Author Archives: Micael Grenholm

7 oväntade fördelar med att bo i kommunitet

Jag befann mig förra vecckan på Frizon för att montra för kommuniteter.se. En sak jag brinner för att kommunicera är att kommunitetsliv och egendomsgemenskap är både enkelt och väldigt kul.

Folk tänker sig ofta att ett liv i kommunitet är det radikalaste en kristen kan göra och att det skulle vara svårare än att bygga eiffeltornet, men faktum är att det är mycket mindre radikalt än att till exempel gifta sig och att det gör livet mycket enklare, inte svårare.

Det må vara svårare att leva självcentrerat i kommunitet, men det är inte svårare att leva. Livet blir enklare, och roligare!

På festivalen plitade jag ner några av alla fördelarna med kommunitetsliv som jag tror att många inte tänker på. De är främst relevanta i en större kommunitet där man bor ihop och delar ekonomi, men vissa punkter kan även märkas i andra typer av kommuniteter: Read the rest of this entry

Varför är vi så ensamma?

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sverige har flest ensamhushåll i världen. Individualismen löper amok i vår kultur och allt fler känner sig utlämnade. Vad beror detta på, och hur kan vi genom församlingsliv och kommuniteter upprätta hållbara gemenskaper? Detta pratade Micael om på ett av Frizonfestivalens seminarier förra veckan.

Ladda ner MP3-filen här.

Stort tack till Frizon för inspelningen! Kolla in deras podd Frizonpodden.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook!

Kommunitetsinspiration på Frizon

Skärmavbild 2017-08-02 kl. 09.43.50

Nästa vecka drar jag till Frizon! Under fyra dagar kommer jag tillsammans med bland annat Elof från Kommuniteten Oikos montra och presentera kommunitetsliv för massa kristna ungdomar. Vi kommer ha en fin banderoll för kommuniteter.se och massa smaskigt material att förkovra sig i. Och förstås skön och mysig stämning!

Montern är ett samarbete mellan Hjämareds folkhögskola som driver Pilgrim och Kommunitetsåret samt Jerusalemprojektet. Om du vill hjälpa oss bära kostnaderna för detta, ge en gåva till Jerusalemprojektets bankgiro 126-4282 eller swisha till 123-199 57 11.

Skärmavbild 2017-08-02 kl. 17.45.54

Jag kommer även hålla ett seminarium på festivalen, eller som kidsen numera kallar det: happening. Det heter Varför är vi så ensamma? och presenteras på följande sätt:

Sverige har flest ensamhushåll i världen. Individualismen löper amok i vår kultur och allt fler känner sig utlämnade. Vad beror detta på, och hur kan vi genom församlingsliv och kommuniteter upprätta hållbara gemenskaper?

Det ska bli spännande detta!

Går vi för långt?

BIble-Jesus-Disciples.jpg

”Jag håller inte med om allt du skriver” är något av det vanligaste jag får höra när jag träffar människor live som läst mig på nätet.

Det är kanske inte så konstigt eftersom jag har skrivit om väldigt många olika ämnen under åren – sannolikheten att någon mer än mig skulle tycka som jag i alla de frågorna är trots allt väldigt liten.

Samtidigt så tror jag att färre skulle bjuda på den här kommentaren om det jag uttryckt i de olika frågorna var mindre radikalt.

Det jag och flera av mina medskribenter här på Hela Pingsten argumenterar för är inte vanlig ljummen söndagskristendom med lite extra krydda karismatik, evangelisation och biståndsgåvor. Det jag argumenterar för är restorationism – återställandet av den ursprungliga, bibliska kristendomsformen.

Det inkluderar mirakler av biblisk intensitet, enkla husförsamlingar, egendomsgemenskap och frimodig offentlig evangelisation. Read the rest of this entry

Tonårsevangelisterna som fullständigt överraskade mig

IMG_7665.JPG

Jag är sedan snart två veckor tillbaka ledare på ett fantastiskt läger på Götabro. Tonårsbibelskolan har bedrivits här ända sedan 60-talet och är som ett upprepningsbart konfirmationsläger. 13- till 18-åringar går här för första, andra eller tredje gången och lär känna Gud, varandra och dig själva ännu djupare.

