Bloggarkiv

Fyra anledningar till att ateismen inte kan förklara existensen av gott och ont

Skärmavbild 2017-11-10 kl. 16.50.28

Igår hade jag förmånen att få debattera mot humanisten Anders Hesselbom på ämnet ”Behöver vi Gud för att vara goda?” Debatten arrangerades av Svenska apologetiksällskapet och min församling Mosaik och samlade cirka 25-30 personer, både kristna och ateister.

Allt spelades in så ni ska få se debatten i sin helhet om någon vecka eller två. Redan nu vill jag dock dela med mig av första halvan av mitt inledningsanförande, om varför jag anser att vi inte kan motivera existensen av objektiv moral, eller moralisk värderealism, om Gud inte finns.

Låt mig först och främst definiera moralisk värderealism. Det är idén att moraliska utsagor är genuina påståenden om faktaförhållanden. En värderealist anser att moraliska fakta existerar och att vi har en plikt att följa dem. Read the rest of this entry

Vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön

piron-guillaume-367208

Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapet.

Keener's Book

Keener’s bok

Craig Keeners arbete Miracles, som består av över 1000 sidor i två volymer, har hjälpt till att framför moderna mirakler som ett stödjande argument för kristendomen. Som nytestamentlig forskare stötte Keener ofta på David Humes idé om att Bibelns mirakler inte kan vara historiska händelser eftersom vi idag ”vet” att mirakler inte händer.

Genom att peka på hundratals påstådda mirakler från hela världen visar Keener att David Hume hade fel i att hävda att mirakler inte är en del av universell mänsklig erfarenhet, och han föreslår också att den bästa förklaringen för åtminstone en del av de påstådda miraklerna – särskilt de som intygas av flera vittnen och stöds av läkarundersökningar – är övernaturliga.

Apologen Gary Habermas har föreslagit att Keeners arbete kan användas i ett argument för Guds existens, och jag håller med honom. På samma sätt som Jesu mirakulösa uppståndelse kan användas som Gudsbevis, kan vi argumentera för att den bästa förklaringen till vissa väldokumenterade mirakelrapporter är att mirakler verkligen händer, och utifrån det kan vi hävda att Gud finns.

Read the rest of this entry

Hur kan vi veta att demoner inte finns?

johannes-plenio-266299

Foto av Johannes Plenio, från Unsplash

Marius inlägg i fredags om att kasta ut demoner har blivit häftigt omdebatterat, både här på bloggen och på Hela Pingstens Facebooksida. Medan flera håller med Marius om att demoner finns och kan och bör drivas ut i Jesu namn när de plågar människor, är det flera andra som är övertygade om att demoner inte finns – både ateister och kristna – som är väldigt upprörda att Marius skriver sin text och att vi publicerar den. Ord som vidskepelse, sekt, vansinne och fanatism har nämnts.

Det är sällan vi får så starka reaktioner när vi publicerar texter om att Gud finns. En och annan ateist kanske anmärker att vi är vidskepliga fanatiker då med, men de flesta ateister jag har pratat med förstår ändå att man kan vara en intelligent, ärlig och sund person och samtidigt tro att det finns en allsmäktig skapare. Och bland dem som inte är ateister blir det förstås inga negativa reaktioner alls. Mitt intryck är att det är rätt okontroversiellt i Sverige att tro på en god övernaturlig varelse (Gud), medan det är väldigt kontroversiellt att tro på onda övernaturliga varelser (demoner).

Mitt intryck är att det är rätt okontroversiellt i Sverige att tro på en god övernaturlig varelse (Gud), medan det är väldigt kontroversiellt att tro på onda övernaturliga varelser (demoner).

Varför?

Rent logiskt är ju en varelses existens inte mer sannolik för att den är god. Faktum är att med ondskans problem i åtanke – det vanligaste argumentet mot Guds existens – så är det snarare sannolikt att den övernaturliga dimensionen, om den finns, inte enbart innehåller varelser som är goda. Read the rest of this entry

Etisk karismatisk apologetik

trump-duterte

Duterte och Trump, personer vars omoral suddas ut av det faktum att de är politiker?

