Category Archives: Pånyttfödelse

Omvänd er! Himmelriket är nära

Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och förkunnade i Judeens öken och sade: ”Omvänd er! Himmelriket är nära.” – Matt 3:1-2

Från den tiden började Jesus predika och säga: ”Omvänd er! Himmelriket är nära.” –Matt 4:17

Det Jesus och Johannes började predika enligt Matteus var omvändelse. Det var det första de sa åt människor att göra för att blir frälsta, och samma mönster återkommer senare i Apostlagärningarna. Omvändelse är ofrånkomligt: utan omvändelse- ingen frälsning. Varför det? Är det här samma sak som att ”ta emot Jesus i sitt hjärta”, att be en överlåtelsebön och säga med sin mun att Jesus är ens Herre? Nej.

Omvändelse har att göra med synd. Ordet omvändelse kommer från grekiskans metanoia, och kan översättas som att tänka om, ändra sinnelag. Den som omvänder sig inser sin skuld inför Gud på grund av sina synder och sin oförmåga att på egen hand göra sig kvitt den, ens med goda gärningar (Rom 3:19-20, Jes 64:6). Hon inser att hon har brutit relationen med Gud och förtjänar döden för detta (Rom 6:23). Hon inser allvaret i varje liten synd. Att hon själv varit värre, och Gud bättre än hon trott. Men inte nog med detta. Hon bekänner även sina synder öppet inför någon eller några andra människor. Specifika synder (Apg 19:18). Hon visar med ord och gärning att hon vill leva ett annat liv nu (Luk 3:8-14, Apg 19:19, 26:20), och hon säger till Gud att ”jag vill gå din väg”. Hon bestämmer sig för att vilja förlåta andra (Matt 6:14-15). Sedan tar hon emot Guds förlåtelse med stor tacksamhet (Luk 24:47,1 Joh 1:9). Det här kan mycket väl ha hänt med vissa människor som idag säger sig ha tagit emot Jesus i sitt hjärta och bett en överlåtelsebön, men definitivt inte alla. För en människa som omvänt sig skyr synden som pesten. Hon vill leva radikalt.

Read the rest of this entry

Du ska döden dö- i dop eller vid dom

Är du fri?

Frågan tolkas idag på helt olika sätt beroende på vem som får den, och generellt tänker nog många i vår kultur kring frihet i meningen att ha många valmöjligheter med hur man ska spendera sin tid, sina pengar, vem man ska ha sex med och vart man ska resa på semester. Och visst, det är en sorts frihet, men det är inte alltid den friheten som syftas på när Bibelns författare nämner frihet.

I Romarbrevet kapitel 6-8 skriver Paulus om de troendes relation till synd. Han skriver om att vara slav under eller fri från synd, och liknar alltså förhållandena med något väldigt bekant för de kristna i Rom, det som gäller för slavar och fria, ”för att ni ska förstå”. Han skriver att de troende var slavar tidigare, när de levde efter syndens lag, men att de nu har blivit befriade genom att dö med Kristus och begravas i dopet. För syndens- som en mästare till en slav- lön är döden, men Guds gåva är evigt liv. Och det livet börjar i en mening här och nu. Nu har synden inte längre makt över dem. De har blivit förklarade fria från synden.

Rom 6:1-7:
Vad ska vi då säga? Ska vi bli kvar i synden så att nåden blir större? Verkligen inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta leva i den?
Eller vet ni inte att alla vi som är döpta till Kristus Jesus är döpta till hans död? Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet.  För om vi är förenade med honom i en död som hans, ska vi också vara det i en uppståndelse som hans.
Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp ska berövas sin makt så att vi inte längre är slavar under synden. Den som är död är förklarad fri från synden.

Så det jag menar är, är du fri från synd? Blev du befriad genom dopet?

Read the rest of this entry