Det är underbart, men kräver mycket energi!

Igår skedde något fantastiskt. Jag och de andra ledarna – vilket inkluderar HP-skribenterna Johannes och Emma – tog med oss tonåringarna till centrala Örebro för en outreach. Sarah som kom över i tisdags hade hjälpt oss göra 200 veganska chocolate chip cookies som vi skulle dela ut på Våghustorget. Denna kakkyrka skulle vara en av fyra stationer som tonåringarna fick välja på; de andra var skattjakt (Treasure Hunting) där de skulle få pröva profetisk evangelisation, uppdrag på stan där de skulle få göra allt mellan att plocka skräp till att ge mat till hemlösa, samt bönevandring.

IMG_7680.JPG

Vår tanke var att medan det fanns utrymme för utmaning skulle det också vara tryggt för de som var blyga eller ovana att evangelisera. För att inte alla skulle hamna på bönevandringen hade vi dock ett tak på antalet ungdomar som kunde vara med på varje station, och när halva tiden hade gått skulle man byta station. Read the rest of this entry

Förtroendet för Love and hope är allvarligt skadat

lovenepal.jpg

Debattartikel publicerad i Dagen.

Love and Hope (tidigare Love Nepal) har blivit utsatta för en stark kritikstorm de senaste dagarna. Från att ha varit en av de populäraste och snabbast växande kristna biståndsorganisationerna har anklagelser om falsk marknadsföring och oetiska utgifter i kvällspressen utsatt dem för en stor förtroendekris.

Responsen från Love and Hope har dels varit att kalla anklagelserna för lögn och häxjakt, dels att motivera varför man exempelvis har flugit i business class och tagit in på fina hotellsviter. Organisationen har också insinuerat att den före detta partnern i Nepal, Lighthouse Foundation, sprider desinformation som hämnd för att Love and Hope slutade stödja deras barnhem som hjälper 300 barn i slutet av förra året.

Det framgår dock otroligt tydligt att Love and Hope ägnat sig åt kraftiga överdrifter i sin marknadsföring om man jämför vad de säger nu med vad de sagt förr. Från att ha pratat om sina anställda i Nepal och hur de har räddat 600 barn, medger organisationen nu att det är Lighthouses anställda de har talat om och att de allra flesta barn inte räddats från bordeller.

Förtroendet för Love and Hope är allvarligt skadat, och det är så onödigt. Read the rest of this entry

10 självmotsägande påståenden du omedelbart borde sluta säga + svar på invändningar

apple.jpg

Ursprungligen publicerat på Svenska apologetiksällskapets blogg.

Vår kultur är fylld med självmotsägande idéer och ideologier. Folk kastar ofta ur sig dessa i diskussioner och debatter som om de vore självklara sanningar. Även om det kan finnas tvivel och frågetecken om många saker, vet vi att dessa självmotsägande uttalanden är falska eftersom logiskt osammanhängande begrepp inte kan existera. Dessa uttalanden är lika icke-existerande som kvadratiska cirklar, ändliga evigheter och gifta ungkarlar.

Ett exempel på ett självnedbrytande uttalande som, tack och lov, inte används lika ofta är ”Detta uttalande är falskt”. Det kan inte vara sant enligt sin egen standard, och därför är det meningslöst och det finns ingen mening att ta det på allvar. Ett annat exempel är ”Inga ord som jag skriver har någon betydelse”. Om det var sant, behöver ingen bryr sig om det jag just skrev.

Följande 10 uttalanden används mycket mer, särskilt i diskussioner om Gud, religion, metafysik och filosofi. Du kan mycket väl upptäcka att du själv har använt vissa av dem och har tagit för givet att de är uppenbara fakta, trots att de i själva verket säger emot sig själva. I så fall rekommenderar jag starkt att du helt enkelt slutar använda dem. Read the rest of this entry

Hur kan vi få frikyrkan att evangelisera igen?

