Bloggarkiv

Varför kristna måste leva hållbart

I det senaste avsnittet av podden Jesusfolket gästas jag och Johannes av fantastiska Sarah Stenmark, SLU-student och aktivist som planerar att starta kommunitet med mig. Vi pratade om klimat, miljö och hållbarhet – vad vi kan göra, varför vi ska göra det och vad Bibeln har att lära oss om skapelsevård.

Johannes kläckte ur sig häromdagen i kollektivet att om Vattenfalls försäljning av sin brunkolsverksamhet går igenom så ger han upp och drar till Thailand. Vad är det för vits att strida för hållbarhet när ett statligt bolag inte kan drista sig att lägga ner en verksamhet som släpper ut mångdubbelt mer växthusgaser än hela Sverige? Det är lätt att känna modlöshet dessa dagar, inte minst när media och opinion tänder mycket mer på att hata invandrare än att diskutera hur vi kan ställa om till en hållbar livsstil.

Det som fick mig att förstå vikten av miljöfrågorna var insikten att miljöförstöring dödar människor. Vart fjärde dödsfall beror på miljöproblem. Så som Johannes konstaterar i podden, kristnas ansvar för skapelsen handlar inte om att rädda någon obskyr hackspett någonstans utan om att förhindra massivt lidande och död. Read the rest of this entry

Lev enkelt helt enkelt

Igår klev jag ur styrelsen för Stefanushjälpen, organisationen jag var med och grundade för ett och ett halvt år sedan som har vuxit snabbt och hjälpt många olika utsatta EU-migranter i Uppsala på en rad olika sätt. Det var en sådan glädje att höra ordförande Johannes Widlunds årsberättelse där han radade upp alla som fått hjälp med mat, boende och vård, all opinion och information som spridits och allt engagemang som fångats upp. Så tacksam till Gud för både det som hänt och som kommer att hända i Stefanushjälpen!

Johannes var på Korskyrkans gemenskapskväll för unga vuxna för någon vecka sedan och talade om varför kristna ska engagera sig för miljön. Han betonar konsekvenserna av att det skulle krävas 3,7 jordklot om alla levde som svenskar: vår rikedom förutsätter andra människors fattigdom, och vi behöver leva enklare. Johannes är bra på att förklara hur detta är en positiv möjlighet för oss att göra skillnad för andra samtidigt som vi mår bättre själva, och det är väldigt Bibliskt att leva enkelt.

Passande nog var all mat på gemenskapskvällen vegetarisk. Vi hade bjudit in ett gäng vänner till kollektivet några dagar innan för att kolla på Cowspiracy som visar de förödande konsekvenserna som kött och animalieprodukter har på miljön, och en av de som såg var ansvarig för gemenskapskvällen:)

systrar

Jag menar att något av det mest effektiva vi kan göra för att lära oss leva enkelt är att leva i egendomsgemenskap. Häromdagen besökte jag och Sarah Stenmark från Jerusalemprojektet Mariasystrarnas kloster här i Uppsala. Det var väldigt uppmuntrande att höra hur de kombinerade enkelhet, bön och utåtriktat arbete. Vi håller inte med om allt teologiskt men det är väldigt tydligt att systrarna har en stark tro på Jesus.

Jag tackar Gud för både Johannes och Sarah, Han har gett samma längtan och vision till oss alla tre och det känns tryggt att de tillsammans med många andra lärjungar håller ställningarna här i Uppsala när jag flyttar till Jesus Army i England för ett träningsår i sommar.

Sverige måste bli fattigare

framtiden halleluja

Debattartikel på Nyheter24 debatt.

Om alla levde som svenskar skulle det behövas 3,7 jordklot. Världsnaturfonden har räknat ut att om vi tar all världens produktiva yta och delar detta på världens befolkning så får var och en 1,7 globala hektar var. Den svenska livsstilen och konsumtionsnivån kräver dock sex globala hektar.

Sverige är ett av världens rikaste länder, vi har världens 17:e högsta BNP per capita och enligt Global Wealth Report som kom oktober 2015 har vi världens sjätte rikaste befolkning. Det hemska är att vår rikedom förutsätter andra människors fattigdom. Resten av världens befolkning kommer aldrig någonsin komma upp i Sveriges levnadsstandard som den ser ut nu.

Om vi menar att alla människor är lika mycket värda och att orättvisa är omoraliskt måste detta förstås förändras. Teknologisk utveckling och innovation kan sänka vår levnadsstandards miljöbelastning till viss mån, men vi har ingen aning om hur mycket. Gårdagens teknologiska framsteg garanterar inte framtida.

