Bloggarkiv

Egendomsgemenskap enligt Bruderhof

Nytt avsnitt av Jesusfolket! För några veckor sedan var Sarah och Micael i London och besökte en Bruderhof-kommunitet. Denna hundraåriga rörelse flydde från Tyskland när Hitler tog över och finns idag i fem länder. Vad kan vi lära oss av dem när det gäller egendomsgemenskap och fattigdomsbekämpning?

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Varför växer Bruderhof när Jesus Army krymper?

Idag har jag och Sarah för första gången besökt Bruderhof. Deras Peckham Community i centrala London är en nystartad missionskommunitet bestående av två familjer och tio studenter. Då jag bott hos Jesus Army sedan augusti förra året och Sarah precis avslutat en tvåmånadersvistelse där var vi väldigt nyfikna på vilka paralleller och skillnader som finns mellan de två rörelserna. I synnerhet kommunitetsledaren Tom Kleinsasser gav oss flera värdefulla upplysningar som gör att jag vågar mig på några generella jämförelser som som sträcker sig längre än Peckham.

Båda är evangelikala, bibelbetonande rörelser. Båda praktiserar fullständig egendomsgemenskap i sina kommuniteter och centrerar församlingslivet kring dem. Kommuniteterna rymmer familjer såväl som singlar och är tämligen stora. Vissa är ute på landet, andra i städer. De driver egna, sociala företag och vill rikta sig utåt mot samhället. Tyvärr är båda även patriarkala och låter inte kvinnor vara ledare (även om Jesus Army håller på att förändras på den punkten). Båda har en säregen subkultur och är relativt små samfund: Jesus Army har 1500 medlemmar medan Bruderhof, internationellt, har 2700.

Så till skillnaderna. Jesus Army är betydligt mer karismatiska än Bruderhof och har varit mycket mer involverade i gatuevangelisation, även om det tyvärr har dragits ner kraftigt det senaste decenniet. Jesus Army är yngre och är enligt mig och Sarah mer känslobaserade än teologiskt förankrade. Bruderhof är mer konservativa, vilket syns tydligt i och med att kvinnorna måste ha långklänning och huckle. De är även uttalat pacifistiska och anabaptistiska medan Jesus Army enbart säger att de inspireras av anabaptismen. Read the rest of this entry

Det våras för kommuniteterna

Tyvärr kunde jag och Sarah inte vara med på årets Sammankomst för kristna kommuniteter eftersom vi är i England, men det hindrade inte de som var med från att ha en fantastisk helg. Josh Armfield rapporterar:

Förra helgen arrangerade kommuniteten Senapskornet Sammankomst i Luleå. Det är första gången Sammankomst har varit i Norrland och inte minst i Norrbotten! Det var en väldigt lyckad helg med mycket inspirerande seminarier, Gudstjänster, och samtal samt goda måltider och fin gemenskap.Temat för helgen var ”Att leva tillsammans i en trasig värld”.

Helgen började med middag och Gudstjänst på fredagkväll. Temat för Gudstjänsten var ”Engagemang i en trasig värld” och Annika Spalde delade tanker och inspiration från Dorothy Day och Peter Maurin som var grundaren till The Catholic Worker Movement. Annika delade också utifrån egen erfarenhet från hennes tid i Catholic Worker-kommuniteter.

På lördag morgon undervisade Tobias Hadin med ett seminarium om hur den tidiga kyrkan växte utan att ha någon uttalad evangelisationsplan. Den tidiga kyrkan växte istället på grund av sitt meningsfulla liv tillsammans i Jesu efterföljd. Den tidiga kyrkan drog till sig många nya efterföljare trots att kyrkan förföljdes och levde utspritt och ofta i svåra förhållanden. Seminariet hete ”Bofasta främlingar: hur den tidiga kyrkan evangeliserade Rom utan att försöka.” Read the rest of this entry

Varför jag vill leva i en kristen kommunitet

community

Jag tänker på GUDS RIKE, där ingen lider nöd, och Mammons rike, där nöden är stor.

