Tidningen Dagen som jag hänvisar till jämt och ständigt har idag börjat fokusera på pengar och rikedom (här, här, här och här), även om fler är intresserade av att en tjej från Livets Ord inte blev ”Miss World” (suck). Nå, i alla artiklar om pengar är åsikterna som kommer fram väldigt snarlika, som hämtade från den populära boken ”Pengar, sex och makt” som kom ut för nåt år sen, nämligen det jag kallar för inställningsteologin: ”Det är inte fel att vara rik, det är fel att vara slav under sina pengar. Det är inte mängden ägodelar som spelar roll utan inställningen till dem.” Inställningsteologin är en irrlära som bemöttes av Jesus själv i Bergspredikan (har skrivit om det här).
Ändå så är den populär i den rika medelklassen, för den tillåter dem att göra vad de vill med sina pengar samtidigt som det låter att de är Bibliska. Självklart är det ingen av de rika kristna som är slav under sina pengar, men man varnar varandra för att inte bli det. Man talar om Bibelns positiva syn på pengar och Bibelns negativa syn på pengar utan att närmare definiera vad positivt resp. negativt användande av pengar är – på så sätt kan man pusta ut med att man använder pengar positivt (all konsumtion kan rättfärdiggöras) och slippa ha skuldkänslor.
Men faktum är att Bibeln är väldigt tydlig med att positivt användande av pengar är att bara nöja sig med det nödvändigaste, sälja alla onöädiga ägodelar och dela ut pengarna till de fattiga. Negativt användande av pengar är att köpa lyx, underhållning och onödigheter, dvs. egoistisk konsumtion. Sådan sker för att man älskar pengar istället för de fattiga, man lägger sina slantar på saker man inte behöver istället för på saker de fattiga behöver.
Sådan här undervisning var urkyrkan full av – där sålde alla allt och levde i egendomsgemenskap. Det är ett faktum medelsvensson är mycket rädd för att acceptera – man vill ju inte förlora sina kära egendomar. Man säger ”Äh, det är klart en kristen kan vara rik – om man inte har några pengar kan man ju inte ge bort några pengar!” Detta resonemang dyker flera gånger upp i Dagens artiklar – och visar på vilken förvirrad syn på rikedom de har. Först säger de att rik är att tjäna mycket pengar. Sedan säger de att rik är att äga mycket pengar. Och så rättfärdiggör de att äga mycket pengar (”att vara rik”) med att med logisk argumentation komma fram till att det inte är fel att tjäna mycket pengar (”att vara rik”). men att tjäna och äga mycket pengar är helt olika saker!
Jag har skrivit om detta här. Det är sant att man måste äga mycket för att kunna ge mycket – men om man har gett bort mycket äger man inte mycket längre. Och de flesta saker rika äger ger de inte bort, jag tänker på TV-apparater, kostymer, fåtöljer etc. Man rättfärdiggör att man äger detta med att säga ”Man måste äga mycket för att ge mycket” – när man inte ger bort det! Det enda sättet dessa prylar kan hjälpa de fattiga är att man säljer dem och ger pengarna åt de fattiga. Och om man säljer allt – är man då rik?
Det blir ett komplicerat resonemang märker jag nu, jag uttrycker mig lite svårbegripligt. Men för att klargöra: Vi måste definiera om ”rik” innebär att tjäna mycket pengar eller äga mycket pengar. Sedan kan vi komma fram till om en kristen kan vara rik eller inte.
a) Att vara rik innebär att tjäna mycket pengar. Nisse och Eva tjänar 100 000 i månaden var. Nisse spenderar dem på en yacht och en slips. Eva ger rubbet till PMU Interlife. Eva räddar massa människors liv, Nisse hade kunnat rädda massa människors liv, men han gjorde det inte – därmed är han skyldig till dessa människors liv. Är det en synd att vara rik? Det kan man varken svara ja eller nej på, för både Nisse och Eva var rika men bara en syndade.
b) Att vara rik innebär att äga onödiga grejer. Nisse och Eva tjänar 100 000 i månaden var. Nisse spenderar dem på en yacht och en slips. Eva ger rubbet till PMU Interlife. Eva räddar massa människors liv, Nisse hade kunnat rädda massa människors liv, men han gjorde det inte – därmed är han skyldig till dessa människors liv. Är det en synd att vara rik? Ja, för att Nisse köpte onödiga grejer gjorde att han syndade.