Dessutom vet vi att när saker blir enklare och effektivare att producera producerar vi bara ännu mer, snarare än att vi nöjer oss vid, säg, 1970-talets levnadsstandard. Read the rest of this entry

Gud eller Mammon: En uppmaning till enkel livsstil

emma

Emma Andersson

Emma Andersson har skrivit ett fantastiskt bra fördjupningsarbete på Bibelskola Livskraft som jag har fått tillåtelse att publicera här som PDF: Gud eller Mammon.

Arbetet handlar om pengar, enkelhet, rättvisa och miljö och går igenom Jesu ekonomiska undervisning i Lukasevangeliet, hur den applicerades av den apostoliska Jerusalemförsamlingen och av Franciskus och Klara av Assisi, samt resonemang till hur det kan appliceras idag i vår ojämlika och miljöförstörande värld.

Emma har gjort en väldigt bra research och arbetet är en utmärkt introduktion kring de här frågorna, utan att vara tråk-akademiskt (det inleds med Tekla Knös och bön och inkluderar ”pris och ära till Gud den högste” i en bisats). Jag är 100% enig med henne om att Bibeln uppmanar till enkelhet och ekonomisk rättvisa, och att rika svenskar behöver ställa om till en mer avskalad och hållbar livsstil. Och Gud hjälper till i det! Följande stycke är briljant: Read the rest of this entry

Ambitiösa klimatmål kräver ambitiösa uppoffringar

Skärmavbild 2015-12-12 kl. 13.33.19

Parisavtalet, skönmålat

Idag presenteras det nya klimatavtalet som förhandlats fram i Paris, och trots att resultatet från de flesta klimatkonferenser genom åren har varit floppar så verkar detta dokument inte vara helt åt skogen. När det presenterades av det franska ordförandeskapet och Ban Ki-Moon så talades det om att sträva mot 1,5 graders temperaturshöjning och att finansieringen för utvecklingsländers anpassning till ett varmare klot ska överstiga 100 miljarder dollar efter 2020, vilket var mer än förväntat. Sen visade det sig att vägen dit är utanför den juridiskt bindande delen, vilket är oroväckande.

Sverige behandlades under konferensen hör och häpna som ett rikt land, som inte förväntas ta emot bistånd från den gröna fonden utan tvärtom ge pengar till den. Det beror på att Sverige faktiskt är ett av världens absolut rikaste länder. Det har ju varit svårt för både främlingsfientliga och vår egen regering att förstå, som framställt Sverige som ett fattigt land som inte har kapacitet att ta emot flyktingar den senaste tiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kritiserade nyligen hur deras uppgifter har missbrukats för att framställa Sverige som en urholkad tom plånbok, när de i själva verket klagat på att pengabingen inte används för att hjälpa flyktingar tillräckligt mycket, utan förbehålls vita svennar.

Nu är det slut på glansdagarna. För att leva upp till de höga ambitioner som krävs, oavsett om de nu slutligen hamnar i Parisdokumentet, måste vi göra uppoffringar. Jag vet inte om ni har hört att om alla levde som svenskar så skulle det krävas 3,7 jordklot. Så är det. Ekologiska fotavtryck räknas ut genom att mäta hur många hektar skog, åkermark, vatten och andra naturresurser en person använder för att upprätthålla sin livsstil. Koldioxidutsläpp mäts exempelvis genom att beräkna hur stor area skog som behövs för att sluka upp den koldioxiden. Read the rest of this entry

Kronan på verket – Skapelsedag 7

Nästan Advent… och Klimatmöte. Såhär i domsöndagsveckan i kyrkans kalender blir vi inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor. Passande då att inleda en veckolång serie om vår världs skapelse – inte minst med tanke på det stundande klimatmötet i Paris. Text och bild av Taruna Rettinger

 DSCF3195 liten

”Guds vila”

( 1 Mos 2:1-3

Fullbordan

Vilan

Det heliga

sakramentet

Bägaren

Som skulle fyllas

Alltid har fyllts

Av nåd och kärlek

I evigheters evighet

Amen

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Människoliv – Skapelsedag 6

Snart Klimatmöte… Såhär i domsöndagsveckan i kyrkans kalender blir vi inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor. Passande då att inleda en veckolång serie om vår världs skapelse – inte minst med tanke på det stundande klimatmötet i Paris. Text och bild av Taruna Rettinger

 DSCF3199 liten

”Guds avbild”

( 1 Mos 1:24-31) 

Gud längtade

efter att skapa

sin kära avbild

människolivet

Den med allt inom sig

Allt levande inuti

Som en spegel

av Sig Själv

Av hela det Han skapat

Även dennes vänner

de älskade djuren

att vårda

Guds plan

var satt i verket

Frälsningen,

förbundet

som Han väntade på

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Liv – Skapelsedag 5

Vi fortsätter nedräkningen till klimatmötet i Paris… Såhär i domsöndagsveckan i kyrkans kalender blir vi inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor. Passande då att inleda en veckolång serie om vår världs skapelse – inte minst med tanke på det stundande klimatmötet i Paris. Text och bild av Taruna Rettinger

