Bloggarkiv

Kan man leva som apostlarna?

Jag var en Söndagskristen.
Jag var trött på att sitta i en kyrkobyggnad varje Söndag. Jag var trött på att lyssna på predikan efter predikan. Trött på att se människor på scenen vara använda av Gud, men aldrig jag. När jag läste i apostlagärningarna kändes det alltid som att det var något som saknades, mitt liv såg inte alls ut som Paulus, Petrus eller Stefanus, inte ens nära. Ändå var det just detta livet Jesus kallade oss till precis innan han lämnade jorden.

Något saknades i mitt liv. Men inte bara i mitt liv, utan de flesta kristna som jag kände var på samma nivå som mig. Vart gick det snett? Hur kom det sig att alla pratade om att leva som Bibeln lär, fast de flesta inte ens var i närheten av livet apostlarna levde? Kanske var det bara jag som tog Bibeln på för stort allvar? Jag var förvirrad. Besviken. Uppgiven. Det fanns ingen som kunde visa mig rent praktiskt hur man levde det livet. Den enda hjälp jag hade var en predikan varje Söndag som var bortglömd redan på Måndag.

Detta var mitt liv för 5 år sedan. Jag var 20 år och säker på att Gud hade en större plan med mitt liv än detta. I min jakt efter äventyr med Gud började jag söka på internet efter människor som var inne på samma spår. Där fann jag bland annat Francis Chan och Simon Ådahl. Min längtan växte sig starkare.

Vändpunkten kom när jag hittade videon Miracles in Sweden.

Read the rest of this entry

Vad jag lärde mig på Filippinerna

Gud har en förmåga att kunna ta en till platser och sammanhang man minst hade kunnat ana, för att lära en något eller låta en träffa människor som han vill att man ska träffa. Jag var ungdomspastor, fullt upptagen med kyrkliga aktiviteter och verksamheter, och jag älskade mitt jobb – kanske lite för mycket. Jag hade framtiden utstakad för mig, trodde jag, och såg ungdomspastorstjänsten bara som ett första steg i en ”andlig karriär”. Men så helt plötsligt drog Gud undan mattan under fötterna på mig (så kändes det i alla fall även om det inte var något särskilt som hände) och jag hade ingen aning om vilken riktning han ville att jag skulle gå… Fortfarande kvar i rollen och tjänsten i kyrkan fick jag ett tillfälle att åka till Filippinerna 3 månader. Eftersom jag var osäker på vad Gud ville med mitt liv tog jag chansen att åka bort ett tag. Så sommaren 2008 packade jag min väska, tog tjänstledigt och åkte till Filippinerna för att hänga med en gammal missionär vid namn Kenneth och se vad Gud gjorde på andra sidan jordklotet.

Det blev de 3 månader av mitt liv som troligtvis mest av allt har präglat mitt liv med Gud och min syn på andlig tjänst. Jag visste inte att jag behövde ”skalas”. Att jag behövde komma tillbaka till vad allt egentligen handlar om. Att jag fastnat i en roll och behövde få nya perspektiv. Men det blev jag varse under de här månaderna… Dessutom fick jag på köpet med mig en helt ny syn på vad församlingen egentligen är för något.

Missionären Kenneth var en galning. I positiv bemärkelse! Han var galen i Jesus, men hade inte så värst mycket till övers för religiositet och yttre former. Det blev en chock för den unge ungdomspastorn från Sverige som trodde att han visste hur det här med församling och kristet liv skulle gå till. I den mannen såg jag ett liv med Jesus som jag blev avundfrisk på (en gammal kyrkoherde har lärt mig att man som kristen inte ska bli avundsjuk). Han levde ett enkelt liv. Han gick inte alltid till kyrkan på söndag. Han sa alltid precis vad han tyckte, både smärtsamma (men nyttiga) och uppmuntrande saker. Han älskade Jesus, och han hörde Guds röst i sitt vardagsliv. Han fick igång andra människor att tjäna Gud och vinna människor, och det var inte få församlingsledare och pastorer som kom till honom för vägledning och mentorskap. Han blev också – och är fortfarande – en mentor för mig.

