Frälsning betyder räddning och befrielse enligt källan till all modern kunskap och även om det numera för vanligt folk kanske mest förknippas med fotbollsspelare så känner nog de flesta till att ordet har en religiös innebörd. Det kommer från ”frihalsa” vilket syftar på hur slavar blev befriade, och användes av de tidiga missionärerna till Sverige på 1000-talet för att förklara hur Jesus kan befria människan från synd, lidande och död. De flesta religioner eftersträvar frälsning, och ofta handlar det om olika saker vi människor behöver göra för att befrias från det onda och försonas med det gudomliga. I kristendomen handlar dock frälsningen om vad Gud har gjort för oss.
Jesus och Botros
Jag var på väg till ett bönemöte med min kompis Botros någon gång i början av 2014 och frågade lite apropå hur han blev frälst. Hans svar gav mig svindel. Han berättade om hur han hade levt ett tufft liv, involverad i mycket skit, men hur han på något sätt till slut hade börjat dras till kyrkan. En söndag befann han sig i Uppsala Pingst, men utan att egentligen ha tagit ställning för Jesus.
Plötsligt såg han en syn. Människorna på plattformen längst fram bleknade bort och istället stog där Jesu kors, med Frälsaren själv uppspikad och blodig. Botros var helt överumplad – ”jag såg det lika klart som jag ser dig nu” sa han till mig. Medan han stirrade på korset lyfte Jesus blicken, såg rakt in i Botros ögon och så hördes en röst: ”För dig, Botros”. Sen försvann synen.
Så blev Botros frälst.
Död och liv
När Jesus dog på korset var det för vår skull. Han tog vår synd, vårt straff och vårt mörker på sig och utplånade det med sig själv. Han dödade döden genom att dö. Så får vi det eviga liv vi inte förtjänar genom att Han dog den död Han inte förtjänade.
”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” – Rom 5:6-8
Detta är den viktigaste aspekten av Jesu död på korset – den är ställföreträdande, i vårt ställe. Syndens lön är döden (Rom 6:23), därmed är Jesus som syndfri den enda som inte förtjänar att dö, men Han dör i vårt ställe så att vi ska få evigt liv. Försoningen mellan Gud och människa innebär att Jesus dog i vårt ställe för synden:
Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud. – 2 Kor 5:19-21
Korset är inte bara en historisk händelse långt bak i tiden utan har största möjliga relevans för oss alla idag. Det var det Botros fick uppleva när Jesus såg in i hans ögon och sa att Han dog för honom. Samma sak gäller dig. ”Och våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade.” (1 Petr 2:24)
Genom Hans sår är vi helade
Bibeln säger för det första att syndens lön är döden (Romarbrevet 6:23), för det andra att Jesus var syndfri (Hebreerbrevet 4:15). Synd är när människor går emot Guds vilja och gör det som är ont, och den avskiljer oss från Gud. Synden leder till död för att Gud är liv, och synden separerar oss från Guds liv. Men Jesus var i egenskap av Guds Son syndfri, och därmed den enda människa som inte förtjänade att dö. Han levde i fullständig intimitet med Fadern, de var ett (Johannes 10:30), innebörden av att vara Guds Son var att själv vara Gud. Sonen hade evigt liv för Han var fullkomligt syndfri, eftersom Gud är syndfri. Men Han valde att dö. Inte för sina egna synder, Han hade inga, utan för våra.
”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.” (Jesaja 53:4-5)
Jesus tog vårt straff på sig, våra plågor och våra missgärningar. Genom Hans sår är vi helade, det bröd Han ger för att världen ska leva är Hans kropp. Genom att Jesus dog den död Han inte förtjänade får vi det eviga liv vi inte förtjänar. Han dog i vårt ställe för att vi ska uppstå på den yttersta dagen.
”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade.” (Romarbrevet 5:6-10)
Som syndare är vi i en mening Guds fiender, inte genom att inte älskar oss, för Han älskar oss så mycket att Han sände sin Son för att dö för oss, utan genom att vi gått emot Hans vilja och blivit avskilda från Honom. Jesus död på korset kallas av kristna för ”försoningen” utifrån detta Bibelställe, korset gör att fiendskapen som synden orsakat är bruten och vi försonas med Gud och får en återupprättad relation med Honom. Och när vi är försonade med Gud kommer vi bli räddade (vilket ”frälsta” betyder) från döden, Jesus har tagit vårt straff på sig.