 DSCF3203 liten

”Fåglar och fiskar”

( 1 Mos 1:20-23)  

Gud eftersträvade

mera liv

flygande

svävande

simmande

vimlande

snurrande

kolossala liv

späda liv

färggranna liv

starka liv

Havet genomträngdes

blev levande

Himlen fylldes

av fågelsång

 

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Kontraster – Skapelsedag 4

Bara några dagar kvar till miljömötet i Paris… Såhär i domsöndagsveckan i kyrkans kalender blir vi inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor. Passande då att inleda en veckolång serie om vår världs skapelse – inte minst med tanke på det stundande klimatmötet i Paris. Text och bild av Taruna Rettinger

 

DSCF3189 liten

”Sol och Måne”

( 1 Mos 1:14-19

Gud tänkte

Det behövs ljus

Men även mörker

Men ljuset

Ska aldrig vara borta

Solen, den livgivande

skall skina över

arbetets tid

Månen, den svalkande

skall lysa över

vilans tid

Den välsignade dagen

frambringades

Den dunkla natten

intog sin plats

 

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Andning – Skapelsedag 3

Med tanke på det stundande klimatmötet i Paris och såhär i domsöndagsveckan i kyrkans kalender blir vi inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor. Passande då att ha en veckolång serie om vår världs skapelse – Text och bild av Taruna Rettinger

DSCF3192 liten

”Grönskande dräkt”

( 1 Mos 1:9-13) 

Gud önskade sig

grönska, växter

frodiga skogar

leende blommor

Så Han sa till vattnet

Att flytta på sig lite

Ge plats

För det spirande livet

strandens värme

de lummiga träden

Andningen kom

till jorden

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Horisont – Skapelsedag 2

Vi fortsätter vår serie om skapelse såhär i kyrkans domsöndagsvecka – och tankarna går till det stundande klimatmötet i Paris. Vi blir denna vecka inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor.  Text och bild av Taruna Rettinger

Varde himmel och jord

”Himlafästet”

(1 Mosebok 1:6-8)

Gud ville

skilja vatten

från vatten

Skapa en linje

som visade evigheten

i Hans verk

Och vattnet delade sig

Himlen blev till

Den gåtfulla

svårfångade

horisonten

skapades

 

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Varde Ljus – Skapelsedag 1

Såhär på domsöndagen i kyrkans kalender blir vi inte bara påminda om tidens slut och slutgiltiga dom, utan även om vår Herre Jesus återkomst och  Jesajas (65:17 ) Petrus (2 Petrusbrevet 3:13) och Johannes (Uppenbarelseboken 21:1) profetior om en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet bor. Passande då att inleda en veckolång serie om vår världs skapelse – inte minst med tanke på det stundande klimatmötet i Paris. Text och bild av Taruna Rettinger

DSCF0054 liten

”Varde Ljus”

( 1 Mos 1:2-5)

Gud skapade

himmel och jord

I början

då bara Han fanns

Gud ville fylla det

med Sitt ljus

Mörkret var stort

Guds ande var där

Guds viljande ande

svävade över djupet

över vattnet

det mörka

Gud ville ljus

Ljuset blev till

av Guds ord

”Jag har länge, kanske hela mitt liv, inspirerats av Skapelseberättelsen i Bibeln. Den innehåller så mycket av livets mysterium, hur vi ska leva, vilka vi är, varför vi är, varför vi lever etc. Men kanske mest Guds mening med sitt Verk. Hans glädje över Sin Skapelse, sitt konstverk. Hans kärlek till allt levande. Naturen med sin kraft och uthållighet, sin fantastiska ordning, skönhet och inspiration. Människan som är Hans avbild.

Trots att vi nu håller på att förstöra den, vi människor, så kämpar den i sina smärtor och söker hela tiden nya vägar att leva vidare. Utan människan vore Skapelsen kanske lyckligare, inte så hotad. Men utan människan vore den också kanske meningslös. Vi var och är satta här att ta hand om den, älska den och vårda den som en skatt. Guds gåva till oss. Låt oss ta detta på allvar!” / Taruna Rettinger

 

 

Gud är grön, del 8: Onödigheter och nödvändigheter

Här kan ni läsa övriga blogginlägg i serien Gud är grön.

trc3a4d

Jobb, tillväxt och företagande ses ständigt som något enbart positivt i den politiska och ekonomiska debatten. Fler jobb är bra, färre jobb är dåligt. Om en politik kan leda till ”färre svenska/ ukrainska / indonesiska jobb”, bör det avvisas. Den ekonomiska tillväxten måste öka så mycket som möjligt. Så länge som en verksamhet är laglig och du får betalt för det, är det bra och bör stödjas och firas.