I förrgår publicerades en artikel av mig på Svenska apologetiksällskapets blogg som har mötts både av uppmuntran och kritik. Inlägget handlade om hur apologetik inte kan frikopplas från etik, dels för att biblisk apologetik ska vara etisk och dels för att vi inte kan stänga av våra hjärnor när vi resonerar kring etik lika lite som när vi resonerar kring filosofi och teologi.

Vissa moraliska ställningstaganden kräver långt sämre argument och logiska resonemang än de mest skrattretande argumenten mot Guds existens, och det blir inkonsekvent av oss att omfamna sådana moraliska ställningstaganden.

Som exempel på dessa gav jag den främlingsfientliga etiken som propageras av Trumprörelsen och Sverigedemokraterna, och baserat på min tes om att apologeter bör vara etiskt bibliska kritiserade jag apologeter jag stött på som hyllar Donald Trump.

Kritik som missar målet

Kritiken mot mitt inlägg handlade framför allt om att jag tog politisk ställning och att det är skillnad på apologetik och politik. Men en sådan respons är inte så konstruktiv, det är ju enbart att upprepa tesen som jag argumenterar emot.

Hela mitt blogginlägg gick ut på att ge skäl för varför idén om politiskt neutral apologetik i Trumperan vare sig är möjlig eller eftersträvansvärd. Att bemöta det med ”apologetik har inte med politik att göra” är lite som att efter att mödosamt försöka beskriva ett Gudsbevis få höra ”men det finns ju inga bevis för Guds existens”. Read the rest of this entry

Ung, dum och kristen?

pexels-photo-89909.jpeg

Gästinlägg av Anelle Egserius, ursprungligen publicerat på Nouw.

Många anser kristna som korkade och dumma i huvudet vilket jag först tyckte var jobbigt, men jag insåg sen att jag hellre är korkad och dum i huvudet och mår såhär bra (tack vare gud), än är ”normal” och går miste på den glädjen och kärleken jag fått från Jesus!

LIVET:

Jag växte upp i en kristen familj och i en församling som jag idag kallar ”min extra familj”. Jag har alltså hängt i kyrkan mer eller mindre hela mitt liv, åkt på kristna läger och konferenser, och älskat att bara umgås med Jesus. Redan som ung förälskade jag mig i jesus, hans kärlek, glädje, närhet, allt. Därför döpte jag mig väldigt tidigt, vid endast nio år (vi har vuxendop i vår församling). Många ansåg det som för tidigt Men jag var stensäker redan då och stensäker även nu på att Jesus är på riktigt.

Desto äldre jag blev desto oftare fick jag höra kommentarer och blev stämplad som en viss person bara för att jag var kristen. Det ledde till att när jag började på gymnasiet valde jag att inte berätta för folk att jag var kristen förrän de frågade, just för att jag var rädd och ville att folk skulle lära känna mig annat än att bara förutsätta vem jag var.

Nu har jag en mycket större trygghet i min tro, vilket jag fått nu under våren när jag var sjukskriven. För mitt i det jobbiga så hade jag alltid gud, och när allting annat försvann, när hela livet tog stopp, så höll ändå Jesus genom allt. Det är bara genom bön och tack vare honom jag mår så pass mycket bättre nu. Read the rest of this entry

10 självmotsägande påståenden du omedelbart borde sluta säga + svar på invändningar

apple.jpg

Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapets blogg.

Vår kultur är fylld med självmotsägande idéer och ideologier. Folk kastar ofta ur sig dessa i diskussioner och debatter som om de vore självklara sanningar. Även om det kan finnas tvivel och frågetecken om många saker, vet vi att dessa självmotsägande uttalanden är falska eftersom logiskt osammanhängande begrepp inte kan existera. Dessa uttalanden är lika icke-existerande som kvadratiska cirklar, ändliga evigheter och gifta ungkarlar.

