Bloggarkiv
Vad kyrkan måste lära sig av Christer Sturmark
Sturmark
Jag lyssnade för ett tag sen på podcasten Dagens människa och deras intervju med Christer Sturmark. Där sa han att hans engagemang som ordförande i humanisterna är ideellt – hans jobb är att vara förläggare på Fri Tanke förlag. Jag utgick från att han var anställd på heltid av humanisterna!
Dagen skrev 2012 ett bra reportage om humanisterna där de bland annat nämner att deras medlemsantal endast är 5 500 personer. Enligt Wikipedia var de 2015 några hundra personer färre, utspridda i tolv lokalavdelningar. De har inte ens någon lokal och anställer enbart en kassör på halvtid.
Ändå har de enormt inflytande; ”oproportioneligt” mycket enligt Sturmark själv. De är den självklara rösten för ateism och sekularism i Sverige. Deras tankar om privat religion som inte ska säga åt andra vad som är rätt och fel har fått otroligt stort genomslag.
Sätt detta i kontrast till exempelvis pingströrelsen som har 80 000 medlemmar och ett 50-tal anställda centralt. Eller EFS som har 15 000 medlemmar och över 30 anställda centralt. Eller Equmeniakyrkan som har över 100 000 medlemmar och 70 anställda centralt.
Kristen: Konservativ, kvinnoförtryckare och klimatförnekare?
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarah blev inbjuden till Skeptikerveckan på KTH i Stockholm och tog med sig Johannes för att tala om hur kristendomen kidnappats av mörka krafter. Snarare än att göra oss till Trump-anhängare gör efterföljelsen av Jesus oss till lite godare och radikalare människor.
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!
Jesu uppståndelse: gravplundring, hallucinationer – eller mirakel?
Text skriven för Svenska apologetiksällskapet.
Livets bräcklighet
Förra veckans terrordåd i Stockholm får oss oundvikligen att tänka på livets bräcklighet. Det fanns ingen gemensam nämnare för dem som dödades. Maïlys, den belgiska kvinnan som väntade på Drottninggatan för att träffa sina vänner hade inget att göra med Ebba, den elvaåriga flickan som var på väg hem från skolan. De dog urskillningslöst.
Samma sak kan hända oss, när som helst. Det behöver inte ske genom en terrorattack, utan genom plötslig sjukdom eller en olycka. Vi kan inte ta livet för givet. Faktum är att vi kan vara döda imorgon.
När jag var ateist i yngre tonåren avskydde jag att tänka på detta. Jag kvävde mina existentiella tankar med underhållning av alla möjliga slag. Men när en familjemedlem hastigt gick bort kunde jag inte hålla dödsångesten på avstånd. Som jag beskrivit i djupare detalj här slutade det med att jag den 2 april 2006 blev kristen. Några veckor senare bad jag Gud visa sig för mig, och jag såg syner av Jesus nästan varje kväll i över ett år.
När jag berättar detta för ateister påpekar de ofta att min starka vilja att Gud skulle finnas och ge mig evigt liv påverkade mitt beslut att börja tro på det. Men viljan att något ska vara sant innebär inte att det är sant. Och det stämmer, men det innebär inte att min slutsats automatiskt är falsk. Read the rest of this entry
Vad avgör den moraliska kompassen och vad är alternativen?
När jag var 19 år gammal och på riktigt började undersöka de olika världsbilderna ordentligt blev en sak tydligt; konsekvenserna vi drar ut från varje världsbild säger någonting om den. Om vi till exempel tar karma-tanken så går den ut på att det vi ger ut kommer tillbaka och den livssituation vi är i har vi förtjänat genom hur vi levde i vårt förra liv. På vissa sätt kan det ju låta rimligt, att vår livssituation till stor del avgörs av våra egna val. Men granskar vi det närmare så kan det bli märkligt. Om då en fyraårig tjej från Nepal säljs som sexslav till en bordell i Indien för att hennes föräldrar är så fattiga – är det för att hon i sitt förra liv levde moraliskt förkastligt? Har hon alltså förtjänat sin situation? Det här säger något om hur en idé leder till en viss konsekvens och där vi måste ta ställning till både idéerna och handlingarna de leder till.