Det Dagen gör i sina artiklar är att blanda ihop a och b. Först använder de a för att visa att det inte spelar roll om man är rik eller ej. Men sedan använder de detta för att rättfärdiggöra att kristna äger onödiga grejor, dvs. de går över till att definiera rik enligt b.
Jag tycker det är bra att Dagen tar upp detta till debatt, men jag skulle önska att de hade intervjuat andra än inställningsteologer som kunde berätta vad Bibeln verkligen säger.
PS: För dig som är här för första gången: jag har skrivit en bloggserie om pengar och rikedom, läs den innan du kommer med invändningar, annars kastas samma argument fram och tillbaka om och om igen.
Hela Pingsten 
Hej Micael !!
Detta är första gången som jag läser något som du skrivit och vill ge några ord till dig.
Jag är nog i grund och botten en medelsvensson- en – medelålders kvinna med inkomst under medelsnittet. Jag var till för ett år sedan en medelkristen, med tillhörighet i en lagom-församling. Detta ledde ingenvart, jag gjorde heller ingenting i tro för att förändra något.
MEN under senhösten, förra året, gick jag till förbön och sa till Gud att jag fått nog. Nu skulle Gud få 100% av mitt liv, min tid och min ekonomi. Det började lite trevande sådär, men efterhand som jag sökt mer av Jesus så har han lett mig till oanade höjder. Bl a så har jag som du skriver sålt onödiga prylar och låtit rubbet gå till Guds verk. Nu lever jag med en underbar tillit att Gud skall leda pengarna (min månadsinkomst) rätt och fylla på de behov som kommer. Bland annat så avslutade jag 2 st krediter, där det ena var ett VISA-kort, jag löste av större delen av ett billån, sålde min bil och jag nekar aldrig någon pengar som ber mig om det. Då menar jag att om en tiggare ber mig om 50 kr och jag har 50 kr – så får han det. Gud förser mig med nya pengar genom att någon köper något som jag vill sälja, eller helt enkelt skänker pengar som en gåva. Givetvis har inte jag berättat för dessa personer – att jag varit helt utan egna pengar. Ibland har jag dessutom sagt till Gud att jag förväntar mig en överraskning, alltså inte pengar från samma givare/köpare som tidigare – Och Gud har verkligen mött min längtan av överraskning genom rik välsignelse. Jag förväntar mig Guds ledning i mitt arbete, på min fritid och i gudstjänsterna. Jag ber om att bli ledd av den Helige andens kraft, formad att bli mer lik Jesus och att få gå och tjäna honom varje dag.
GUD VÄLSIGNE DIG !!
Irene som vägrar vara lagom mer.
GillaGilla
Underbart att höra ditt vittnesbörd, Irene! Gud välsigne dig med!
GillaGilla
Hej!
Tack för att du läser och har kommenterat våra artiklar om rikedom. Jag inser dock att vi kanske inte varit tydiga nog.
Så jag förtydligare, eller upprepar. Vi skriver bland annat att det ytterst är Gud som äger allt och att a l l a är kallade till enkelhet. ”Lev inte för pengar: nöjer med vad ni har. Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig” (Hebr 13:5)
Vill bara poängtera att när du skriver ”Äh, det är klart en kristen kan vara rik – om man inte har några pengar kan man ju inte ge bort några pengar!” så är det inget direkt citat och jag kan inte heller se vad du syftar på.
Inte heller ”Äh, det är klart en kristen kan vara rik – om man inte har några pengar kan man ju inte ge bort några pengar!” är något direkt citat från artikeln vilket man kan tro av din blogg.
Vi har heller inte någonstans skrivit att konsumtion kan rättfärdigas.
GillaGilla
Jag medger att jag mest skummade genom artiklarna, men jag såg det där om att alla är kallade till enkelhet – dock definieras inte enkelhet. Det jag reagerade på var ingressen: ”- Sälj allt du äger och ge åt de fattiga, säger Jesus till en rik yngling. Kan man inte vara kristen och rik? Jo, men med fickor fulla av guld kan det vara svårare.” Man säger alltså att en kristen kan vara rik.