Ett exempel på ett självnedbrytande uttalande som, tack och lov, inte används lika ofta är ”Detta uttalande är falskt”. Det kan inte vara sant enligt sin egen standard, och därför är det meningslöst och det finns ingen mening att ta det på allvar. Ett annat exempel är ”Inga ord som jag skriver har någon betydelse”. Om det var sant, behöver ingen bryr sig om det jag just skrev.

Följande 10 uttalanden används mycket mer, särskilt i diskussioner om Gud, religion, metafysik och filosofi. Du kan mycket väl upptäcka att du själv har använt vissa av dem och har tagit för givet att de är uppenbara fakta, trots att de i själva verket säger emot sig själva. I så fall rekommenderar jag starkt att du helt enkelt slutar använda dem. Read the rest of this entry

Varför utmålas kristna som “the bad guys”?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Forskning visar att lärare på svenska gymnasier ofta utgår från att ateismen är sann och beskriver religiösa, inte minst kristna, som lite dumma och elaka. Det är något som vi och vår vän Samira känner igen från våra högskolestudier. Vad beror detta på, och hur kan vi förändra det?

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Behövs Gud?

'Adam's_Creation_Sistine_Chapel_ceiling'_by_Michelangelo_JBU33cut.jpg

Gästinlägg av Hajdi Moche. Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapets hemsida.

Ibland funderar jag på om det inte är ganska naturligt att färre och färre människor tror på Gud i vårt samhälle idag. I alla fall om man utgår ifrån den psykologiska vetskapen att folk tenderar att vara funktionella i sina beteenden. Och vad innebär det? Jo, att agera funktionellt innebär att människor fortsätter göra ett beteende (t.ex. borsta tänderna) så länge det agerandet fortsätter fylla en funktion (t.ex. är bra för tänderna och socialt önskvärt). Alltså, ett beteende fortsätter att existera så länge det fyller en viktig och önskvärd funktion för personen. Låter vettigt, eller hur?

Så när en person mår dåligt och vill ha hjälp att må bättre av en psykolog, så kan psykologen vilja börja med att förstå varför personen gör som den gör. Vissa psykologer kan då göra en så kallad beteendeanalys, eller närmare bestämt en funktionell analys, där man undersöker detta lite närmare.

Låt mig ge ett simpelt exempel för att förtydliga. En person kan ha skapat sig en vana att äta mängder av sötsaker på kvällarna, även om personen själv (och utomstående personer) kan tycka att det är väldigt dåligt, till exempel för personens hälsa. Så varför fortsätter personen göra detta, även när denne tycker det är dåligt? Jo, helt enkelt för att tröstätande fortsätter fylla en funktion för personen. I detta fall kan funktionen av att tröstäta till exempel vara att undvika något obehagligt, exempelvis ångest som kryper fram på kvällarna (för man vet också att kortsiktiga konsekvenser/belöningar ofta ”vinner över” de långsiktiga konsekvenserna, dvs. ångestlindring i stunden vinner över hälsan på lång sikt i detta exempel).

Så vad har funktionella analyser att göra med Gud? Jo, om man skulle göra en liknande funktionell analys på Gud (förminskande som det kan låta) tycks många människor uppleva att Gud inte längre fyller en funktion i deras liv. Varför inte? Jag tror att det dels är på grund av samhället, och dess olika influenser, och dels på grund av människors beteende- och tankemönster. Om vi börjar med samhället så verkar vi ha ett samhälle som är riggat för att funktionen av Gud, och allt som har med tron att göra, inte längre upplevs vara nödvändig. Vi har till exempel ett socialt tryggt samhälle utan varken krig eller naturkatastrofer – och det har kanske skapat en (falsk) illusion av evig trygghet. Read the rest of this entry

Ronnys kamp mot ateismen

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Micael intervjuar Ronny Almroth på en bar i centrala Stockholm om Svenska apologetiksällskapet, mötet med Jesus och vilka Gudsargument han tycker är bäst.