Så blir du frälst
För att bli räddad, frälst, och få evigt liv behöver du lämna sitt liv till Jesus, bekänna Honom som Herre och Ledare och tro att Han lever: ”Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.”(Romarbrevet 10:9). Du behöver inte göra en massa goda gärningar för att kompensera för ens synder, utan det räcker med att tro att Jesus lever (det betyder förstås inte att goda gärningar är irrelevanta, kristna uppmanas gång på gång i Bibeln att göra goda gärningar, men de är inte kravet för att få evigt liv). När du är försonad med Gud och syndens barriär som skiljer oss från Hans sfär är bruten, kommer du uppleva Hans närvaro på ett helt nytt sätt. För att uppleva under måste du passionerat söka Herren, ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” (Jakobsbrevet 4:8).
Om du vill uppleva detta och få evigt liv, bekänn att Jesus är Herre, tro att Han lever och be att Han fyller dig med den Helige Anden, då kommer du få gåvor som till exempel helandets gåva, profetians gåva, gåvan att göra under med mera (Apostlagärningarna 19:6, 1 Korinthierbrevet 8:11). Gå med i en församling, läs i Bibeln (börja med exempelvis Markusevangeliet) och berätta för andra om Jesus! Kontakta oss om du behöver guidening. Gud välsigne dig!
Hela Pingsten 
Man behöver definitivt utföra vissa specifika saker för att få del av frälsningen. För det första behöver man göra ett synnerligen aktivt val att tro att Jesus dog för oss och att han blev uppväckt från de döda. Eftersom vi inte kan få det bevisat för oss är det en val vi gör att tro på detta. Dessutom måste vi med vår mun även bekänna detta. Det är alltså någonting konkret som måste utföras.
För det andra måste man döpas i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Det är den andra högst konkreta handligen som måste utföras.
Så att säga att gärningar inte är nödvändiga för frälsningen är att töja på sanningen. Men jag förstår att det du avser med gärningar som inte behöver utföras är exempelvis att vallfärda till någon plats eller donera pengar till något. Det är dock viktigt att klargöra vad som faktiskt måste utföras av den enskilde för att kunna frälsas.
GillaGilla
Hej Micael!
”Jesus tog vårt straff på sig, våra plågor och våra missgärningar.”
Om du laser hela stycket från Jesaja 53 star det även saker som vi inte förknippar med Jesus.
”Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. Han var föraktad, utan värde i våra ögon. 4Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad.
9Han fick sin grav bland de gudlösa, fick vila bland ogärningsmän, fastän han aldrig hade gjort något orätt, aldrig tagit en lögn i sin mun.
10Men Herren tog sig an den han sargat, botade den som gjort sig till ett skuldoffer. Han skall få ättlingar och ett långt liv, och Herrens vilja skall förverkligas genom honom.
12Jag skall ge honom hans andel bland de stora, låta honom dela byte med de mäktiga,
för att han var beredd att dö och blev räknad som syndare, när han bar de mångas skuld och bad för syndarna.”
Tydligen var han vanställd och sjuk och begravdes bland brottslingar. Det stammer inte med Jesus enligt apostlarnas berättelser. Han skall få ättlingar och ett långt liv, stammer heller inte med Jesus. Ej heller att han skall få dela byte med de mäktiga.
Du säger vidare: För att uppleva under måste du passionerat söka Herren,”. Detta finner jag inget stöd för i bibeln eller hos kyrkofäderna. Massor av människor har genom historien upplevt fantastiska under utan att på något sätt ens hört talas om Jesus.
” …be att Han fyller dig med den Helige Anden, då kommer du få gåvor som till exempel helandets gåva, profetians gåva, gåvan att göra under med mera”
Bara för att det hände när Paulus lade händerna på dem och de fylldes av den helige Ande är det inget löfte att det ska hända varenda person som blir fylld av Anden. Tjänstegåvorna beror på vilken tjänst Gud kallar en till och i vilket sammanhang dessa behövs.
GillaGilla
Hej Peter!
