överens om att ateister kan hjälpa gamla tanter över gatan, men hur motiverar vi att något är verkligt gott eller ont oberoende av vad folk tycker, om inte Gud finns?

Jag menade att ateismen är oförenlig med övertygelsen att det finns moraliska fakta, medan Anders Hesselbom tvivlade på att de ens finns moraliska fakta och menade därtill att Gud inte utgör en förklaring även om de skulle finnas.

20171109_195601 (1).jpg

Anders är väldigt trevlig och höll debatten på en saklig och proffsig nivå, även om jag kan tycka att han ämnesmässigt spretade iväg ganska ofta. Mina fyra argument för varför moralisk värderealism (idén att det finns moraliska fakta) inte kan vara sann om Gud inte finns bemöttes inte av honom på ett systematiskt sätt, tyckte jag. Flera av mina kristna vänner som lyssnade hade samma intryck. Jag är nyfiken på om även ateistiska lyssnare av debatten kan hålla med om det.

Hela debatten går att se i YouTubeklippet ovan, och första halvan av den går att lyssna på i Hela Pingstens podd Jesusfolket. Denna första halva innehåller våra inledningsanföranden. Ladda ner den här. Andra halvan, med responser och frågor från publiken, kommer om någon vecka.

Varför utgår så många från att Gud inte finns?

Skärmavbild 2017-11-23 kl. 16.48.12

Hajdi Moche

Gästinlägg av Hajdi Moche, ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapet.

Som student på universitetet är det vanligt att man blir tillfrågad att vara med i olika experiment, så en gång deltog jag i ett experiment där de ville undersöka implicita (omedvetna) värderingar kopplade till könsroller. De använde en metod som kallas för IAT (implicit-association test).

Det jag fick göra (om jag minns rätt) var att snabbt kategorisera ett attribut/begrepp (till exempel ”logisk” eller ”familj”) till två koncept (kategorierna ”man” och ”kvinna”). Genom att se hur snabbt människor kategoriserar ihop begrepp menar teorin att man kan undersöka människors attityder eller fördomar. Ju snabbare en person kategoriserar till exempel ”man” med begreppet ”familj”, desto starkare eller närmare antar personen att dessa begrepp hänger ihop (i just detta exempel har forskning dock visat att det är tvärtom, dvs. att folk tenderar att snabbare kategorisera ”kvinna” med ”familj” och ”man” med ”karriär” – vilket tolkas som att folk generellt antar att kvinnor hör ihop med familjen och män med karriär).

Detta är ett exempel på så kallade implicita antaganden och det är ungefär samma sak som begreppet grundantagande, som detta blogginlägg kommer handla om. Grundantaganden är sådana antaganden (mentala hypoteser/gissningar) som handlar om hur människor betraktar omvärlden, sig själv och andra människor. Ofta är de väldigt djupt rotade inom oss så de aktiveras automatiskt i vissa situationer. Detta gör att vi många gånger omedvetet präglas och styrs utav dem, så ofta är det svårt när man ska börja formulera sig kring vilka grundantaganden man har. Men när vi medvetandegör dem så blir det lättare att förstå sig själv, hur man relaterar till andra människor och till livet i stort. Man kan få grepp om varför man gör de val man gör eller varför man tror på det man tror på.

Så min fundering är vilka grundantaganden människor, och samhället i stort, har gällande Gud och kristendom? Read the rest of this entry

Fyra anledningar till att ateismen inte kan förklara existensen av gott och ont

Skärmavbild 2017-11-10 kl. 16.50.28

Igår hade jag förmånen att få debattera mot humanisten Anders Hesselbom på ämnet ”Behöver vi Gud för att vara goda?” Debatten arrangerades av Svenska apologetiksällskapet och min församling Mosaik och samlade cirka 25-30 personer, både kristna och ateister.

Allt spelades in så ni ska få se debatten i sin helhet om någon vecka eller två. Redan nu vill jag dock dela med mig av första halvan av mitt inledningsanförande, om varför jag anser att vi inte kan motivera existensen av objektiv moral, eller moralisk värderealism, om Gud inte finns.

Låt mig först och främst definiera moralisk värderealism. Det är idén att moraliska utsagor är genuina påståenden om faktaförhållanden. En värderealist anser att moraliska fakta existerar och att vi har en plikt att följa dem. Read the rest of this entry

Enhet i Kristus

Ekumenik kommer från det grekiska ordet oikoumene, vilket var uttrycket för den av grekerna kända världen.

 

Jag har precis börjat teama ett år på Ny Generation, som stöttar kristna skolgrupper runtom i hela Sverige. Då organisationen är allkristen har jag redan under mina första veckor träffat flera teamkamrater från olika samfund och vi har besökt kyrkor av massa olika slag – till exempel har jag gjort mina första besök både på en EFK- och EFS-gudstjänst.

Det som jag framförallt har lärt mig sedan jag flyttade till Uppsala är dock vikten av ekumenik, och att inse att vi alla faktiskt är kristna även om vi har våra olika meningskiljaktigheter och teologiska ståndpunkter på olika områden. Alla kyrkor är fortfarande en del av Kristi kropp.