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord, och människan fick sitt hem i Edens lustgård. Och Gud såg på allt och DET VAR GOTT. För det fanns inget lidande. Med människorna samtalade Skaparen och gav dem del av sin kunskap, Skaparen sam-vetade med människorna så att  gott sam-arbete blev till. Människan hade ju fått Skaparens förtroendet att härska över hans skapelsen. Hon fick börja med trädgården, för att senare kunna växa till  i kunskap och vishet för att kunna sköta om hela planeten. Så var nog Guds plan. Människorna fick äta av livets träd, som gav dem evigt liv. Så de hade all tid i världen, skulle man kunna säga, att lära sig ett och annat. Det fanns alltså ingen död. Så var Skaparens vilja och avsikt med sin skapelse. Hur smärtsamt måste det inte ha varit för Gud att tvingas driva ut Adam och Eva ur Edens lustgård? Det var ju inte alls vad han hade önskat.

Men Gud hade ju gett människorna fri vilja (och änglar med). Han ville inte ha arbetsrobotar, utan han ville ha relation, ömsesidighet. Gemenskap. Men nu hade de fallit för frestelsen att själva bli som Gud, utan samtal, samvetande och samarbete. En frestelsen som man skulle kunna kalla ”kan själv” eller ”oberoende”. Genom list ( ni kan bli som Gud)  och lögn ( Gud vill inte att ni ska bli kloka som han, och ni kommer inte att dö ) förförde Guds fiende dem att misstro Gud och bli del av det uppror som han själv påbörjat i sin avund av Skaparen. Det är en gåta hur de kunde tro på en total främling, som påstod saker så där utan vidare. Utan att han behöva bevisa vad han var för en. Om han var god och något att lita på.

Men gör inte människor så fortfarande? De vill så gärna tro på det som sägs, att de inte bryr sig om konsekvenserna. Det är fortfarande många som har svårt för det här med logiskt tänkande. Följden av detta misstroende mot sin Skapare och Gud, skulle leda världen och livet mot en total katastrof, där ondskan skulle få makt att verka med sitt onda. För att befria sin skapelse från att i evighet behöva leva i det helvetet, hindrade Gud människorna att äta av Livets träd mer. Så ut ur Paradiset var de tvungna att gå. Denna händelse kallas för syndafallet. Ett fall från intimitet med Gud till ett ”kan själv” tillstånd, där gemenskapen bröts. Bibeln beskriver konsekvenserna för mannen bl.a. som ” i ditt anletes svett ska ska du äta ditt bröd” och för kvinnan ” Till din man ska din åtrå vara och han ska råda över dig”. Syndens konsekvenser. Så hade det aldrig varit förut. Nu kom nöden in i världen. Read the rest of this entry

Är vi neo-marxister?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Om man förespråkar ekonomisk utjämning mellan rika och fattiga kommer man ofrånkomligen kallas för kommunist, särskilt om man inte har några problem med att skatt används på det sättet. Vi pratar om marxistanklagelser, hur högerpolitik ofta ses som neutralt i frikyrkan och vad som skiljer biblisk moral från Karl Marx idéer.

Se också ”Ska kristna vara kommunister?” och ”Respons på Aletheias anklagelse om att jag skulle stå för marxism”.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Världen behöver egendomsgemenskap mer än någonsin – vad väntar vi på?

swat-team

Tillsammans med mig här i kommuniteten Hoy Treasure i Kettering bor Mark och Sangitha Gent, ett inspirerande Jesusfokuserat par som brinner för evangelisation, lärjungaträning och tillbedjan. Sangitha kommer från Tamil Nadu, Indien, och berättade för mig en gång om hur de allra flesta hon känner bor och lever på sätt som starkt påminner om Jesus Armys egendomsgemenskap. I hennes egen familj bor många olika generationer tillsammans och alla inkomster och utgifter går genom samma kassa. När hon kom till Storbritannien så kände hon sig väldigt obekväm med hur hon förväntades leva tills hon upptäckte Jesus Army och flyttade in i kommunitet.

