Bloggarkiv

Ett steg för fler bönesvar

Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. Matt 7:7-8

workout

En sak jag ofta slås av är att det så ofta är de enkla sanningarna som är svårast att omsätta i praktiken. Det retar mig, samtidigt som det är lite komiskt när man ser på det med lite distans.

Senaste exemplet på det inträffade hos sjukgymnasten idag. Två veckor hade gått, och jag hade lydigt gjort övningarna som jag fått. Till saken hör att övningarna var väldigt simpla, sådär så man kände sig fånig varje gång man gjorde dom. I ärlighetens namn hade jag varit ganska skeptisk. Skadan övningarna skulle rehabilitera var en spricka i knäet.

Trots att sjukgymnasten hade förklarat att anledningen till att jag inte klarade av att böja knäet när jag satt på huk var att musklerna blivit kraftigt försvagade, var jag tyst övertygad om att det måste vara något mer. Jag var dessutom rädd att man hade missat något som skulle göra övningarna verkningslösa. Det hade kanske bildats brosk på fel ställen under läkningsprocessen som nu låg i vägen – då skulle ju inte muskelträning hjälpa. Och absolut inte att sitta i jägarställning varje dag och tyst svära för sig själv över att det känns som man är på väg att implodera, eller att stå och gunga på ett ben som någon ur the chicken dance song… Read the rest of this entry

Jesus är mitt hopp

Innan jag kom till tro så kände jag att denna världen var så full av ondska och mörker att jag knappt orkade leva i den. Vi matas varje dag med alla fruktansvärda vidrigheter som sker runtom vår planet och ofta har vi inget skydd mot vad det gör med vårt sinne. Det letar sig in, i alla hörnen och vrår. Får oss att i vanmakt skrika ”VARFÖR HÄNDER DETTA?”

Det har haft mig i ett järngrepp i hela mitt liv. Ett liv fyllt av rädslor, osäkerhet, självhat, självförakt! Förakt för mina medmänniskor, jag har (nästan) hatat dem som inte tyckt som jag. Låtit andra människor trycka ner mig, trott på deras ord att jag inte duger. Sett på mig själv med samhällets ögon, att jag är en maskin som ska producera, prestera och bidra med skatt till vår välfärd. För i den här världen är vi inte värda mer än vad vi bidrar med till tillväxten. I princip. Vårt värde bestäms av hur välfyllt vårt CV är, hur arbetsmarknadens ögon ser på oss, hur attraktiva vi är, både utseendemässigt och prestationsmässigt. Att vi är vår egen gud, och skapar vår egen verklighet, och det lämnade mig med en enorm tomhet.

Sen kom Jesus. Drog mig långsamt upp ur den dy jag varit så länge. Öppnade mina ögon för världen. Plötsligt förstod jag: jag kommer att fortsätta drunkna i min ångest om jag inte lägger mitt liv i Guds händer. Det finns ingenting denna världen kan erbjuda som kommer att få mig att må bättre. Det finns ingen annan som kan rädda mig, allra minst jag själv. Endast Guds kärlek och hans kraft kan lyfta mig ur mörkret. Få mig att se världen med Guds ögon.

Read the rest of this entry

Boktips: Gud är inte ett främmande namn

imag0531På bokrean i Stockholm snubblade jag över boken ”Gud är inte ett främmande namn”. Jag började läsa baksidan och orden ”om bön som motståndshandling, om det grundläggande radikala i att erkänna en annan världs möjlighet och om en tro som inte har lov att vända bort sitt ansikte från det lidande som pågår runt omkring oss” tog tag i mig.

I poesins och dagbokens form delar författaren Kristian Lundberg sitt hjärtas tro och ett engagemang för utsatta människor som är djupt kristet. Utgångspunkten är att Gud är på de svagas och förtrycktas sida. Matteus 25 ekar i orden om att ”kärleken lär oss att den som fryser ska få bli varm. Solidariteten lär oss att den som hungrar ska få bli mätt.”