Jag tror också att det framförallt är bibliskt att så långt vi kan sträva efter enhet. Det är nämligen vad Jesus själv ber om!

Men inte bara för dem ber jag utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig. (Joh 17:20-21)

Read the rest of this entry

Om Gud vore annorlunda

christopher-mcgurn-209497.jpg

Foto: Cristopher McGurn, Unsplash

Min föreläsare i moralfilosofi, på vår andra föreläsning, målade upp ett problem med objektiva etiska värderingar-eller sanna morallagar- såhär: om de hävdas vara rotade i Gud, eller ett övernaturligt väsen, så har vi alternativen att det goda är gott därför att Gud tycker det, eller att Gud är god. Jag sa att det är det senare. Då frågade han mig, jaha så om Gud vore annorlunda, så vore Han inte god, och fick mig då att svara instämmande. Då menade han att det goda måste vara oberoende av Gud. Jag svarade att det inte var så, utan att det ligger i Guds natur att Han är god. Han pressade mig på nytt: ”men OM Guds natur vore annorlunda, så vore Han inte god?!”

Efter några vändor på det viset insåg jag mitt misstag i rävsaxen och lösningen. Istället för att säga: ”om Gud vore annorlunda så vore Han inte god”, så sa jag att ”då vore Han inte Gud” (Det gjorde inte föreläsaren det minsta mer övertygad, han svarade bara att jag inte verkade låta mig övertygas vad han än sa, men jag blev i varje tillfreds med mina tankar).

Godhet, kärlek och andra goda värden är inte oberoende av Gud. De är inte heller godtyckligt bestämda av honom, som om Han lika gärna hade kunnat bestämma sig för att allmänt hat, tortyr och barnamord vore gott. Nej, godhetens natur och existens är intimt sammanflätad med den yttersta existensen, det absoluta och oföränderliga högsta väsendet, den allsmäktige Guden, och Hans natur och existens. Godheten är oföränderlig, det finns inget ”om det goda vore annorlunda”, Gud är oföränderlig, det finns ingen möjlighet att Han vore annorlunda. Read the rest of this entry

Vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön

piron-guillaume-367208

Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapet.

Keener's Book

Keener’s bok

Craig Keeners arbete Miracles, som består av över 1000 sidor i två volymer, har hjälpt till att framför moderna mirakler som ett stödjande argument för kristendomen. Som nytestamentlig forskare stötte Keener ofta på David Humes idé om att Bibelns mirakler inte kan vara historiska händelser eftersom vi idag ”vet” att mirakler inte händer.

Genom att peka på hundratals påstådda mirakler från hela världen visar Keener att David Hume hade fel i att hävda att mirakler inte är en del av universell mänsklig erfarenhet, och han föreslår också att den bästa förklaringen för åtminstone en del av de påstådda miraklerna – särskilt de som intygas av flera vittnen och stöds av läkarundersökningar – är övernaturliga.

Apologen Gary Habermas har föreslagit att Keeners arbete kan användas i ett argument för Guds existens, och jag håller med honom. På samma sätt som Jesu mirakulösa uppståndelse kan användas som Gudsbevis, kan vi argumentera för att den bästa förklaringen till vissa väldokumenterade mirakelrapporter är att mirakler verkligen händer, och utifrån det kan vi hävda att Gud finns.

Read the rest of this entry

Är vi beroende av budord?

Vi verkar inte kunna avskaffa vår kärlek till regler och budord. Inte ens i en normkritisk tid. Normkritiken är en postmodern rörelse som marknadsför sig med att sanningen är relativ, eller att den inte finns, och att allt ska ifrågasättas. I Italien gifter sig en kvinna med sig själv. I Skåne kämpar en person för att bli accepterad som häst. Men parallellt med acceptansen för allsköns okonventionaliteter verkar en annan regelbok växa fram. Ungefär som att en sån där blyertspenna med suddgummi i ena änden används, och samtidigt som det ena raderas råkar pennan skriva på ett annat papper.

Förra veckan hade vi en mycket intressant föreläsning om gender och jämställdhet. Det är fruktansvärt hur systematiskt kvinnors prestationer inom akademien nedvärderas. Män med sämre kvalifikationer får pengarna för att de anses ha ’potential’, fastän kvinnor med överlägsen kompetens ansökt om samma finansiering. Men förutom det huvudbudskapet fångade en bisats min uppmärksamhet. Föreläsaren nämnde kort om hur ’lätt det är att säga och göra fel’ inom feminismen, både akademiskt och i vardagslivet. Vilka ord som anses kränkande. Vad som egentligen är feministiskt, förtryckande, befriande, ’empowering’.

Tidigare i veckan hade jag en annan konversation med en något yngre vän som menade att hen skulle bli dumförklarad om hen försvarade konceptet äktenskap som en vettig grej. Eller tron på en Gud.

01102014-JPA_2318 (2)

Read the rest of this entry