Mark var en missbrukare som pendlade mellan fängelset och gatan. Han kom till Jesus Army för att be om lite mat och en filt men fick ett hem, en levande Gudsrelation och en mening med sitt liv. Det är ju framför allt för de fattiga som egendomsgemenskap finns till, för att ingen ska behöva lida nöd. I alla kommuniteter jag varit i här finns det extra sängar och extra mat, det är aldrig några problem att ta emot folk. Det är såhär kyrkan ska vara!

Om det inte varit tydligt innan att vi är i enormt behov av lärjungar som lever enkelt och hållbart så borde det vara det nu. Människor dör redan av klimatförändringarna i majoritetsvärlden, och de har dött i decennier som ett resultat av den globala ojämlikheten och exploateringen av deras resurser. Västerländska kristna måste sluta leva västerländskt. Och för att lyckas med det måste vi hjälpas åt, flytta ihop i hållbara kommuniteter där vi kan dela allt med de fattiga och donera det som blir över till våra syskon utomlands. Read the rest of this entry

Så kommer vår egendomsgemenskap fungera

14856125_10208705417411107_2555849775470316158_o

Second hand-shopping med JP

För två veckor sedan samlades Jerusalemprojektets styrelse i Sarahs stuga utanför Uppsala för att be, visionera och stärka våra relationsband inför E17 – etableringen av en kommunitet med egendomsgemenskap 2017! Detta är något jag drömt om i nio år och det känns helt fantastiskt att det blir verklighet. Vi behöver förstås mycket hjälp och stöd så alla som är intresserade av att antingen vara med eller finnas till hands får gärna kontakta mig.

Under helgen benade vi ut en vision i fem punkter som försöker sammanfatta det vi vill att vår kommunitetsrörelse ska stå för:

Vision

Vår strävan är att Jerusalemkommuniteterna ska följa följande principer:

Jämlikhet – Vi vill leva i fullständig egendomsgemenskap för att bekämpa fattigdom och rikedom, hemlöshet och ensamhet. Vi vill att alla som har möjlighet att bidra gör det och vi vill visa gästfrihet och generositet gentemot människor utanför kommuniteten.

Hållbarhet – Vi vill leva enkelt och miljövänligt genom självhushållning så långt du är möjligt, vegansk och dumpstrad mat samt sparsamhet vad gäller elektronik och övriga konsumtionsvaror. Read the rest of this entry

Skulle du låta fattiga dö för att få bada i parfym?

pengar

Som svar till mitt blogginlägg om scenljus och rökmaskiner har prästen David Silverkors skrivit ett relativt långt inlägg om mitt problem med pengar. Jag är hejdlöst trött på att debattera rökmaskiner men David lyfter diskussionen till att handla om Bibelns syn på ekonomi generellt, vilket är ett av mina hjärteämnen och något jag just nu skriver en bok om. Så jag skulle vilja ge några kortfattade svar på hans kritik.

Skatt på jorden och hjärta i himlen?

David börjar med att argumentera för en lära jag kallar inställningsteologi, vars huvudtes är att det inte är ett problem i sig att ha mycket pengar, problemet är om man har en dålig inställning till dem och förlitar sig på pengarna istället för Gud. Som jag förklarar i videoklippet nedan finns det dock ett stort problem med denna lära – den går rakt emot Jesu undervisning i Bergspredikan. Inställningsteologin säger att det är möjligt att ha en skatt på jorden i form av rikedom och samtidigt ha sitt hjärta i Himlen, medan Jesus säger i Matt 6:19-21 att detta är omöjligt då vårt hjärta kommer vara där vår skatt är.

Därtill tar inställningsteologin ingen hänsyn till de fattigas perspektiv. David menar att Jesu uppmaning till den rike mannen att sälja allt han äger beror på att han ”såg den mannens svaghet och uppmanade honom att leva fattigt”. Men förutom att allt-säljande är ett kall till egendomsgemenskap snarare än fattigdom (Apg 2:44-45) så glömmer David att Jesu motivering faktiskt är att mannen ska ”ge till de fattiga”. Och de fattiga behöver hans pengar oavsett hur hans psykologiska inställning till pengar ser ut. Read the rest of this entry

Undanflykten ”Det är inte min gåva”