När vi ska försöka reda ut frågan ”Finns det rätt och fel rent objektivt?” så kan vi börja med att titta på alternativen:
- En moral som är helt subjektiv
- En moral som är gemensam för varje kultur (kulturrelativism)
- En moral som är objektiv och som gäller för alla människor
1 – Subjektiv moral – Det som är rätt för dig är rätt för dig och det som är rätt för mig är rätt för mig. Här bestämmer var och en över sin egen moral. En ganska postmodern tanke. Var och en gör som den känner för och ingen kan kritisera någon annan. Väldigt vanlig i Sverige och verkar ju väldigt tolerant till en början. Tills man skrapar lite på ytan.
Om du stjäl min dator kommer jag inte längre tycka att det är okej att det ”är rätt för dig”. Det är ju fortfarande fel för mig och det trumfar på något sätt över. En del säger då: ”så länge man inte skadar någon annan” så kan man ha sitt eget rätt och fel. Problemet är ju när vi inte är överens om ifall någon har blivit skadad eller inte. Vems definition gäller och hur bevisar du att du har fått ett krossat hjärta för att den man älskar varit otrogen? Varför skulle ”otrogen” ens vara något som är fel? Read the rest of this entry
Leder alla vägar till Gud?
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Visst vore det skönt om alla hade rätt, om alla kom till Himlen och om vi alla kunde hålla sams? Absolut, men är något sant bara för att vi vill att det ska vara det? Sarah och Micael pratar om universalismen och hur dess toleranta och vidsynta yttre döljer ett väldigt fundamentalistiskt och trångsynt förhållningssätt till religion.
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook.
Varför ateism och humanism inte går ihop
Christer Sturmark – en ateistisk humanist och därmed en logisk motsägelse?
I mitt öppna brev till Cissi Wallin skrev jag kortfattat om att ateismen inte kan motivera existensen av objektiva moraliska värden såsom jämställdhet, mänskliga rättigheter, humanism och så vidare. Naturligtvis finns det många ateister som tror att de är objektivt sanna, men de kan inte motivera det utifrån ateismen utan ”lånar” då idéer från den kristna tradition som kraftigt påverkat vårt samhälle. Om ateismen är sann existerar nämligen inte gott och ont, rätt och fel i någon objektiv mening, det är bara illusioner i det mänskliga medvetandet. Detta blogginlägg är till stora delar baserat på en dialog mellan mig och ateisten Johan Franzon i kommentarsfältet till det förra inlägget, där jag förklarar varför jag är övertygad om att ateism och humanism inte går ihop.
När man förnekar det övernaturligas existens får det en del konsekvenser i hur man ser på världen, såsom:
– Universum har inget syfte
– Mänskligt liv har inget syfte annat än det människor subjektivt hittar på själva
– Döden är det definitiva slutet
– Hela mänskligheten kommer till slut förintas
Teismen säger förstås motsatsen till detta. Min poäng med listan är inte ”se så sorglig ateismen är, därför måste den vara fel”, utan jag vill illustrera att naturalistisk ateism får flera konsekvenser. Tekniskt sett är det enbart förnekandet av Guds och det övernaturligas existens, men det leder till en rad idéer om oss, universum och den abstrakta verkligheten. På så sätt kan ateismen även leda till att man förnekar existensen av objektiva moraliska fakta. Låt mig ge två argument för det. Read the rest of this entry
Öppet brev till Cissi Wallin
Hej Cissi!
Det verkar ha varit en hektisk vecka för dig. Sedan du i TV4:s morgonsoffa sa att de som är emot abort borde aborteras retroaktivt har du fått en hel del kritik inte minst från oss kristna. Vad jag kan se har varken du eller TV4 uttryckt någon ursäkt, istället har ni betonat att orden inte ska tolkas bokstavligt utan att det var satir.