19390555_10155108242817839_5190212664498074534_o

Pannkaksevangelisation i centrala Örebro igår

Jag är väldigt tacksam att än en gång ha fått förtroende från Torpkonferensen att vara med och leda outreach-satsningen Dela Evangeliet, som syftar till att få ut konferensdeltagare i centrala Örebro och evangelisera med Pannkakskyrkan. Tyvärr är det, precis som förra året, väldigt få som följt med oss ut. Av Torps över 10 000 deltagare är det hittills fem personer som hängt med de senaste tre dagarna.

Jag skrev ett blogginlägg efter Awakening Europe om varför de lyckades få ut de flesta av sina tusentals deltagare, medan vi inte lyckats med det på Torp. Det primära anledningarna lär vara att Dela Evangeliet presenteras som ett val av många — vilket det är — och att Awakening Europe hade mobilisation för evangelisation som explicit syfte medan Torp är mer som en retreat för familjer. Få förväntar sig och förbereder sig för gatuevangelisation när de åker till Torp, och därför följer så få med ut även när vi informerar från scenen på kvällsmötet om att det äger rum.

Det här står förstås i kontrast till Torpkonferensen i sin ungdom, när mobilisationen av evangelister och missionärer stod i absolut centrum. Den evangeliserande kultur som byggde EFK:s modersamfund – och de flesta andra frikyrkor för den delen – finns inte på samma sätt idag. Det är ett väldigt stort problem. Som jag påpekar i det senaste avsnittet av Jesusfolket: på Nya Testamentets tid evangeliserade alla kristna offentligt, och det är dags att vi åter betraktar evangelisation som lika självklart och naturligt i det kristna livet som bön, tillbedjan och bibelstudium. Read the rest of this entry

Att välja Gud framför TV:n

time

Att leva enkelt för att hjälpa de fattiga så mycket som möjligt handlar inte bara om att vara sparsam och generös när det gäller pengar. Enkelhet handlar också om tid. Om den tid som vi spenderar på oss själva och våra närmaste blir för stor, blir det oundvikligen mycket mindre tid som vi kan spendera på att hjälpa de fattiga eller övertala andra om att leva enkelt. Medan mängden pengar varierar från person till person har vi alla samma budget av tid.

I enkelhetsrörelsen är det dock vanligare att man hyllar och vill prioritera tid man spenderar på sig själv: fritid i naturen, med familjen, med hobbies. Detta porträtteras i kontrast till arbete, som ska skäras ner på så mycket som möjligt. Denna ”downshifting” motiveras med att de ekonomiska hjulen snurrar långsammare om man bidrar med mindre arbetskraft till den och har mindre pengar att konsumera för. Att äta glass i parken och softa snarare än att jobba anses då vara en miljögärning.

Bibeln har ett annat perspektiv. Arbete ses som något väldigt gott – så länge det gör nytta för människor. Paulus skriver att vi ska ”arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.” (Ef 4: 28) Han sa även: ”I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta.” (Apg 20:35). I sin undervisning lyfter han fram vikten av att arbeta på sin frälsning (Fil 2:12), något distinkt från att jobba för en lön givetvis, men fortfarande något som kräver tid och energi. Read the rest of this entry

Ensamhet och integritet i kommuniteten

Fullsatt i kommuniteten Holy Treasure

Fullsatt i kommuniteten Holy Treasure

I söndags, på pingstdagen, deltog jag i gudstjänsten i Alsike kyrka där helgeandssystrarna från Alsike kloster bidrog till liturgin. Bredvid mig satte sig prästen och europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Vi pratade om livet och jag berättade om Jerusalemprojektet och hur vi förbereder oss för att starta en kommunitet med egendomsgemenskap.

Cecilia sa att det lät väldigt intressant men att hon aldrig skulle klara av det själv. Hon behöver integritet, bestämma själv när hon går upp på morgonen och vad hon har till frukost, vara privat. Hon var tyst en sekund och lade till med ett skratt: ”Det är väl därför jag inte har någon partner.”

