Vi behöver en Jesusrevolution och ingen repression!

Det brukar kallas kulturkriget. För mig är det ibland lite oklart vad som menas, men om man ska förenkla det så är det väl att det i politiken och samhällsdebatten numer handlar om identitetsfrågor (vad det nu är) än den gamla goa fördelningspolitiken (hur ska vi fördela resurserna i samhället). Det är en go-to god som någon att förfasas över detta kulturkriget och längta sig tillbaka till den gamla goa fördelningspolitiken för att i nästa stund hysta iväg en fackla ut i kulturkriget.

Så här kommer en till.

Igår har tydligen den så kallade Tidöregeringen gjort slag i saken och haft en presskonferens där dem äntligen fått föreslå sina älskade visitationszoner. Det vill säga områden som inte heter Särö, Lidingö, Limhamn eller liknande. Utan bär namn som Rinkeby, Rosengård och Angered.

I dessa zoner ska folk som ser misstänkta ut alltså kunna ”helt randomly” visiteras så att de inte lallar runt med knark, stöldgods eller vapen. Men hur ser man då misstänkt ut?

Den gamle Robinsonvinnaren tillika polisen tillika ”Jag medverkar gärna i frågesporter för att synas men också flexa med mina stora kunskapsbrister i det mesta”, det vill säga, ”liberalen” Martin Melin hade tagit orden från munnen och öppnat för rasprofilering. Det är ju inte konstigt alls. Den sittande regeringen styrs de facto av ett parti vars hela existens bygger på att människor som har sina rötter i andra länder ska misstänkliggöras och misskrediteras.

När husse säger: ”Hoppa!” har samtidens politikerklass redan hoppat. Och kanske tackar dem sina högre makter (vilka de nu är) för att det finns gott om trendanalytiker även i politikens värld nu för tiden som kan redogöra från vilket avgrundsdjup vinden blåser.

Ett annat förslag är att i dessa visitationszoner gå på vilka klädesplagg banditerna har. Haglöfsjackan är tydligen en symbol. Guccikepsen är en annan.

Jag kan ju villigt erkänna att när jag möter både kriminella och ex-kriminella så är ett rejält problem för dem att tillfriskna från sina beteenden besattheten av materiell framgång. Många gör tyvärr missen att tro att de kan plocka bort knarket och brottsligheten men fortsätta lyssna på musik som premierar samma kriminella och människoföraktande tankesätt. Det är lite som att sluta vara nazist men fortsätta lyssna på vit makt-musiken dagarna i ända.

Resultatet kommer alltid var detsamma och det stavas ”återfall”.

Och likaledes att framgång fortsatt är ekonomisk framgång. Inte nödvändigtvis att vara en närvarande och kärleksfull förälder eller att ta hand om sina äldre släktingar. Det kanske ändå görs men den verkliga framgången är det man kan visa upp för andra.

Så ett sätt att lösa detta problem skulle ju helt enkelt kunna vara att förbjuda statusprylarna rakt av. Förbjud Haglöfsjackan, Guccikepsen och allt vad det är.

Det hade, om inte annat, helt och hållet följt den logik som de som inte riktigt vågar hoppa lika fullt ut som husse säger.

Eller.

Utan, att ta bort den enskildes ansvar, så kanske vi ska se sanningen i vitögat och konstatera att Guccikillarna är det materialistiska samhällets kanske bästa representanter tillsammans med Martin Melin, Jan-Emmanuel och diverse gapiga politiska influencers som ena dagen beklagar sig över otryggheten i samhället för att nästa stoltsera med diverse statusprylar.

Det kanske inte nödvändigtvis handlar om att gå tillbaka till den gamla goa fördelningspolitiken som en del tycks romantisera, utan börja i den änden att premiera helt andra drivkrafter.

Det, tror jag, krävs helt andra tillvägagångssätt än med förnuftet och moralpredikningar som denna. För ”att ha begäret” kommer ur en stark destruktiv kraft som människan inte tycks besegra ensam.

Vi behöver hjälp av killen som gick på vattnet och drev ut månglarna ur templet.

För att tala klarspråk: Vi behöver en Jesusrevolution.