Jag åkte ut och ville se väckelse! Men väckelsen såg inte ut som jag hade tänkt mig, så jag missade den nästan. Den var inte något superandligt skeende som bara flöt fram utan att någon kunde motstå den. Den ägde rum i vanliga människors liv, på stampade jordgolv ute i hyddor, mitt i en del svårigheter (och förföljelser i vissa muslimska delar av landet), från hus till hus (inte stora arenor) och helt utan superstjärnor till predikanter! Den innebar målmedvetet arbete. Read the rest of this entry

Äktenskap handlar inte om att bilda mysfamilj

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Vad är syftet med att gifta sig? Är det att bilda en liten mysig familj i ett mysigt hus med myskvällar och mystofflor? Eller är det att bli ihopparad av Gud för att sprida hans rike och ta in människor i sitt liv utanför kärnfamiljens tjocka murar?

Här kan ni lyssna på poddavsnittet med Francis och Lisa Chan som vi pratar om.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Vad vill Gud 2017?

horizon

Vad vill Gud göra 2017? Det är en fråga att tänka på. Och sedan faktiskt besvara!

Titta bara runt dig, i din närhet, och sedan in i församling och samhälle. Titta sedan ut i världen och notera hur det är just nu.

Så mycket hopplöshet! Svaret är enkelt nämligen att tro att Jesus är Vägen, Sanningen och Livetoch ger just motsatsen till hopplöshet: Han ger varje person en mening med livet och evigheten.

Så inför 2017 påminner jag om några viktiga Gudsperspektiv:

Oj, vad Gud vill att vi, visserligen som alltid, ska i år besvara dem som ber om skäl för vårt hopp (1 Petr 3:15). Han har ju i sitt Ord befallt oss att gå ut i världen och att vi ska göra alla folk till lärjungar. Vi ska göra det genom att dela ”den stora, heltäckande, historien” nämligen den om Gud med alla människor.  Read the rest of this entry

Livet är skört men vårt uppdrag står fast!

Under november månad spenderade jag största delen på resande fot. Först reste vi som familj (min fru Lina, dotter Agnes och jag) till Bangladesh med ett team för att hålla en kampanj i norra delarna av landet. Sedan skulle jag vidare till Guinea.

Precis innan Bangladeshresan hade jag glädjen att predika i min församling och på plats var en ny familj som börjat besöka vår kyrka. Kvinnan ”Julia” kom efter predikan fram och ville ta emot Jesus i sitt hjärta och fullt ut börja följa Honom. Vi pratade efteråt och bestämde att de skulle komma hem till oss så fort jag var hemma från resandet. ”Julia” och hennes familj kom från Eritrea. Jag och Lina bodde tidigare grannar med andra eritreaner som blivit som familj för oss. Så jag pekade på min vän Samiel som också var med och sa. Samiel är min familj, och för att ni kommer från Eritrea är ni också min familj.

Bangladesh

kvall3

Bangladeshresan gick kanon och min dotter Agnes fick för första gången besöka landet. Hennes andra missionsresa innan hon fyllt två år! (Hon fyllde förövrigt två år igår 14/12) Agnes var med på scenen och käkade chips medan vi bad för sjuka. Såå glad att Agnes får växa upp där Gud verkar med sin kraft! Det var fantastiskt att se hur hundratals tog emot Jesus var kväll och över 3000 personer tog emot Jesus under 4 kampanjkvällar. Detta i en by utan kyrka och inga kyrkor fanns i de omkringliggande byarna. Nu planerar våra lokala kontakter att plantera församlingar i flera av de byarna.

Read the rest of this entry

Därför behövs Awakening Europe

Jag är väldigt positivt överraskad över det tydliga fokuset på omvändelse, frälsning och evangelisation som råder på helgens Awakening-konferens i Solna. ”Europe shall be saved” är mottot i sann Reinhard Bonnke-anda, skyltar frågar en om man berättat för någon om Jesus idag och varje kvällsmöte innehåller en djupgående presentation av evangeliet samt en frälsningsinbjudan. Lovsången berör teman som Jesu försoningsverk på korset, hans uppståndelse, evigt liv, omvändelse från synd till helgelse samt Guds allmakt och ära.