Gå med i Svenska apologetiksällskapet här.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Vad kyrkan måste lära sig av Christer Sturmark

sturmark

Sturmark

Jag lyssnade för ett tag sen på podcasten Dagens människa och deras intervju med Christer Sturmark. Där sa han att hans engagemang som ordförande i humanisterna är ideellt – hans jobb är att vara förläggare på Fri Tanke förlag. Jag utgick från att han var anställd på heltid av humanisterna!

Dagen skrev 2012 ett bra reportage om humanisterna där de bland annat nämner att deras medlemsantal endast är 5 500 personer. Enligt Wikipedia var de 2015 några hundra personer färre, utspridda i tolv lokalavdelningar. De har inte ens någon lokal och anställer enbart en kassör på halvtid.

Ändå har de enormt inflytande; ”oproportioneligt” mycket enligt Sturmark själv. De är den självklara rösten för ateism och sekularism i Sverige. Deras tankar om privat religion som inte ska säga åt andra vad som är rätt och fel har fått otroligt stort genomslag.

Sätt detta i kontrast till exempelvis pingströrelsen som har 80 000 medlemmar och ett 50-tal anställda centralt. Eller EFS som har 15 000 medlemmar och över 30 anställda centralt. Eller Equmeniakyrkan som har över 100 000 medlemmar och 70 anställda centralt.

Read the rest of this entry

Kristen: Konservativ, kvinnoförtryckare och klimatförnekare?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarah blev inbjuden till Skeptikerveckan på KTH i Stockholm och tog med sig Johannes för att tala om hur kristendomen kidnappats av mörka krafter. Snarare än att göra oss till Trump-anhängare gör efterföljelsen av Jesus oss till lite godare och radikalare människor.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Jesu uppståndelse: gravplundring, hallucinationer – eller mirakel?

Jesus-Resurrection-Walking-out-of-Tomb-900.jpg

Text skriven för Svenska apologetiksällskapet.

Livets bräcklighet

Förra veckans terrordåd i Stockholm får oss oundvikligen att tänka på livets bräcklighet. Det fanns ingen gemensam nämnare för dem som dödades. Maïlys, den belgiska kvinnan som väntade på Drottninggatan för att träffa sina vänner hade inget att göra med Ebba, den elvaåriga flickan som var på väg hem från skolan. De dog urskillningslöst.

Samma sak kan hända oss, när som helst. Det behöver inte ske genom en terrorattack, utan genom plötslig sjukdom eller en olycka. Vi kan inte ta livet för givet. Faktum är att vi kan vara döda imorgon.

När jag var ateist i yngre tonåren avskydde jag att tänka på detta. Jag kvävde mina existentiella tankar med underhållning av alla möjliga slag. Men när en familjemedlem hastigt gick bort kunde jag inte hålla dödsångesten på avstånd. Som jag beskrivit i djupare detalj här slutade det med att jag den 2 april 2006 blev kristen. Några veckor senare bad jag Gud visa sig för mig, och jag såg syner av Jesus nästan varje kväll i över ett år.

När jag berättar detta för ateister påpekar de ofta att min starka vilja att Gud skulle finnas och ge mig evigt liv påverkade mitt beslut att börja tro på det. Men viljan att något ska vara sant innebär inte att det är sant. Och det stämmer, men det innebär inte att min slutsats automatiskt är falsk. Read the rest of this entry

Vad avgör den moraliska kompassen och vad är alternativen?

