Idag är det sex år sedan Joachim Elsander lämnade jordelivet, sjukhuspastorn i Borlänge som berörde tiotusentals människor genom att öppet beskriva sin kamp mot cancer och tankar inför döden.
Jag hade en hel del kontakt med Joachim över nätet, hans blogg Kolportören var en av de som inspirerade mig till att själv börja blogga och jag uppskattade att han ville förena sund karismatik med ett hjärta för utsatta.
Som involverad i trosrörelsen på 90-talet hade han blivit bränd på framgångsteologi och auktoritärt ledarskap. När han sen började läsa teologi på Örebro missionsskola omfamnade han den mer lågmälda typ av karismatik som John Wimber undervisade om där Guds rike står i centrum.
En teologi som bejakar helande men också ger utrymme för att det ibland uteblir, och där omsorgen om flyktingar, fattiga och förtryckta är en central del av Andens verk. Joachim var väldigt bra på att stå upp för det och utmana alltifrån kristen sionism till nationalistisk bibeltolkning.
Vi hade flera utbyten under åren om alltifrån evangelisation till miljövänligt lärjungaskap.
Joachims röst hade verkligen behövts idag och jag sörjer att han alltför tidigt togs ifrån oss. Men jag ser också med tacksamhet tillbaka på hans liv och pastorstjänst och hur hans vägran att ducka för svåra frågor hjälpte många reflektera över sin egen dödlighet och vad som gör livet värt att leva.
Må han vila i frid och uppstå i härlighet.
Hela Pingsten 