Mycket av kritiken som riktats mot konferensen faller därmed platt till marken. Jag tänker dels på kristenhetens krösa-major som utmålar alla karismatiska predikanter som demoniska utifrån en horribelt obiblisk urskiljningsmodell, dels på dem som ifrågasatt att språket på hemsidan är för offensivt eller att samarbetet med Bethel Church är problematiskt. Så länge man inte själv tycker att evangelium, frälsning och evangelisation är något dåligt – vilket diskvalificerar en från att kalla sig kristen – så måste man erkänna att konferensen trots sina brister i grund och botten är bra och behövlig i det missionsfält som Sverige är.

Naturligtvis behöver det finnas utrymme för sund kritik som inte övergår i fördömande av allt och alla som har med rörelsen att göra. Jag har själv kritiserat den eskalerande användningen av dyr utrustning som medel för lovsången och arenor som medel för väckelse. Likaså har jag poängterat att Bethel predikar en form av framgångsteologi som förvisso inte är lika extrem som trosrörelsens men ändock obiblisk och bekymrande.   Read the rest of this entry

Varför Heidi Baker inte är en falsk profet

heidi-bakerUrsprungligen publicerat på Stefan Swärds blogg.

En av huvudtalarna på Awakening Europe i Stockholm 28-30 oktober är missionären Heidi Baker. Det är inte första gången Heidi är i Sverige, 2012 beökte hon New Wines sommarkonferens och hon har även besökt Arkens kvinnokonferenser ett antal gånger. Syftet med denna artikel är att presentera vem Heidi är och svara på påståenden i kommentarsfältet till detta blogginlägg om att hon skulle vara en falsk profet.

Heidi Bakers liv

Heidi föddes 1959 och växte upp i Laguna Beach i södra Kalifornien. Vid 16 års ålder blev hon frälst i en pingstkyrka i Mississippi. Någon månad efter sitt dop när hon bad i samma kyrka såg hon ett vitt ljus och hörde Guds röst som sa: “Jag kallar dig till att vara predikant och missionär. Du ska åka till Afrika, Asien och England.” Några år sedan gifte hon sig med missionärssonen Rolland Baker och lämnade USA för Indonesien kort efter deras bröllop. Där betjänade de fattiga människor i slummen, predikade Evangeliet och hjälpte kvinnor att få jobb.

Efter några år flyttade de till Hong Kong där de fortsatte missionera bland de fattiga i samarbete med Jackie Pullinger-To. 1991 flyttade de till England för att doktorera i systematisk teologi: under studietiden hjälpte de regelbundet hemlösa. Snart upplevde de att Gud kallade dem till Moçambique, och 1995 flyttade de till Maputo.

Heidi och Rolland gick ut på Maputos soptipp och identifierade hemlösa och föräldralösa barn som överlevde genom att äta sopor som de kunde ta till sitt nystartade barnhem. Snart hade de uppemot hundra barn där. Heidi blev sjuk i svår lunginflamation och tuberkulos, och mot läkarnas rekommendationer åkte hon till Toronto för att få förbön under förnyelsen där i Toronto Airport Vineyard. Hon blev mycket riktigt helad, och såg en syn där Jesus sa till henne att hon inte skulle vara rädd för att ta emot fler nödlidande barn, för han skulle se till att det alltid finns tillräckligt med resurser. Read the rest of this entry

Äktenskapet en styrka i livet

” 18Herren Gud sade: ”Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag skall göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like.” 19 Herren Gud hade format alla markens djur och alla himlens fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Så som mannen kallade varje levande varelse, så skulle den heta. 20 Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt himlens fåglar och åt alla markens vilda djur. Men åt mannen fanns ingen medhjälpare som var hans like.