Det där citatet kommer inte från artikeln, ledsen om det uppfattades så, men det är ett citat många rika kristna kommer med och i vars anda artikeln talade. Jag tänker på ”Pengar rymmer fantastiska möjligheter och friheter. Kung Salomo byggde ett fantastiskt tempel till Guds ära, människor sponsrar barnhem och borrar brunnar. Pengar ger oss möjligheter att plugga vidare, lägga nytt tak, spara till barnens körkort och bröllop, köpa nya snygga byxor …” Att borra brunnar jämställs med att köpa snygga byxor. Detta ser jag som fullständigt överensstämmande med paradoxen ”har man mycket ger man mycket”: Har man snygga byxor kan man borra brunnar, typ. Så det var inte ett citat från artikeln, men en parafrasering av vad den innehöll i början.
Och apropå Salomos rikedom har jag skrivit om det här…
GillaGilla
Marlene. Jag har läst artikeln av Bäckryd, som vad jag förstår tillhör det mer spetsiga i serien. Denna tycker jag var bättre än mycket annat i ämnet, men jag håller med Micael att andemeningen ändå blir att det egentligen inte är något principiellt problem med att (som vi) vara rika och kristna, så länge man hanterar det på rätt sätt. Detta blir slutsatsen bland annat i ingressen, men också i saker som Bäckryd säger, tex ”Väl medveten om systemet som vill binda oss kan så rikedomen bli ett medel och inte ett mål”.
Jag väntar fortfarande på att fler ska våga säga som Micael säger och som Jesus sa. Att det INTE GÅR att komma in i Guds rike som rik!
GillaGilla
Väldigt mångordigt, men visst har du rätt i mycket av det du säger. Jag hörde förra söndagen en utmärkt predikan om givande över texten om ”änkans skärv”, där talaren poängterade att Gud räknar på ett annat sätt än vi gör. Han ser inte till hur mycket vi ger, utan till hur mycket som blir kvar.
Ändå tycker jag att du är väl kategorisk. (Gissar att du är ganska ung.) Att det fanns välbärgade människor i de tidiga kristna församlingarna framgår av Paulus brev, ex.vis när han talar om husbönder som har slavar. Med detta sagt vill jag starkt understryka allvaret i varningarna för mammonsdyrkan. Är det t ex helt oskyldigt att vi kristna helhjärtat hakar på trenden med väldigt lyxiga bostäder? En krönikör i Dagen skrev för något år sedan något som jag tycker är mycket träffande: ”Renovering och ombyggnad har blivit vår nya religion.”
GillaGilla
Det är välbelagt att i den första kyrkan ägdes allt gemensamt, och att man inte såg slavarna som ägodelar utan som bröder och systrar.
GillaGilla
Amen, amen.
GillaGilla
Rolf. Jag blir upprörd över att du försöker förminska Micael genom att kalla honom ”ganska ung”. Detta är inget annat än ett maktspråk som man gärna tar till när argumenten tryter. Om nu Micael är ung, varför skulle det underkänna hans argument? Pratade inte Jesus t.o.m. om att man måste bli som ett barn för att komma in i riket? Själv är jag 35 och tvåbarnspappa osv, men blir fortfarande ”beskylld” för att vara ”ung och radikal” när jag som Micael säger att att man inte kan vara rik. Genom församlingens historia finns det många i alla olika åldrar som hållit fast vid denna hållning. (Se tex Irenes vittnesbörd ovan.)
Sen håller jag med om att det fanns rika i vissa tidiga församlingar, men det betyder inte att detta är så det bör vara. Lukas framställer urförsamlingen som en av Anden skapad förebild (Apg 2-4), och Paulus, Jakob, Hebréerbrevets författare konfronterar och utmanar dom rika. Själv tror jag Anden kan leda enskilda församlingar till olika ställningstaganden när det gäller vilka krav man bör ha på dom som ansluter sig. En del kräver full egendomsgemenskap och enkel livsstil för alla, andra accepterar rika som medlemmar men låter gemenskapen få forma och utmana. Men den församling som godtar Mammon (rikedom) i sin mitt är dömd till undergång.
GillaGilla
Världens rikedom den ska förgås en dag,men den som äger Jesus i sitt hjärta Den är verkligen Rik!
GillaGilla