Jag blev djupt berörd över det som skrivs om människovärdets okränkbarhet och om författarens engagemang för människor som tigger och människor på flykt.

Lundberg kommer gång på gång tillbaka till några av Bibelns berättelser, bland annat berättelsen om Lasaros som uppväcks från de döda och påminner om att det mitt i den mörkaste natt finns ett hopp. Read the rest of this entry

Därför tycker du att bön är tråkigt

idaskunst

Jag vet inte hur bön såg ut i den kyrka du växte upp i, om du vuxit upp i en kyrka överhuvudtaget. Som liten fick jag intrycket av att bön var något som bara gamla sysslade med. Bön var tråkigt. Livlöst. Torrt. Krävande.

Mycket har förändrats sedan dess. Från att vara det tråkigaste jag visste om är nu bön en av de saker som ligger mig närmast om hjärtat. Jag älskar att se andra inspireras till ett liv präglat av kraftfull, Jesuscentrerad och glädjefylld bön!

Vad är bön?

I grunden är bön mest ett fancy ord för att prata, umgås och hitta på spännande saker med pappa Gud. Jag är ingen teolog, men jag skulle vilja dela upp bön i två olika kategorier med olika syften. Bön som tillbedjan och bön som förbön.

lewis.jpg

1. Bön som tillbedjan

Tillbedjan behöver inte vara lovsång – målet för lovsång bör däremot vara tillbedjan. Tillbedjan är framförallt en livsstil, en livstil som samtliga kristna är kallade till. Det smärtar mig enormt när jag ser hur många kristna som bygger sina liv på andras upplevelser med Gud. Andrahandsuppenbarelse. Det är vissa sanningar du måste få direkt från pappa Gud,   Read the rest of this entry

Vad Hollywood lärt mig om kristen tro

Målningen av Jesus med törnekronan av El Greco spelar en central roll i filmen Silence, genom att vara den bild av Jesus som huvudpersonen Rodrigues ser framför sig vid flera viktiga tillfällen.

Min absoluta favoritfilm såg jag så sent som ett par veckor sedan. Trots att den hade premiär i slutet av februari har jag redan sett den två gånger på bio och lär köpa den när den kommer på DVD. Anledningen är att den fyller mig även på ett andligt sätt, vilket ingen annan film har gjort tidigare.

Filmen heter Silence och är regisserad av Martin Scorsese. Den är baserad på boken med samma namn av den japanske författaren Shusaku Endo och handlar om de två jesuitprästerna Sebastião Rodrigues och Salvatore Garupe, spelade av Andrew Garfield och Adam Driver, som på 1600-talet åker till Japan för att hitta deras försvunne mentor Fader Ferreira (Liam Neeson), och fortsätta sprida evangeliet om Jesus Kristus i landet. I Japan möter de dock en enorm och grotesk förföljelse av de som kallar sig kristna, som ofta slutar med döden om de inte avsäger sig sin tro, då kristendomen var olaglig i landet på den tiden.

Det som gör filmen speciell i mina ögon är att den tacklar något som är unikt i Hollywood. Mitt bland alla action- och kärleksfilmer så berör den tro och martyrskap. Och även om den inte uttryckligen predikar evangeliet så finns det flera saker i filmen som tydliggör Guds kärlek till oss människor eller som kan agera vägvisare i våra liv. Read the rest of this entry

Ett ljus i mörkret

Jag skulle egentligen publicerat något helt annat idag, men på grund av de senaste dagarnas händelser blev planerna ändrade.

I veckan har vi läst om ofattbara gasattacker i Syrien. Filmer spelas upp i flödet på facebook, så grymma att jag velat kasta telefonen i väggen och skrika rakt ut i förtvivlan. Och igår, terrordådet mitt i Stockholm centrum. Den ondska vi tidigare litegrann kunnat hålla på avstånd stod helt plötsligt mitt framför oss. Nu kunde vi inte längre skrolla förbi, inte när det gällde människor som kunde vara släkt och vänner.

