I denna första maj-predikan talar jag utifrån Efesierbrevet 3:14-21 och 4:7-13 om att bön för kyrkans uppvaknande är Guds vilja, jag berättar litegrann om ett väckelsemöte i Kenya där bland annat en blindfödd kvinna började se och jag betonar att medan vi ber för väckelse måste vi också ägna oss åt lärjungaträning – att ”utrusta de heliga” till att sprida Guds Rike i vardagen.
Väckelse är det största behovet för kyrkan i Sverige. Vi ber väldigt lite och vi fastar nästan inte alls, det måste det bli en ändring på! William Seymour, pastorn på Azusa Street, bad sju timmar varje dag för väckelse. Hur kan vi förvänta oss se samma väckelse här om vi inte ber lika mycket? Jag drömmer om att västerländska kristna inte ska glädja sig åt Usamas död utan istället gå ut och frälsa terrorister och syndare i den Helige Andens kraft, och vara beredda på att det kommer leda till förföljelse. Kom, Helige Ande!

En kommentar