Bibeln, å andra sidan, säger att arbetet innebär att ”göra något nyttigt” med våra händer (Ef 4:28). Den kristna kallet till helighet, medkänsla och altruism slutar inte när vi tjänar pengar. Tvärtom, om det är någonstans vi ska leva som Jesus är det på vår arbetsplats, där de flesta av oss kommer att tillbringa en hel del tid och energi.

Detta är anledningen till att de tidiga kristna inte trodde att alla jobb var bra, såsom slavhandel (1 Tim 1:10), ockultism (Upp 22:15) och politiker (Mt 20:25-26). I den Apostoliska Traditionen från 200-talet namnges andra jobb också, såsom gladiator, prostituerade och soldater, som oacceptabla för kristna.

Men eftersom kristna är kallade till att ”göra något nyttigt” i vårt arbete, bör vi också ta en titt på aktiviteter som inte bara är skadliga utan snarare onödiga. Bibeln uppmuntrar till enkelhet och jämlikhet och säger att vi inte bör vara rika, och det betyder att vi inte ska konsumera onödiga grejer utan vara nöjda med mat och kläder (1 Tim 6: 8), och ge bort en tröja om vi har två (Luk 03:11). Vi bör inte konsumera onödigheter, och därmed bör vi inte heller producera dem. Read the rest of this entry

Efterföljelse och konsumism: Varför kristna ska konsumera mindre

generosity-401403_640

I onsdags hade jag äran att få medverka på EFK:s medarbetardagar och prata om enkel livsstil och hur kyrkan kan utgöra en motkultur till vårt konsumtionshetsande och ojämlika samhälle. Nedan följer manuset till föreläsningen.

EFKs Sverigestrategi säger:

Utveckla en enkel och generös livsstil som innebär ett brott med osunda konsumtionsmönster. Vår tids diakonala behov och miljöfrågorna kräver det likaväl som vår egen efterföljelse… Vi bör särskilt lyssna till de personer och gemenskaper som i sin vardag utmanar konsumtionssamhället, både i relationer och i ekonomi. 

Detta är en av fyra utmaningar för efterföljelse där de andra är utveckla husförsamlingarna, samtala och brottas med den omgivande kulturen samt utåtriktad efterföljelse.

Vi ser alltså att EFK anger tre skäl för enkel och generös livsstil: diakonala behov, miljöfrågor och vår egen efterföljelse.

Diakonala behov

I världen idag lever 800 miljoner människor i extrem fattigdom, på mindre än 1,25 dollar per dag. Lika många lägger sig hungriga varje kväll, lika många saknar rent vatten. Samtidigt har vi ett överflöd på pengar och naturresurser. Världsbruttoprodukten ligger på Costa Ricas nivå, 13 000 dollar om året. Vi har mat till tolv miljarder människor. Fattigdomen och nöden beror på en ojämlik fördelning av resurser, inte avsaknad av resurser. 20% av jordens befolkning konsumerar 80% av dess resurser. Read the rest of this entry

Handbok för enkel livsstil

tree-247122

Om två veckor åker jag till Paris tillsammans med Diakoniaaktivister och ageravolontärer för att delta i förmodligen världens största marsch för klimaträttvisa den 29 november. Just nu samlar vi ihop namnunderskrifter till kampanjen ACT for Climate Justice som begär att politikerna förhandlar fram ett avtal som tar hänsyn till orättvisan i att framför allt rika länder har orsakat klimatförändringarna medan fattiga länder framför allt får ta smällen för dem, och därmed ser till att rika länder tar det största ansvaret och donerar rikligt med pengar till fattigare länder inte som filantropiskt bistånd utan som kompensation.

Skriv gärna på kampanjen här. Medan det är viktigt att vi profetiskt pucklar på politiker så kräver omställningen till ett fossiloberoende och hållbarare samhälle att vi som privatpersoner redan sätter igång och lever enklare, och inte bara väntar på att politiska åtgärder ska tvinga oss till det. Därför har Diakonias aktivistgrupp i Uppsala även tagit fram en Handbok för enkel livsstil (PDF). Ladda gärna ner och sprid!

Från baksidetexten:

Vi lever i ett stressande konsumtionssamhälle, och oroas av klimatkriser, finanskriser, flyktingkriser och livskriser. Vi vet att vår livsstil är ohållbar och bygger på en försämrad miljö och ett utnyttjande av utvecklingsländer. Det kan kännas hopplöst och svårt att bryta. Men tänk om det är enkelt att leva enkelt? Tänk om vi redan idag kan välja en annan väg, mot en mer hållbar och rättvis värld? Den här handboken vill inspirera, utmana och uppmuntra dig som vill leva enklare. Du är inte ensam, och tillsammans kan vi förändra världen.

Som sagt, ladda gärna ner och sprid handboken vidare. Kom gärna också med feedback och förbättringsförslag:)

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 3 021 andra följare