Jag vet att många nu är rädda. Arga och ledsna. Som känner att det inte finns något slut på den smärta och nöd som råder i världen. Jag har själv gråtit många tårar denna veckan, och gårdagens attack i Stockholm känns fortfarande overklig.

I tider som detta känns det extra viktigt att vi som tror på Jesus också kan visa för människor att det finns ett hopp. Ett ljus. En källa som aldrig sinar. Som endast vill väl. Som kan komma med tröst, även om allt känns svart. Vi måste finnas där nu. Det är dags att kliva fram ordentligt och visa att ljuset övervinner mörkret.

Så låt oss be. För Stockholm. För Syrien. För världen. För de som är skadade, som sörjer eller är rädda.

Jag önskar er alla Guds frid!

Kan man leva som apostlarna?

Jag var en Söndagskristen.
Jag var trött på att sitta i en kyrkobyggnad varje Söndag. Jag var trött på att lyssna på predikan efter predikan. Trött på att se människor på scenen vara använda av Gud, men aldrig jag. När jag läste i apostlagärningarna kändes det alltid som att det var något som saknades, mitt liv såg inte alls ut som Paulus, Petrus eller Stefanus, inte ens nära. Ändå var det just detta livet Jesus kallade oss till precis innan han lämnade jorden.

Något saknades i mitt liv. Men inte bara i mitt liv, utan de flesta kristna som jag kände var på samma nivå som mig. Vart gick det snett? Hur kom det sig att alla pratade om att leva som Bibeln lär, fast de flesta inte ens var i närheten av livet apostlarna levde? Kanske var det bara jag som tog Bibeln på för stort allvar? Jag var förvirrad. Besviken. Uppgiven. Det fanns ingen som kunde visa mig rent praktiskt hur man levde det livet. Den enda hjälp jag hade var en predikan varje Söndag som var bortglömd redan på Måndag.

Detta var mitt liv för 5 år sedan. Jag var 20 år och säker på att Gud hade en större plan med mitt liv än detta. I min jakt efter äventyr med Gud började jag söka på internet efter människor som var inne på samma spår. Där fann jag bland annat Francis Chan och Simon Ådahl. Min längtan växte sig starkare.

Vändpunkten kom när jag hittade videon Miracles in Sweden.

Read the rest of this entry

Jag ska be för gymmet

ska%cc%88rmavbild-2017-03-05-kl-07-10-38

JA! jag ska be för gymmet, jag ska be för min kommun och jag ska be för Sverige. Gud har en plan för Sverige och till alla ni som ber för Sverige – era böner är inte förgäves. När jag letade verser kom jag åt 5 moseboken 11:12. Där talade Gud till sitt folk om landet de skulle komma till, och jag kände att detta vill Gud säga till Sverige.

“Det är ett land som Herren din Gud har omsorg om. Ständigt vilar Herren din Guds ögon på det, från årets början till årets slut.”

Jag har sett Guds verk så tydligt att jag inte kan förneka kraften i det och det är så verkligt att jag måste få vara med att dela det! Först vill jag dela tre vittnesbörd från denna vecka;

Måndag Vi hade delat upp oss i grupper om två och två eller tre och tre och gick på bönepromenad. Då fick vi se en kvinna gåendes med sin rullator och något inom mig ville verkligen tala med kvinnan. Trion som vi var i gick då fram till kvinnan och jag sa till henne: du är helt fantastisk, vacker och älskad av Gud. Hon kollade på oss och frågade “vilka är ni?” jag blev nästan lite förskräckt när frågan kom så direkt, men min ungdomsledare tog tal och sa att vi kom från en frikyrka och var kristna. Då mjuknade kvinnans ansikte upp och hon berättade att hon för några dagar sen hade bett Gud att visa sig för henne och nu så hade Han gjort det! Read the rest of this entry

Att leva i renhet, frihet och helighet

Foto: Katarina Hedman

Foto Katarina Hedman

Designad för ett liv i Guds närvaro

”Och Herren Gud formade människan av jord från marken och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.” Första Mosebok 2:7

När vår fantastiska pappa Gud skapade den första människan blåste han sin livsande in i dennes näsa. Anden – själva essensen av den Gud är – gavs till den enda del av skapelsen som formats i Hans avbild. De första människorna levde i en tät och och oförstörd relation med pappa Gud. Han vandrade med dem i Edens lustgård, han var runt dem och i dem. När synden kom in i världen bröts denna symbios, något som Jesus helt och fullt återupprättade för två tusen år sedan.