Du kan nog mer om satir än mig, men jag tycker att när satir handlar om att skada eller döda människor minskar humorvärdet. Jag hörde flera gånger i grundskolan att ”Micke ska spolas i toan” eller liknande, bara för att senare mötas av ”Men du fattar väl att jag skojade, idiot.” Det fick mig inte att gapskratta direkt.
Naturligtvis är det få som tror att du har seriösa planer eller drömmar om att döda meningsmotståndare, men användadet av sådan satir befäster en retorik som på allvar kan vara farlig. Se bara hur många Sverigedemokratiska skämt om kulsprutor på Öresundsbron och nedbrända asylboenden bidrar till ökat våld mot invandrare. Att ”abortera” människor syftar ofrånkomligen på att se till att de inte finns, och i fortsättningen bör vi nog alla vara försiktiga med att kläcka sådana kommentarer.
Häromdagen skrev du även en krönika i Metro där du bemöter kritiken du fått. Vi som varit kritiska till ditt uttalande klumpas samman med Donald Trump, SD, KD, dem som vill förbjuda abort, klimathotsförnekare och dem som hatar HBTQ-personer. Vi är ”konservativa vindar” som står i vägen för ”medborgerliga rätt- och skyldigheter” och vi borde portas från politiken, skriver du, för vi ”tror” saker utifrån en ”sagobok” medan makthavare enbart ”ska veta”. Read the rest of this entry
God vetenskap utesluter inte det övernaturliga
Den okände Jesus av Ceilia Wassén och Tobias Hägerland
Den nyutkomna boken Den okände Jesus av Cecilia Wassén och Tobias Hägerland är det senaste försöket på svenska att beskriva en historisk Jesus om naturalismen hade varit sann. Som Stefan Gustavsson påpekar i sin recension av boken är författarna ovanligt öppna med detta: i inledningen slår de fast att de utgår från att allt som skett i historien orsakas av en ”känd inomvärldslig orsak” och att det som är ”naturvetenskapligt omöjligt” inte kan ske. Innan de ens börjar titta på Jesu liv utgår de alltså från att mirakler och Gudsingripanden inte kan ske och aldrig har skett. De kallar detta för en ”vetenskaplig” syn.
I själva verket är denna naturalism en filosofisk position som både är obevisad och obevisbar. Inte bara det, som jag påpekat tidigare är den självmotsägande, och ingen är egentligen naturalist i praktiken. Om naturalismen vore sann skulle vi inte kunna lita på våra tankar eftersom de enbart är resultaten av omedvetna, icke-rationella inomvärldsliga processer, vilket gör all vetenskap meningslös och irrationell, inklusive den Wassén och Hägerland presenterar.
Som försvar för sin metodologiska naturalism skriver författarna i ett debattsvar till Gustavsson att om de inte tillämpade den skulle de tvingas erkänna alla påstådda mirakler och Gudsingripanden genom historien: Read the rest of this entry
Sju argument för Guds existens
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Vi på Hela Pingsten tror att det finns en Gud, som ni säkert har märkt. Är det en blind tro utan bevis? Absolut inte! I detta live-avsnitt får ni höra fyra föreläsningar från Micaels ”Spiritual Q&A”-klass där han sammanlagt går igenom sju argument för Guds existens:
- Universum började existera
- Universum behöver en förklaring utanför sig självt
- Universum är finjusterat för liv
- Informationen i DNA är för komplext för att uppstå slumpmässigt
- Moraliska sanningar kräver en Gud för att kunna finnas
- Ateistisk naturalism är självmotsägande och irrationell
- Medicinskt verifierade mirakler sker idag
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!
Den svenska skolan förstår sig inte på religion
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Det svenska skolsystemet utger sig för att eftersträva objektivitet och neutralitet, men predikar ofta ateism för eleverna. Vi ger exempel på hur förvirrade många skolor är vad gäller religion och föreslår hur en sekulär skola kan bli bättre på att ta hänsyn till alla som tror på Gud.
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!