Och det är just en sådan spänning vår kultur befinner sig i: extrem individualism, på ett sätt världen aldrig tidigare skådat, samtidigt som de flesta förväntas gifta sig och skaffa familj. Å ena sidan vill de flesta av oss bestämma själva över våra liv, å andra sidan vill de flesta av oss ha en livskamrat att dela hela livet med – vilket ofrånkomligen innebär kompromisser och samarbete.

Kommunitetsliv handlar om att behandla sin andliga familj som sin biologiska familj. Att inte bara lite halvfromt kalla sina medkristna för systrar och bröder, utan att faktiskt vara som syskon. Syskon som hjälper varandra ekonomiskt, delar livet och finns där för varandra. Read the rest of this entry

Är ”sälj allt ni äger” en bildlig uppmaning?

pexels-photo-259251

I en Facebook-kommentar till mitt förra inlägg om kommunitetsliv menade en person att egendomsgemenskap inte kan ses som helgelse. Då jag poängterade att Jesus uppmanar till egendomsgemenskap i exempelvis Luk 12:33 och 14:33 skrev personen:

Blir märkligt att tolka de där skriftställena bokstavligt på det sättet. Det är en illustration på att vi måste försaka allt för att följa. Det andra skriftstället handlar om att inte samla skatter här utan i himlen. Alltså poängen är att tänka efter på var ens hjärta är så man prioriterar rätt samla inte och åtrå inte. Det handlar inte om att ingen får äga det nödvändiga för att klara livet. 1 Tim 5:8

Jag menar att det tvärtom blir väldigt märkligt att tolka dem bildligt. I Luk 12:33 säger Jesus: ”Sälj vad ni äger och ge gåvor. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.” Det riktas enligt vers 22 till hans lärjungar. Orden om att sälja allt är en uppenbar parallell till Jesu uppmaning till den rike mannen i Matt 19, Mark 10 och Luk 18. Uttrycket återkommer även i Apostlagärningarna när inträdet i den urkristna egendomsgemenskapen beskrivs (Apg 2:44-45, 4:34-35).

Här ser vi ett första problem med att förstå dessa ord som bildliga. Dess första åhörare, lärjungarna, följde dem bokstavligen. Lukas är ju även författare till apostlagärningarna, så det är en medveten koppling mellan Jesu uppmaning till allt-säljande och lärjungarnas egendomsgemenskap. Att Lukas i evangelierna skulle använda det bildligt men sedan bokstavligt i apostlagärningarna är långsökt. Read the rest of this entry

Ett annat sätt att leva

fågelbo.jpeg

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje kväll.

Klimathotet börjar vara bortom vår kontroll.

Främlingsfientligheten växer ostoppbart.

Individualismen gör oss sjuka psykiskt och fysiskt.

Det är alldeles uppenbart att världen kan vara mycket bättre, och de flesta av oss vill bidra till att den blir det.

Men de lösningsförslag som kastas runt är ofta väldigt grundliga. Skänk en hundralapp eller två! Sopsortera! Säg ifrån när någon säger något rasistiskt! Säg hej till grannen!

Dessa goda gärningar är förstås fortfarande goda, men det är som att dricka droppar ur en nästan tom vattenflaska när det samtidigt finns en rik känsla under oss, redo att bryta fram med strömmar av liv. Read the rest of this entry

Moral är inte vetenskap, Christer Sturmark

Skärmavbild 2017-05-21 kl. 14.12.51

Skärmdump från SVT Opinion

Jag måste ta och skriva en bok om det moraliska Gudsbeviset alltså. Inte bara är det något jag diskuterat flitigt med ateister (bland annat i denna bloggs kommentarsfält), utan som aktivist för fred och rättvisa är moraliska sanningar mycket viktigt för mig, och insikten om att dessa måste vara övernaturliga och enbart existera om Gud finns är något som går rätt i linje med min passion för karismatisk, mirakulös aktivism.