Frihet, renhet och helighet är återigen tillgängligt för oss! Hur häftigt är inte det?

Det kan då kännas ironiskt att många kristna har problem med just detta. Varför kämpar kristna med beroenden, sår, bitterhet och oförmåga att förlåta? Borde inte allt vara enkelt, nu när allt är återupprättat? Varför är det så svårt att leva i renhet, frihet och helighet? Read the rest of this entry

En Person om Dagen

För att en väckelse ska kunna ske behövs det ske en radikal förändring. I helgen var det 10 000 personer i Stockholm som talade om Jesus. Oräkneligt många helanden tog plats i huvudstaden. Flera personer har under de senaste dagarna givit sina liv till Jesus. Nu är helgen slut. Men väckelsen har bara börjat.

De som har bett för en väckelse i Sverige har nu fått bönesvar. Gud har svarat genom sin mäktiga närvaro på Friends arena. Nu är det upp till oss att sprida vidare Kristus doften över hela nationen.

Jag vill utmana dig att berätta om din tro för minst en människa om dagen. Ord som Jesus, nåd, frälsning och välsignelse behöver finnas i våran vardag för att en väckelse ska kunna äga rum. Ju mer vi berättar desto mer kommer de att få höra, logiskt eller hur? Men att människor får höra Guds ord är grunden till att de lär känna Gud.  Read the rest of this entry

Varför vi ska evangelisera och bota sjuka

14468661_300020913712794_4240292665892087046_o

”Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas. Och man tänder inte ett ljus och sätter det under skäppan , utan man sätter det på hållaren så att det lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Far i himlen.” (Matt. 5:14-16)

”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar” (Joh. 8:31-32)

Som Jesu lärjungar har vi fått en befallning och det är att ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!” (Matt. 28:19). Evangelisation betyder egentligen att göra Guds vilja då vi går ut och predikar evangeliet för hela skapelsen.

En lärjunge ser sig som ung jämfört med Jesus, han låter Jesus vara Kung och litar på att Han vet bäst. Lärjungen ärar och beundrar Jesus i tanke, bön och lovsång samt formar sina prioriteringar efter det som Jesus tycker är viktigt. Vad prioriterar du?

I Bibeln står det: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv.” (Matt 22:37-39) Read the rest of this entry

Löftet om bönesvar

praying-child-1668636_1280

I min blogg har jag flera gånger hänvisat till kraftfulla ord och löften av Jesus.

Vi läser dem igen utifrån Joh 15:16:

”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt,  frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.”

Nu återstår löftet om bönesvar i nästa vers Joh 15:17 nämligen att när vi ber i Jesu namn till Gud Fader, så hör Gud oss. Det här är verkligen inget oviktigt löfte! Tvärtom ligger vår trygghet i Gud här.

Litar vi på att Gud hör alla våra böner och besvarar dem efter sin goda vilja?

Han svarar ja på de böner som kommer ur Andens verk i våra liv. Eller annorlunda uttryckt: Jesus sa ju att vi skulle bära frukt i vårt vittnande i ord och handling om Guds Rike i världen. Det är d ä r bönerna föds. För andra i deras behov och nöd, men också för mig och oss – alltid i och under Andens ledning.  Read the rest of this entry

Andligt Vältränad

workout

Paulus skriver i första Timotheos brevet 4:8 ”fysisk träning är bra på sitt sätt men att träna sig i att lyda Gud är nyttigt på alla sätt. Den som lyder Gud har ju fått löfte om liv både i den här världen och i den kommande världen”. Bakgrunden till denna vers är att i församlingen i Efesos har det kommit in falska läror och Paulus uppmanar Timotheos att stanna i Efesos för att tillrättavisa de som sprider de falska lärorna så att församlingen kan vara enad och ha sin rot i en och samma grund – Jesus. Paulus skriver i versen innan ”håll dig borta från de dumma och gudlösa myterna se istället till att hålla dig i god andlig form” (v. 7)

God andlig form, med andra ord ”andligt vältränad” är dagens tema. Här kommer fyra saker som jag tänker är basala för att träna och växa andligt.