När jag var 19 år gammal och på riktigt började undersöka de olika världsbilderna ordentligt blev en sak tydligt; konsekvenserna vi drar ut från varje världsbild säger någonting om den. Om vi till exempel tar karma-tanken så går den ut på att det vi ger ut kommer tillbaka och den livssituation vi är i har vi förtjänat genom hur vi levde i vårt förra liv. På vissa sätt kan det ju låta rimligt, att vår livssituation till stor del avgörs av våra egna val. Men granskar vi det närmare så kan det bli märkligt. Om då en fyraårig tjej från Nepal säljs som sexslav till en bordell i Indien för att hennes föräldrar är så fattiga – är det för att hon i sitt förra liv levde moraliskt förkastligt? Har hon alltså förtjänat sin situation? Det här säger något om hur en idé leder till en viss konsekvens och där vi måste ta ställning till både idéerna och handlingarna de leder till.

När vi ska försöka reda ut frågan ”Finns det rätt och fel rent objektivt?” så kan vi börja med att titta på alternativen:

  1. En moral som är helt subjektiv
  2. En moral som är gemensam för varje kultur (kulturrelativism)
  3. En moral som är objektiv och som gäller för alla människor

1 –  Subjektiv moral – Det som är rätt för dig är rätt för dig och det som är rätt för mig är rätt för mig. Här bestämmer var och en över sin egen moral. En ganska postmodern tanke. Var och en gör som den känner för och ingen kan kritisera någon annan. Väldigt vanlig i Sverige och verkar ju väldigt tolerant till en början. Tills man skrapar lite på ytan.

Om du stjäl min dator kommer jag inte längre tycka att det är okej att det ”är rätt för dig”. Det är ju fortfarande fel för mig och det trumfar på något sätt över. En del säger då: ”så länge man inte skadar någon annan” så kan man ha sitt eget rätt och fel. Problemet är ju när vi inte är överens om ifall någon har blivit skadad eller inte. Vems definition gäller och hur bevisar du att du har fått ett krossat hjärta för att den man älskar varit otrogen? Varför skulle ”otrogen” ens vara något som är fel? Read the rest of this entry

Leder alla vägar till Gud?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Visst vore det skönt om alla hade rätt, om alla kom till Himlen och om vi alla kunde hålla sams? Absolut, men är något sant bara för att vi vill att det ska vara det? Sarah och Micael pratar om universalismen och hur dess toleranta och vidsynta yttre döljer ett väldigt fundamentalistiskt och trångsynt förhållningssätt till religion.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook.

Varför ateism och humanism inte går ihop

christer sturmark.jpeg

Christer Sturmark – en ateistisk humanist och därmed en logisk motsägelse?

I mitt öppna brev till Cissi Wallin skrev jag kortfattat om att ateismen inte kan motivera existensen av objektiva moraliska värden såsom jämställdhet, mänskliga rättigheter, humanism och så vidare. Naturligtvis finns det många ateister som tror att de är objektivt sanna, men de kan inte motivera det utifrån ateismen utan ”lånar” då idéer från den kristna tradition som kraftigt påverkat vårt samhälle. Om ateismen är sann existerar nämligen inte gott och ont, rätt och fel i någon objektiv mening, det är bara illusioner i det mänskliga medvetandet. Detta blogginlägg är till stora delar baserat på en dialog mellan mig och ateisten Johan Franzon i kommentarsfältet till det förra inlägget, där jag förklarar varför jag är övertygad om att ateism och humanism inte går ihop.

När man förnekar det övernaturligas existens får det en del konsekvenser i hur man ser på världen, såsom:

– Universum har inget syfte
– Mänskligt liv har inget syfte annat än det människor subjektivt hittar på själva
– Döden är det definitiva slutet
– Hela mänskligheten kommer till slut förintas

Teismen säger förstås motsatsen till detta. Min poäng med listan är inte ”se så sorglig ateismen är, därför måste den vara fel”, utan jag vill illustrera att naturalistisk ateism får flera konsekvenser. Tekniskt sett är det enbart förnekandet av Guds och det övernaturligas existens, men det leder till en rad idéer om oss, universum och den abstrakta verkligheten. På så sätt kan ateismen även leda till att man förnekar existensen av objektiva moraliska fakta. Låt mig ge två argument för det. Read the rest of this entry