Nytt avsnitt av Jesusfolket! ”Det är inte min gåva” eller ”Jag är inte kallad till det” är något väldigt många kristna regelbundet säger när de blir utmanade av radikal Bibelundervisning. Men tänk om det i själva verket är något alla ska göra? I detta avsnitt argumenterar vi för att enkelhet, evangelisation och egendomsgemenskap är universella bud till alla kristna och bjuder på tre principer som kan hjälpa oss avgöra om en biblisk uppmaning är specifik eller universell.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Podcast: Jesus Army

Nytt avsnitt av Jesusfolket! I vårt första intervjuavsnitt pratar vi med Mike Farrant som förklarar vad det är för kyrka Micael numera är med i. Mike har levt i egendomsgemenskap i 41 år och berättar ingående om kyrkans historia, hur kommuniteterna fungerar i praktiken och hur ett sådant liv har påverkat honom personligen. Läs mer om Jesus Army här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns.

E17 – vägen till egendomsgemenskap

Skärmavbild 2016-09-02 kl. 23.41.21

Jag har nu bott en månad i Holy Treasure, Jesus Armys kommunitet i Kettering, tillsammans med åtta andra. Det är en märkbar skillnad jämfört med det kollektiv jag bodde i under mina år i Uppsala. Här finns en stark känsla av familj och att vara församling 24/7. Dörrarna är öppna och varje dag kommer församlingsmedlemmar eller vänner och hälsar på. Faktum är att det är väldigt sällan som enbart kommunitetsmedlemmar befinner sig i huset, gästfriheten är total.

På tisdag kommer jag börja jobba på två av Jesus Armys företag med videokommunikation, och lönen går då till Holy Treasures gemensamma kassa som står för mina kostnader. Äntligen får jag leva i egendomsgemenskap! Jag hoppas få utmanas än mer och inspirera andra till en enkel livsstil. Exempelvis vill jag peppa de andra att äta mer veganskt eftersom den västerländska köttdieten är helt uppåt väggarna orimlig.

Kommuniteter likt dessa där man har allt gemensamt som i den första kyrkan är ovärderliga, och det är en skam för kristenheten i Sverige att det inte är mycket vanligare. Tänk på all fattigdom vi kan utrota om de rika har allt gemensamt med de hemlösa! Tänk på den andliga vitalitet och det deltagande som kan skapas av att man är kyrka 24/7. Mike Farrant som varit kassör för Jesus Armys nationella Trust Fund, en egendomsgemenskap för de lokala egendomsgemenskaperna, sa till mig att 80% av kyrkans pengar och 80% av arbetskraft och ideellt engagemang för kyrkans räkning kommer från dem som bor i kommuniteterna. Och då utgör de knappt en fjärdedel av kyrkans medlemmar. Read the rest of this entry

Podcast: Egendomsgemenskap genom tiderna

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Micael och Sarah predikade tillsammans med Sirak Amanuel och Sunniva Rettinger på Sammankomst, konferensen för kristna kommuniteter, i våras. På tio minuter var tog vi upp egendomsgemenskap i Bibeln, genom kyrkohistorien, idag och i framtiden. Håll till godo!

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns.

Oväntat besök – av Jesus

anneliVeckan innan pingst, 1985, fick jag ett livsförvandlande möte med Jesus Kristus, hemma i mitt kök.

Ett totalt oväntat besök. Jag hade vid det tillfället glömt att jag i slutet av 70 talet, lyssnat  mycket på en kristen Lp skiva för barn ( var fick jag den ifrån?) där man bl.a. sjöng berättelsen om hur Jesus ropat ner Sackeus ur ett träd för att han ville besöka honom i hans hem. Det grep mig djupt, och jag tänkte: Hur lycklig skulle inte jag bli om Jesus frågade mig! Om han ville komma hem till mig!

Vi var inte kristna då. Vi hade ingen kontakt med kristna. Vi läste aldrig Bibeln. Vi var politiska och andliga ”fria sökare”. Jag blev påmind om den här perioden för någon vecka sedan, när ett av barnen i vårt lilla kollektiv, nu vuxen, skrev om sin barndom offentligt. Hon beskrev hur de hörde den där Lp skivan om och om igen, och hur de sjöng det för full hals på lekplatsen.