Planering. För att komma igång med vilken sorts träning som helst måste man ta sig tid och planera. Den vanligaste orsaken till att folk inte tränar är att de ”inte har tid”. På samma sätt hamnar ofta Bibelläsning alldeles för ofta i skymundan.

Men om Gud i sin stora barmhärtighet ger oss 24 nya timmar varje dag kan vi väl åtminstone tacka honom med en halv? Det är bara 1/58 av vår tid. I Sverige är tid något som alla skulle behöva lite mer av just därför är det så viktigt att prioritera.

För att komma djupare i vår relation med Jesus måste vi ge tid att komma nära och lära känna honom. ” Närma er Gud så ska han närma sig er” – Jakobs brev 4:7. Men det viktiga som vi inte får glömma är att tid med Gud är ett privilegium inte ytterligare en punkt på ”att-göra-listan”. Vi ska ge Gud vårt bästa, inte det som blir över. Det handlar om vår tid. Att prioritera tid med Gud inte bara läsa Bibeln ”om vi får tid”. Read the rest of this entry

Alla kan evangelisera

thumb_img_3107_1024

Jesu sista ord innan han drog tillbaka till himlen var:”Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” Apg 1:8

Det är bra att Gud är god och att han inte lämnar oss i sticket, när Jesus drog så gav han oss istället den Helige anden halleluja! När vi har Helige Ande har vi allt vi behöver för att fortsätta Guds verk på denna runda jord.

Att evangelisera är bland det roligaste och mest utmanande som finns. Roligaste för att du får träffa nya människor och prata om Jesus. Utmanande för att det är inte alltid lätt med nya människor! Det spelar ingen roll om du tror att du kan eller inte kan, ung eller gammal för det beror inte på dig utan på den Helige Ande! Det här är mina tre ultimata tips på vardagsevangelisation!

1 Tågflurten
Det här med att pendla är ganska vardagligt och på ett tåg eller en buss kan man träffa vilka människor som helst. Det är som en guldgruva! Kort sagt går ”Tågflurten” ut på att sätta sig på tåget bredvid en människa och prata om Jesus. Min kompis och jag hade varit och bett för folk i stan och på vägen hem tänkte vi pröva ett annat sätt att evangelisera. Vi klev på pendeltåget och letade upp någon människa som inte satt med hörlurar och vi hittade en ung man som läste en tidning så vi satte oss bredvid honom. Sedan började vi snacka högt om Jesus, Bibeln och tron, min kompis och jag. Vår tanke var att efter att vi pratat om Jesus ett tag skulle vi fråga honom om han trodde på Jesus. Read the rest of this entry

Gudsfruktan

När du tänker på Gud, vad ser du framför dig då?

Länge trodde jag att Gud var som mina föräldrar, hård, kontrollerande, opålitlig, lögnare, straffande, någon att frukta och vara rädd för.

Så är det för många. Har du haft en tuff uppväxt med föräldrar och andra vuxna som inte behandlat dig med respekt, kan det krångla till ditt förhållande till Gud.
Min syn på Gud ändrades när jag blev frälst umgicks tätt med Honom och verkligen lärt känna Honom.

Ordet ”gudsfruktan” i undervisningen skrämde mig först. Det påminde så mycket om skräckterrorn från min barndom, att vara rädd, skrämmas till lydnad och få stryk. Men Guds kärlek har inget med skräck, tvång och andra hemskheter att göra. Inte alls!

Till dig som haft föräldrar som svikit dig, behandlat dig illa, ja till och med misshandlat dig, till dig vill jag bara säga:
Sådan är inte Gud! Read the rest of this entry