21Då lät Herren Gud en tung sömn falla över mannen, och när han hade somnat tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. 22 Och Herren Gud formade en kvinna av revbenet som han tagit av mannen och förde henne fram till honom. 23 Mannen sade:

”Denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta kvinna, ty av man har hon tagits.” 24Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött. 25 Och mannen och hans hustru var båda nakna utan att blygas för varandra.” 1 Mos 4:18-25

img_8331

Gud har sedan tidernas begynnelse haft en tanke kring äktenskap och relationen mellan man och hustru. Jag tror att en av svagheterna i vårt individualistiska samhälle är att vi även i kristna äktenskap väljer att köra våra egna race. I tider kommer diskussioner upp om singellivets stigma i frikyrkan, vilket kräver sin debatt. Men jag tror att vi ska vara otroligt försiktiga att dra på väldigt stora växlar på den debatten. Nej du blir inte en hel person när du gifter dig. Helhet finns bara i Kristus. Men det finns det väldiga välsignelser att faktiskt ha en partner vid sin sida. Read the rest of this entry

Hur jag hamnade i Rumänien

Processed with VSCO with p5 preset

Jag sittandes på en riktigt apostlahäst.

För ca två veckor sedan, den 26:e augusti klockan 21:00, stod jag på Skavstas flygplats, åter hemkommen från ett äventyr i Rumänien. Jag var trött, omtumlad och med många spretiga känslor så skulle jag och min arbetskollega Patrik bege oss hem till Hälsingland igen.

Förutom Patrik (proselyt-potential), som jag lyckades lura med till Rumänien, så stod det bredvid oss en mycket intressant människa. Jag och hon hade börjat prata de sista tio minuterna pa flygresan hem. Hon hade hajat till då Patrik frågat mig om varför det finns så många olika samfund och trosinriktningar. Då jag var inne i en berättelse om när jag tog nattvarden i en katolsk kyrka i Australien så hoppade Eva, som hon heter, in i samtalet och berättade om en liknande händelse hon varit med om. Hon hade blivit frälst på gamla dagar och hängt i många av de olika samfund som finns i Stockholm, även hon hade råkat ta nattvarden i en katolsk kyrka varpå prästen, som visste att hon inte var katolik, försökte hålla bägaren borta från henne. Eva skrattade när hon gestaltade hur prästen höll på till dess att Eva förstod att hon inte fick dricka av vinet.

Samtalet med Eva pågick intensivt, från det att vi landade, stod i passkontrollen, gick genom tullen och väl stod utanför flygplatsen. Det hade visat sig att Eva, precis som jag, hade lärt känna människor från Rumänien som hon hjälpt att bygga hus åt. Det visade sig också att de som Eva hjälpt inte varit särskilt snälla mot henne och mer eller mindre utnyttjat henne. Hon stod i varje fall nu på flygplatsen med hennes enda tillhörigheter i form av kläderna hon hade på sig, sitt pass, inga pengar men med ett paket cigaretter. Read the rest of this entry

Vi lever inte i det som var utan av Han som ÄR (den samme)!

Som assisterande pastor i en församling med relativt hög medelålder hör man rätt ofta referenser till ”hur det var” och nästan allt som nämns är ju goda saker som Gud har gjort, men ändå så är det något i mig som sörjer. För någonstans har Gud blivit den som gjorde saker förr.

Men Gud har inte förändrats för bibeln säger att : ”Jesus Kristus är den samme igår, idag och i all evighet” Heb 13:8

Samtidigt så kan jag se hur vi som församling får nå tusentals människor varje år genom vårt missionsarbete och nya församlingar blir planterade på missionsfältet. Vi har det sista året fått se människor komma till tro. MEN det har inte skett på samma sätt som ”förr”. Det är samma Gud som verkade då som verkar idag. Men metoderna förändras. Det är i generationsväxlingarna man ser om verket håller eller inte. Någonstans måste någon lämna över stafettpinnen.