Jag håller med om att det var slarvigt formulerat angående under. Generellt tror jag att vi aktivt behöver närma oss Gud för att Han ska närma sig oss, men i sin nåd låter Han oss ibland uppleva saker trots att vi inte aktivt strävat efter det.
Jag blir förvånad dock att se att Bibeln och kyrkofäderna är en auktoritet för dig, samtidigt som du argumenterar emot att Jes 53 handlar om Jesus. Detta är ju tolkningen som Nya Testamentet (Apg 8, 1 Pet 2:24) förespråkar, tillsammans med alla kyrkofäder som kommenterar texten: https://baylor-ir.tdl.org/baylor-ir/bitstream/handle/2104/8617/Joy_Freemyer_honorsthesis.pdf?sequence=1
Inga av dina invändningar är särskilt starka motargument mot den klassiska kristna tolkningen. Vem säger att Jesus alltid var frisk? Inte Bibeln i alla fall. Inte heller säger Bibeln att han var snygg. Vi har ofta en Superman-bild av Jesus men den är inte så mycket baserad på Bibeln som den är på medeltidskonst.
Jesus var definitivt vanställd på korset. Han lades bland de rikas gravar, som inte var särskilt gudfruktiga på den tiden (och sällan är det idag heller). Det finns tydlig rikedomskritik i Jesu egen undervisning som jag skrivit om mycket här på bloggen. Och Han uppstod sannerligen till ett långt liv – ett evigt till och med! Han har massa ättlingar genom att Hans barn (Joh 13:33).
En fråga till dig är förstås vem Jes 53 syftar på om det inte är Jesus. Den historisk-kritiska tolkningen som förnekar profetiornas övernaturliga dimension säger vanligtvis att Herrens lidande tjänare är Israel. Men det kräver än mer bildliga och metaforiska tolkningar för att förklara sjukdom, vanställning, grav och ättlingar, så då kan man knappast anklaga den klassiska kristna tolkningen för bildlighet.
Och alla kristna är avslutningsvis kallade till att ivrigt sträva efter Andens gåvor, se 1 Kor 14:1. Gud välsigne dig!
Micael
GillaGilla
14 What [does it] profit, my brethren, if someone says he has faith but does not have works? Can faith save him? 15 If a brother or sister is naked and destitute of daily food, 16 and one of you says to them, “Depart in peace, be warmed and filled,” but you do not give them the things which are needed for the body, what [does it] profit? 17 Thus also faith by itself, if it does not have works, is dead.
18 But someone will say, “You have faith, and I have works.” Show me your faith without your[d] works, and I will show you my faith by my[e] works. 19 You believe that there is one God. You do well. Even the demons believe—and tremble! 20 But do you want to know, O foolish man, that faith without works is dead? 21 Was not Abraham our father justified by works when he offered Isaac his son on the altar? 22 Do you see that faith was working together with his works, and by works faith was made perfect? 23 And the Scripture was fulfilled which says, “Abraham believed God, and it was accounted to him for righteousness.” And he was called the friend of God. 24 You see then that a man is justified by works, and not by faith only.
25 Likewise, was not Rahab the harlot also justified by works when she received the messengers and sent [them] out another way?
26 For as the body without the spirit is dead, so faith without works is dead also. (The Letter of St. James, chapter 2, NKJV)
GillaGilla
”10Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig, och genom munnens bekännelse bliver man frälst.” (Rom 10:10) är ju en parallell till: ”16Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd.” (Mark 16:16) Lägg märke till att hjärtats tro föregår dopet
Detta talar starkt för att dopet till Jesus var ett bekännelsedop.
Om föräldrarna och faddrarna är troende så utesluter jag visserligen inte att Gud ändå kan tillräkna barnet dopet, den dag det med sin mun bekänner. Då det inte uttryckligen står att det är fel med det ortodoxa spädbarnsdopet eller det luthersk-katolska symboliska spädbarnsdopet, och då ju dopet kanske i sig är en symbol, alltså för att vi blir begravda med Kristus (Rom 6:4).
GillaGilla
Är hjärtats tro en Guds gåva? Följande två bibelställen tolkas ibland så:
” 8 Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. 10 Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem. ” (Ef 2:8-9)
”efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.” (Rom 12:3)
Själv bad jag om den sortens tro som bibeln talar om och jag fick den och den bär även när förståndet saknar tro. Men, för att det är så för mig, behöver det ju inte vara så för alla.