Därtill talar det moraliska Gudsbeviset rätt in i vår kultur: vi vill å ena sidan tro att Guds existens är irrelevant eller motbevisad, och å andra sidan benhårt tro på moraliska sanningar om mänskliga rättigheter, jämställdhet, antirasism, demokrati och så vidare. Om dessa tankar inte går ihop – vilket jag tycker är uppenbart – så är det en väldigt bra anledning för det svenska kollektiva medvetandet att tänka om.

Jag skrev för inte så länge sen om ateistprofeten Christer Sturmark och hans framgångar i det svenska medielandskapet. Hans syn på moral är oerhört intressant. I ett samtal med teologen Joel Halldorf (se nedan) sa han att han är ”agnostisk” vad gäller objektiv morals existens. Han menade att det inte är omöjligt för objektiva moraliska värden att existera i ett universum utan Gud (han jämförde de med primtal, som han som matematisk platonist menar existerar oberoende av oss), men han visste inte om de fanns.

Read the rest of this entry

Vad kyrkan måste lära sig av Christer Sturmark

sturmark

Sturmark

Jag lyssnade för ett tag sen på podcasten Dagens människa och deras intervju med Christer Sturmark. Där sa han att hans engagemang som ordförande i humanisterna är ideellt – hans jobb är att vara förläggare på Fri Tanke förlag. Jag utgick från att han var anställd på heltid av humanisterna!

Dagen skrev 2012 ett bra reportage om humanisterna där de bland annat nämner att deras medlemsantal endast är 5 500 personer. Enligt Wikipedia var de 2015 några hundra personer färre, utspridda i tolv lokalavdelningar. De har inte ens någon lokal och anställer enbart en kassör på halvtid.

Ändå har de enormt inflytande; ”oproportioneligt” mycket enligt Sturmark själv. De är den självklara rösten för ateism och sekularism i Sverige. Deras tankar om privat religion som inte ska säga åt andra vad som är rätt och fel har fått otroligt stort genomslag.

Sätt detta i kontrast till exempelvis pingströrelsen som har 80 000 medlemmar och ett 50-tal anställda centralt. Eller EFS som har 15 000 medlemmar och över 30 anställda centralt. Eller Equmeniakyrkan som har över 100 000 medlemmar och 70 anställda centralt.

Read the rest of this entry

Vad gör sex- och supkulturen med oss?

Skärmavbild 2017-05-05 kl. 10.09.46

Förra helgen var det valborg och i vanlig ordning var jag och Sarah ute med Pannkakskyrkan Uppsala, och även vår församling Mosaik, bland alla tiotusentals valborgsfirare. De flesta av dem var eller tänkte bli fulla, och många uppskattade vår närvaro med pannkakor och fika. Vi fick flera djupa samtal om Gud, meningen med livet och vad Jesus gjort för oss.

Det är ingen hemlighet att supande är en viktig del av många studenters liv i universitetsstäderna. Det är inte ovanligt att man festar och dricker varje vecka, och för en hel del avslutas festandet med ett ligg. Spindelnät av tillfälliga sexuella kontakter knyts genom studentstaden. Den absolut vanligaste ballongen som det viftades med under valborg, även när barnfamiljerna var ute, föreställde en erekterad snopp.

”So what?” kanske någon tänker. ”Låt folk ha kul och göra vad de vill så länge det inte skadar någon.” Dock är det väldigt uppenbart att det skadar både en själv och andra att ha en livsstil som till en så stor grad kretsar kring sex och alkohol. Som vuxna på stan är Pannkakskyrkan inbjudna till kommunens och polisens briefing för nattvandrare varje valborg, och det är svindlande hur mycket resurser som sätts in för att försöka upprätthålla en förbudszon för alkohol i centrala Uppsala eftersom supandet leder till så många brott och olyckor. Fylledrickande orsakar inte bara bakfyllor och redlöshet, det skördar tretusen liv varje år och är förstås oförenligt med att försöka leva hållbart och på ett sätt som hjälper de fattiga. Read the rest of this entry