I slutet av 1980-talet så startades den första församlingen i en församlingsrörelse i Bangladesh, då var det ”omöjligt” att samla mycket folk offentligt. Men sedan 1999 har vi i Gå Ut Mission jobbat med kampanjer och fått se hundratals församlingar startas. Att starta en församling kunde ta många år förr. Nu så blir det flera församlingar efter varje kampanj. I rörelsen finns idag snart 400 församlingar. Metoderna är annorlunda men det är samma Gud. Tänk om vi hade fortsatt att jobba på samma sätt när dörrarna för kampanjer öppnades… hade vi varit drygt 400 församlingar? Jag tror faktiskt inte det. Read the rest of this entry

Kallad att göra skillnad

thumb_img_2354_1024

I söndags under lovsången sjöng vi om korset, korset där all min skuld blev betald och kraften som rev itu förhänget till det allra heligaste, så att vi alla kan komma inför Gud. Är det inte helt otroligt att den Gud som älskar oss så högt bor inom oss? Men ibland undrar jag om vi verkligen har fattat det.

Att vara kristen är inte enkelt. Vi lever i ett land där ateismen och evolutionsläran blivit djupt rotade i samhället. Att tro på himmel och helvete är lite konstigt och eftersom många människor inte tror på någon gud alls har de svårt att förstå hur vi ens orkar gå till kyrkan söndag efter söndag.

Men det här är inget nytt. I alla tider har kristna fått lida av motgångar, Jesus uttrycker det till och med som att ”saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeter före er tid. (Matt 5:11-12)

Gud har inte kallat oss till att bara umgås med familj och vänner. Han har inte kallat oss till timmar framför skärmar. Han har inte kallat oss till att följa strömmen, Han har kallat oss till att vara världens ljus. Vi är kallade till att lysa för människor, vi är kallade till att göra skillnad. Read the rest of this entry

En liten bit av himlen- Evangelisation genom att bara leva ett öppet liv.

litenbit

En grupp vänner som äter middag ihop, bilden tagen uppifrån

Många har frågat mig hur man delar sin tro, hur man hjälper människor till Jesus osv.

Utgångspunkten är ofta att det är något man ”gör”, utanför det vanliga livet. Som om evangelisation är ytterligare en verksamhet som man har vid sidan av gudstjänsten på söndagar och barnkören och allt vad det kan vara. Då brukar jag fråga om de tror att Jesus är med varje dag. Svaren brukar vara jakande. Men någonstans har man ändå fått in tanken att vardagslivet och ”livet med Gud/det kristna livet” på något sätt är åtskilda.

Då blir livet med Jesus en kamp och att dela sin tro en kramp. Men så är det inte tänkt att vara.

Uttrycket ”Vi går inte till kyrkan- Vi är kyrkan” gillar jag. Men frågan är: Hur är vi kyrka, om inte kyrka handlar om en byggnad och verksamhet? Hur fungerar det kristna livet?

1 Du är död och Kristus lever

”Jag har genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son som har älskat mig och utgett sig för mig.” Gal 2:19-20 Read the rest of this entry

Där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Del 1

treasure-chest-619868_640

”Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl.
Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.”

Matt. 6:19

Oftast säger kristna människor jag vill leva för andra, Jag vill leva efter Apostlarnas lära och livstil men när dem får kallelse då blir inte saken lätt. Jag vet att det är inte lätt men att följa kallelse ska vara lika lätt så som man vakna upp tidigt varje dag och gå till jobbet. Jag menar att åka till jobbet kan vara ibland jobbigt men man har något man ser framemot då gör det oavsett vad.

Alla får kallelse efter sina förmåga

Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. Det är ett råd jag ger er, och det kan ni ha nytta av, ni som i fjol påbörjade arbetet, och det med god vilja. Fullfölj nu arbetet, så att resultatet svarar mot den goda viljan – allt efter er förmåga. Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt, som det står skrivet: Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.

2 Kor 8:9-15

”Allt efter er förmåga. Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. ” Gud ger inte kallelse som du inte klarar av att fullfölja, att leva i egendomsgemenskap är vi alla kallade för. Många säger jag vill men klarar inte av att leva i ett kollektiv där nya människor kommer ständigt där jag inte har en privat liv/stund. Gud vill att du ska ha privat stund med Honom i ensamhet men samtidigt vill vår Herre att vi ska ha gästfrihet. Adam och Eva hade kallelse men samtidigt så hade dem också egen tid en kvalitativ tid med varandra. Gud är en Gud av balans. Read the rest of this entry

Ambassadörer för Guds rike

Är du ambassadör för Guds rike? Är du kristen och tagit emot Jesus som Herre i ditt liv så är du det. Ambassadör..

