Saliga de som sörjer, sa Jesus, de ska bli tröstade. (Matt 5:4)
Sörjer… Sorg
Vad är sorg? Vart sitter sorg?
Sorg är när hjärtat brister ut i tårar.
Sorg är när magen krymper till ett skrynkligt russin.
Sorg är när hela kroppen är tung som en sten men samtidigt ekande tom.
Sorg är när ljuset blir mörkt. ”Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.” (Matt 6:23)
Inget särskilt saligt med det om man inte är masochist!
Men Saliga de som sörjer, säger Jesus.
Jesus sörjde. Han sörjde för att människorna inte trodde på Guds makt över mörkret och döden. Han sörjde att människorna inte ville låta Honom samla dem som en höna samlar sina kycklingar under sina vingar. Han sörjde att Guds hus blivit en saluhall, ett rövarnäste. Han sörjde att människorna, de som var skapade att vara Hans vänner, vände Honom ryggen, vände Honom piskan, satte Honom på ett kors. Han sörjde att människorna valde mörkret istället för ljuset. Att de korsfäste ljuset.
Men Han blev tröstad i graven. I graven. När det var som mörkaste mörkast, när allt hopp var ute, bröt Han fram ur graven i härlighet.
Hade Han inte haft anledning att sörja skulle Han inte blivit tröstad, blivit förhärligad.
Saliga de som sörjer, de ska bli tröstade.
Så ock med oss.
Vi kan sörja över förlorade pengar, döda husdjur, olydiga ungar, bortgångna föräldrar, otrogna älskare. Och inte hoppas bli tröstade av annat än tidens gång och vår egen död.
Vi kan också sörja som Jesus sörjde.
I en sång jag brukar lyssna på, från Hillsong, går en rad:
Break my heart for what breaks yours.
Låt mitt hjärta krossas av samma saker som ditt.
Vi kan sörja dem av oss som inte tror på Guds makt över mörkret och döden.
Vi kan sörja dem av oss som inte vill vila under Jesu vingars skugga.
Vi kan sörja att vi gör vår kyrka till en saluhall där evangeliet köps och säljs.
Vi kan sörja att vi är del av den värld som var skapad till att tillhöra Gud men som vi istället vänder ryggen åt, piskar och korsfäster.
Vi kan sörja att vi inte vill vara vänner till Jesus utan korsfäster Honom igen och igen genom det liv vi lever. Genom att vi väljer mörkret istället för ljuset.
Inaktiva i mötet med mörkret. Ignorerande mörkret. Skapande mörkret.
Vi kan sörja dem av våra systrar och bröder på denna planet som vi själva skadar. Vi kan sörja de tusentals liv som förgås i mobbing, i självmord, i krig, i medelhavet, i slakthus, i naturkatastrofer. Och vi kan minnas att Jesus sa: Det ni inte har gjort för dessa mina minsta, har ni inte heller gjort för mig.
Och sorgen ska bli tröstad!
Saliga de som sörjer, de ska bli tröstade.
Men sörjer vi inte det kommer vi inte bli tröstade.
För Jesus ska komma tillbaka, och då har Han utlovat tröst för alla som sörjer. Så låt oss sörja!
Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde
och leda dem fram till livets vattenkällor,
och Gud skall torka alla tårar från deras ögon (Upp 7:17)
Hela Pingsten 