GillaGilla
Arvsynden är inte ett ord som finns i bibeln och vi vet att Gud inte vill att vi ska straffa barnen för föräldrarnas synder, utan att var och en ska dö genom sin egen synd. (2 Kon 14:6, 2 Krön 25:4, Rom 6:23) Varför är vi då alla syndare (Rom 3:23) och har alla en syndakropp (Rom 7:17-18, Rom 6:6, Rom 7:23) oberoende av om vi är döpta till Jesus eller inte och oberoende om vi blivit frälsta genom att bekänna vårt hjärtas tro (Rom 10:10) eller inte?
Beror det på att vi är födda utan ande, till följd av att Adam (son av Gud enligt Luk 3:38) och Eva åt av frukten och omedelbart dog andligen (så att Gud i sin nåd drev dem ut ur lustgården för att de inte också skulle äta av livets träd och så leva i sin syndakropp för alltid)?
Eller, handlar det om vad sociologerna erkänner som ”det sociala arvet” alltså att barn hör föräldrar eller andra ljuga och börjar därför själva ljuga (för att ta den allra vanligaste synden som exempel)?
GillaGilla
När Gud förvisar Adam och Eva ur Edens trädgård säger han: ”Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont.” Om människan på kuppen förlorade sin ande, måste det betyda att även Gud & Co är utan ande, om nu fruktätandet resulterade i att människan blev som en av dem.
GillaGilla
Johan,
Ingen blir frälst om inte Gud först söker honom eller henne. Därför är det så viktigt att vi ber för de ogudaktiga så att de har chans att omvända sig och ta emot Guds gåva i Jesus Kristus.
Pånyttfödelsen innebär att den heliga Anden väcker upp människans ”döda” ande. Det är genom vår ande som vi kommunicerar med Gud. Är anden ”död” så kan alltså ingen kommunikation ske.
Jag har nu bett för dig, Johan.
Gud välsigne dig!
Thomas
GillaGilla
När de åt av frukten visade de att de inte trodde på Gud ord, därför dog de andligen. Men Gud tror på sitt ord och det gjorde också Jesus. De änglar som inte tror på vad Gud säger, de är fallna änglar.
De blev också lika Gud och änglarna genom att bli straffmyndiga.
GillaGilla
Adam och Eva hade från början ande, kropp och själ.
Lägg märke till att kristenheten i Guds ögon är en ny skapelse, som biologiskt inte skiljer sig från de vi var innan vi blev födda på nytt.
Gud hade sagt att om de (Adam och Eva) åt av frukten (som gav kunskap om gott och ont) så skulle de dö. Vetenskapligt går det inte att bevisa om de dog eller inte. De dog uppenbarligen inte kroppsligt (då hade det inte varit något vits med att stänga dem ute från lustgården), de dog inte själsligt, så om de dog så var det andligt. Jag tror på vad Gud säger, alltså hör jag till dem tror att de dog. Genom att äta av frukten blev de mera lika Gud och änglarna då de fick de en viss kunskap om lagen som säger ”Du ska älska Gud …”
När sedan Gud frågade dem vad som hänt så skyllde Adam på Gud, för att det var Gud som hade gett honom kvinnan som i sin tur hade gett honom en ursäkt för att äta frukten, men Adam hade själv valt att äta av frukten han behövde inte övertalas som Eva. Adam borde tagit på sig skulden och låtit bli att skylla på andra, men eftersom han var en levande kropp med en levande själ men med en död ande, så gjorde han inte som han borde.
GillaGilla
Om man ställer frågan konkret: jag sitter här i mitt rum kl 10 på kvällen och inser att jag vill bli frälst. Vad gör jag? ”Lämna sitt liv till Kristus” är för abstrakt just i det tillfället. Vad är det första jag bör göra i just det ögonblicket?