Att vara ambassadör innebär att du är någon som talar för ditt land. Att du är stolt över ditt land och vill att fler ska komma till insikt om hur fantastiskt just ditt land är. Du är representant för ditt hemland och vill gärna dela med dig av din kunskap om det. Det innebär också att få människor att förstå att ditt land är ett fantastiskt land där alla är välkomna. Om de lyder landets lagar och dess regering, i detta fall Jesus.

Det finns många länder som vi inte ens har hört talas om. Länder som vi inte vet ett dugg om just därför att det kanske inte har några ambassadörer eller väldigt dåliga ambassadörer som inte gör sitt land rättvisa. Inte talar om det, inte berättar om vad som finns där och hur man lever där.

När vi tog emot Jesus som vår herre, då blev vi med automatik ambassadörer för Hans rike.
Det är inget vi kan slinsa undan, inget som vi kan låtsas inte rör oss. Det ingår i vår frälsning, att arbeta för Guds rike. Gör vi inte det sviker vi vårt land.

Vårt land är inte av denna världen. Vårt land är ett land som kommer. Vi kan inte se det än, men genom tron vet vi att det finns. Vi vill att många många människor ska lära känna vårt land och eftersom vi inte kan visa bilder, googla på det eller på andra sätt visa så måste vi som ambassadörer genom vårt sätt att vara visa på skillnaden mellan denna världen och vårt hemland. Vi måste berätta om vårt land och vad det innebär att vara där.
Om vi berättar det vi vet kan jag lova att många människor vill bli medlemmar i vårt land. Read the rest of this entry

JAG, sa Jesus, har utvalt er

Johannes evangeliet 15:16 sammanfattar missionsstationen för församlingen:” Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.”
I en tidigare blogg visade jag att Jesus utvalt oss först, inte vi Honom. Här ligger betoningen på att Jesus b e s t ä m t att lärjungarna (då och alla lärjungar genom historien) ska gå ut i världen. I kallelsen av Simon Petrus tydliggör Jesus hur uppgiften ser ut: du ska bli en människofiskare, Petrus. Jag tror att det samma gäller oss också. Vi är sända ut i världen för att proklamera evangeliet om Gud: Fader, Son och Ande.

Detta sker med handling och ord – ja i allt som vi är och gör. Vi är inte kallade att komma till en speciell byggnad en gång i veckan bara, utan att framförallt ”gå ut i världen”. Detta betyder att gå ut i världen, tillsammans som församling eller med familj och vänner i husgruppen. Det är viktigt att vi bokstavligt går ut och se vad Jesus vill genom sin Ande göra i och genom oss.

En god vän, pastor i en stor församling, sökte Guds vilja för vad hans församling skulle fokusera på av allt man gjorde. Och allt var i och för sig goda och viktiga insatser för samhället där de levde sina liv. Nu kände pastorn att de behövde fokusera på något område. Han sökte Gud för ledning i beslutet, vad skulle fokuseras? Då hör han Guds röst tala till honom: ”Just do something and I will bless it”!

Så är det! Gud vill att vi går till skörden i världen(dvs. hemma och i hela världen) och ser vad Han håller på att göra och blir delaktiga i det. Han kommer att använda dig för sina goda syften, det kan du lita på.

Så: Lyssna noga på vad Jesus har att säga. Han menar varje ord. Vi har förstås, om vi följer Jesus som Herre och Frälsare, egentligen ingen rätt att säga nej till Honom. Vi är helt enkelt inte inbjudna till att tycka något om Hans beslut att sända mig och oss ut i världen! Visst är det bra! Vi har nämligen redan en otrolig arbetsbörda att uppfylla som Guds folk, nämligen att missionera alla folk. Det är en tillräcklig uppgift. Jesus har bestämt det – och vi följer Honom där Han går!