Tänk att jag, så många år senare, verkligen skulle få uppleva det! Precis som jag i djupet av mitt hjärta önskat den gången. Plötsligt, när jag var på väg till disken i köket, var där ett starkt ljus, och i ljuset Jesu vackra ögon som såg med kärlek på mig. Och hans ljuva stämma, som jag hörde liksom inne i mig. Men klart och tydligt. En smärre chock. ” Jesus!? Lever du!? Finns du på riktigt!?” Read the rest of this entry

Att dela livet

cinque-terre-828614_1280

En annan italiensk bergsby

Jag befinner mig på annan ort. Inte i Sverige. Jag och min familj har hittat en plats där lugn, frid och gemenskap härskar. Ja, det finns en sådan plats, och vi har haft turen att hitta den.

I en liten sömnig bergsby i Italien har vi sedan ett par år, med jämna mellanrum, laddat batterierna. Dagar av tystnad, dagar av djupa samtal och så åter tystnad. Här finns det som jag längtar efter.

I byn vi bor i har alla allt gemensamt. Ja, de flesta bor i egna hus, men delar allt annat. Ofta stora gemensamma måltider där vi naturligtvis är medbjudna trots att vi inte tillhör byns bofasta befolkning. Sedan vi för första gången satte våra fötter där har vi varit en självklar del i byns gemenskap. Med händer och fötter, gester och enstaka italienska ord kommunicerar vi med varandra. Vi skrattar mycket och äter gott.

Men det tas också stor hänsyn till när och om vi vill vara för oss själva. Ofta är vi trötta och slitna när vi landar i detta paradis. Då respekteras det och vi får vara ifred och bara vara tillsammans i vår familj. Vi får ladda batterierna, leva i tystnad och gemenskap med bara vår familj.

Read the rest of this entry

Tre problem med att se egendomsgemenskap som en kallelse för vissa

yvonne and mark

Yvonne och Mark, kommunitetsmedlemmar i Jesus Army

En av de vanligaste kommentarerna jag får när jag berättar om min passion för biblisk egendomsgemenskap eller den kommunitet jag numera bor i här i England, är ”Vad spännande, de som är kallade till det tycker jag absolut ska prova på sånt!” eller ”Vad roligt för dig, men jag känner att jag inte skulle klara det”. Egendomsgemenskap beskrivs som en individuell kallelse snarare än, som Sirak argumenterade för häromdagen, ett universellt bud till alla kristna. Det är inte en ovanlig position, även kyrkor och kristna rörelser som själva praktiserar egendomsgemenskap hävdar ofta att det bara är för vissa, såsom Jesus Army (även om de under de tidigaste åren menade att det var för alla).

Mitt intryck är att anledningen till att man når slutsatsen att egendomsgemenskap bara är för vissa är antingen personlig eller pragmatisk snarare än biblisk eller teologisk. Med personlig menar jag att man helt enkelt inte vill eller tror sig klara av egendomsgemenskap, så då bestämmer man sig för att det inte kan vara ett universellt bud utan att egentligen sätta sig in i argument för och mot det. Med pragmatisk menar jag att man inte vill stöta sig med dem som inte vill leva i egendomsgemenskap, något jag skulle säga är den främsta anledningen till att Jesus Army ändrat sin position i frågan.

Självklart anförs bibliska anledningar ibland, men de är oftast väldigt tunna. Det vanligaste argumentet är att Jerusalem skulle vara ensamt om att praktisera egendomsgemenskap, ett argument från tystnaden som har kyrkohistorien mot sig eftersom egendomsgemenskap var välspritt i fornkyrklig tid. Dessutom förutsätter det att den apostoliska församlingen i Jerusalem som av Lukas beskrivs som rätt och slätt fantastisk inte var menad att betraktas som normerande, vilket ärligt talat är en absurd tanke.

Därtill finns det tre stora problem med idén att egendomsgemenskap är en kallelse för bara en utvald grupp kristna som sällan diskuteras eftersom folk når slutsatsen så snabbt. Jag diskuterar dem mer djupgående i videon ovan men skriver även ut dem här i kortfattad form: Read the rest of this entry