GillaGilla
Hej Jörgen,
Då ska man tala med Jesus eller Fadern eller båda samtidigt om man vill. Det kan nog vara olika hur man väljer att lära känna Gud men det är att berätta för Gud hur man känner och hur man längtar efter ett nytt liv med Gud som är grejen. Gud vet vilket svar precis du behöver eftersom det är Gud som känner dej. Svaren kan därför variera mycket på olika vis. Det man får vara viss om är att Gud svarar och att om man får svar som skiljer sej från gängse mänskliga uppfattningar som människor byggt upp om hur Gud ska svara enligt oss så får man försöka blunda för ”tyckanden och traditioner” och vara trygg i att Gud vet hur han ska svara just dej. Be och lyssna. Var beredd på att det finns en hel del vanföreställningar i församlingarna om hur saker ska vara så var trygg med att det finns ett ”Gud och du” mitt i allt brus. När man visat sin vilja med Gud så börjar han visa dej vägen. Därför säger Jesus att han är vägen. En del av vägen visas just genom bönen där man får svar. Vi får komma ihåg att Gud är redan här och lyssnar. Det var människan som bröt med Gud och inte tvärtom. Det Jesus säger också är att han är sanningen och om den läser vi i Guds ord som är sanningen. Bibeln är därför både det ställe där man får lära känna Gud och den plats man går till om man vill pröva sina egna uppfattningar om de kommer från Gud eller om man inbillar sej saker. Jesus säger även att han är livet och att man får komma till honom för att få det. Det jag berättar nu är den enda frälsningsvägen. Det kan säkert låta som att man ska själv göra en massa saker men det är faktiskt precis ”tvärtom”. Det som var tvunget att göras för frälsningen gjorde Jesus för oss och vi är var och en helt fri att ta emot det som en gåva. Allt jag berättar nu är gåvor. Som julklappar från en förälder utan krav att ge tillbaka. När man lär känna Gud vill man ge tillbaka saker av tacksamhet men inte för att bli frälst utan för att visa sin kärlek. Att lära känna någon kan ta tid och då får vi minnas att huvudsaken Gud känner oss och inte att vi blir specialister på honom. Gud är Gud och människor skapade till gemenskap med honom. Inte sällan intar man bönekammaren likt ett barn i fosterställning med täcket draget över huvudet. Och under dagens promenad kan man bara sträcka ut sina armar mot himmelen och ge sin stora och frimodiga luftkram som uttrycker ”Längtar efter dej”!
Kort sagt: Berätta precis vad du känner och tänker. Gud tål sanningen och lyssnar med fördel på de små och tysta orden från hjärtats innersta längtan.
” …låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse.” (Från Fil 4:6)
GillaGilla
Hej Jörgen! Fantastiskt att du har tagit det beslutet! Ta bara och be. Att lämna sitt liv till Kristus handlar om att följa honom, ta del av hans undervisning och låta sig uppfyllas av hans Ande. Allt det bygger på din relation med honom. Tala till honom, bekänn dina synder och be att han föder dig på nytt. Han kommer förlåta dig allt du gjort fel och ge dig det eviga livets gåva!
Ta också kontakt med en församling i din närhet och berätta om ditt beslut. Just nu är det ju svårt med fysiska möten men det finns säkerligen folk där som vill prata med dig och leda dig vidare.
Gud välsigne dig på din nya resa!
GillaGilla
Få finner livets väg (Matt. 7). För den har en trång grind och är hårt pressad (Matt. 7). Att få kunna se Guds rike måste man pånyttföddas genom vatten och Helig ande (Joh. 3). Kristus måste godkänna först om man ska få den Helige Ande (Joh. 14). Kristus ger den till människor som håller Kristi bud och ord (Joh. 14). Luras ej av sataniska lögner såsom Eva och Adam (1 Mos. 3).
Jag arbetar som evangelist och har publicerat exempelvis här,
1. https://lbry.tv/@ChristRescues:a
2. https://christlifemagazine.blogspot.com/?m=1
3. https://sites.google.com/view/misleading-bible-quotes/introduction?authuser=0
4. https://sites.google.com/view/christfamilybible
GillaGilla
”Om man ställer frågan konkret: jag sitter här i mitt rum kl 10 på kvällen och inser att jag vill bli frälst. Vad gör jag? ”
Man tar emot frälsningen i tro. Jag antar att man kommit till insikt om sin synd och hört det bibliska evangeliet predikat för sig. Om man litar på att det gäller en själv, då är man frälst.
Nästa ”steg” är att bruka nådemedlen – man låter sig döpas (om man inte är döpt sedan tidigare), tar del av Ordet och söker upp en bibeltrogen församling där man kan ta emot nattvarden.
GillaGilla