Den sekulära skolan ljuger för barnen
God jul! Många av er har säkert läst historien om en kyrka i Åmål som på sitt Luciafirande i Kungsbergskyrkan instruerade barnen att inte sjunga de verser i ”Nu tändas tusen juleljus” som handlar om Jesus, samt ändra ”du stjärna över Betlehem” till ”du stjärna över alla oss”. Jag personligen är inte jätteförvånad över detta – de sommar- och julpsalmer som är populärast i ickekristna sammanhang tenderar att vara de som talar minst om Gud och Jesus. Det som slog mig som riktigt sjukt dock var att Lucia under föreställningen framställdes som ”en prinsessa som bodde i ett slott inne i skogen som en gång om året kom fram och visar sig med ljus i håret”.
Nu är det förstås inte meningen att denna mytologiska Luciabeskrivning ska uppfattas som historisk, men likväl är det absurt att en skola förordar att en historisk person ska framställas som ett sagoväsen fullständigt frikopplad från sin egen religiösa tradition. Det blir som att porträttera Martin Luther King som ett samiskt bergstroll eller Muhammed som en kinesisk drake. Och som min vän Peter Berndtsson påpekade: ”Om en rektor tror att det är en bra idé att ljuga för barnen om hur seder och traditioner uppstått, har någon verkligen misstolkat skolans bildningsuppdrag…”
That got me thinking. När jag ser tillbaka på min egen skolgång inser jag att skolan febrilt ljugit för mig i en strävan efter att upprätthålla sitt sekulära och religionsneutrala mandat. Lögnerna har i grund och botten berott på två saker: att en agnostisk utgångspunkt förväxlats med en ateistisk, samt att konsekvenserna av en ateistisk världsbild förnekats eller förvrängts. Låt mig förklara vad jag menar. Read the rest of this entry
Myten om den neutrala världsbilden
Har du någon gång hört folk säga något i stil med: ”Jaha, du tror på Gud, själv tror jag inte på något”? Denna typ av kommentar gör att vi som är kristna lätt får känslan av att vi har lagt till något extraordinärt till verkligheten och därför har en bevisbörda att leva upp till. ”Om du tror på en gud så är det DU som måste kunna bevisa att han finns!” Men är det verkligen så?
Jag ska nu göra ett försök att reda ut hur det här med VÄRLDSBILDER fungerar och vad som är deras betydelse. I apologetikens värld är frågan om världsbilder något som är grundläggande för att förstå en mängd andra saker som har med sanning att göra. Jag vill börja med ett påstående: Alla människor lever en sanning. Vad vi tror om världen och hur vi tolkar den, påverkar hur vi lever våra liv och vilka val vi gör.
En som kallar sig kristen kan ha en uppsättning idéer om Gud men sen leva som att det inte finns någon Gud och att det istället är en själv som är herre över sitt liv. På samma sätt kan en som inte kallar sig kristen eller tror på någon högre makt ändå leva som om en viss idé är sann som egentligen hör till paketet Teism (Kristendom, judendom, islam). Det kan handla om att man lever som om det finns något som är rätt och fel rent objektivt. Read the rest of this entry
Ateisters omdefiniering av ateismen
Är det en ”enorm” skillnad mellan att inte tro att enhörningar finns och att tro att enhörningar inte finns?
Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapets blogg.
Humanisten och podcastaren Anders Hesselbom kritiserade mig för några veckor sedan på sin blogg. Jag hade på Hela Pingsten skrivit om hur ateism inte kan betraktas som en neutral position i samhällsdebatten eftersom det är en trosövertygelse som alla andra. Hesselbom svarade:
En ateist är en person som saknar tro på någon gud. Ateism är inte alltid neutralt, då en del ateister kopplar värderingar till sin icke-tro på Gud, och teister (Gudstroende) ibland kopplar värderingar till andras icke-tro på Gud (ateism). Men tittar man på definitionen av ateism, alltså frånvaron av en tro på en gudom, så behöver det inte finnas några värderingar alls. […]
Idag finns det inte längre någon som verkligen tror att ateismen är en trosövertygelse eller livsåskådning. Man stöter på sin höjd på detta påstående när det upprepas av någon som egentligen inte kan motivera sin utsaga, men som använder påståendet för att han gillar utsagan, och för att det passar. En ateist kan förvisso tro att verkligheten inte rymmer några gudar, precis som en person som inte tror påenhörningar kan tro att verkligheten inte rymmer några enhörningar. Men det som utmärker en ateist är att han inte tror att några enhörningar ryms i verkligheten, och den som utmärker någon som inte tror på enhörningar är att han inte tror att verkligheten rymmer några enhörningar. Det är en enorm skillnad på att tro att något inte finns, och att inte tro att något finns, inte acceptera att något finns och att inte låta sig övertygas. Det ena är ett (förvisso rimligt) antagande om verkligheten, det andra är skepticism mot ett ganska obegåvat påstående om verkligheten.
Detta sätt att resonera är vanligt bland ateister. Populära amerikanska ateistiska sidor såsom American Atheists och The Secular Web argumenterar för att ateism inte ska definieras som tron att Gud eller gudar inte finns, utan det är avsaknaden av tro som karaktäriserar ateismen. Ateisten Austin Cline adresserar om detta i själva verket är en ”cop out”, ett sätt för ateister att undvika bevisbördan för sin ateism, men svarar att så inte är fallet. Han menar att det är uppenbart att ateism innebär icketro gällande Guds existens än att tro att Gud inte existerar. Read the rest of this entry
Podcast: Beordrar Gud folkmord i Gamla Testamentet?
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Israels erövring av Kanaans land beskrivs ibland som ett folkmord, då Josuas armé uppges utrota allt som andas – på Guds egen befallning! Men uppfattades sådan retorik verkligen som bokstavlig på den tiden? Micael svarar på detta i en av hans apologetikkvällar i kommuniteten Holy Treasure.
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!
Liberalernas motsägelser om religiösa friskolor
Jan Björklund. Foto: Frankie Fouganthin
Liberalerna (f.d. Folkpartiet) har haft en stormig vecka sedan partiledare Jan Björklund den 11 september plötsligt ville välkomna SD in i den politiska värmen samtidigt som han och några ledande partikamrater argumenterade på DN Debatt för att nya religiösa friskolor inte ska få starta och att befintliga inte ska få utöka sina klasser. För detta anförs vad jag kan se endast ett argument: att konfessionella skolor kan försvåra integrering av nyanlända.
Bo Nyberg och Sven Magnusson från Kristna friskolerådet har skrivit en lysande sågning av förslaget, där de bland annat påpekar:
- Att Europakonventionen säkerställer att föräldrar har rätt att ge sina barn utbildning enligt deras egna religiösa och/eller filosofiska övertygelser, så Sverige måste gå ur EU för att driva igenom förslaget
- Det är inte en liberal position att staten har bättre koll på vad som är bäst för barn än föräldrarna
- De skolor som fått mest kritik för att väva in religion i undervisningen har inte ansökt om att vara konfessionella skolor, så man kommer inte åt problemet med förbud
- Det finns inget empiriskt stöd för att religiösa skolor skulle vara sämre på integration än andra skolor
- De som radikaliseras av islamism går ofta på kommunala skolor
- Läroplanen säger att dess värderingar överensstämmer med kristen tradition
Likaså har företrädare för kristna friskolor påpekat att de motverkar segregation på ett mycket effektivare sätt än många kommunala skolor, och Birgitta Olsson gick emot övrig partiledning och kritiserade hur de buntar ihop bra och dåliga skolor bara för att de har en gemensam konfessionell nämnare, något hon fått en del skit för den senaste veckan. Read the rest of this entry
andreascucca
David Larsson
desireekjellin
Emma Andersson
emilioghazal
foolforjesus
Frida Lindberg
hansakesundberg
Hela Pingsten
jakobromeborn
Katarina Hedman
Anneli Lendrup
Marie Larsson
Jacob Schönning
minlund
nataliemariasophie
rebeckajoyrodriguez
Sarah Stenmark
Sara
sirakamanuel
suri
