Inte ens jungfrufödslar är omöjligt för Gud

Evangelikrönika publicerad på Kapellet:

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria.
Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”
Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda.
Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud.
Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron,
och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.”
Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.”
Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.
Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden.
Ty ingenting är omöjligt för Gud.”
Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne. (Lukas 1:26-38)

”Ingenting är omöjligt för Gud”. Det är ängelns svar på Marias högst rimliga invändning om att hon inte kunde bli gravid innan hon varit med en man.

Ingenting är omöjligt för Gud, och därför är en jungfrufödsel lika möjlig – och mirakulös – som en naturlig födsel, eller en soluppgång. Våra distinktioner mellan möjligt och omöjligt blir irrelevanta när vi har med Skaparen av universum att göra.

Man kan tycka att Maria borde ha varit lite mer öppen för det mirakulösa – hon levde trots allt inte i ett skeptiskt, sekulärt samhälle, och hon hade denna konversation med en bokstavlig ängel. Men vi människor har väldigt lätt för att stänga in Gud i lådor och tänka oss att vissa mirakler är möjliga för honom att utföra, medan andra inte är det.

Jesus väckte stor uppmärksamhet just för att han utförde under som ingen någonsin hade hört talas om tidigare (Joh. 9:32). Den hebreiska Bibeln talar förvisso om mirakulösa graviditeter där kvinnan var för gammal för att egentligen kunna få barn – men Maria får uppleva en jungfrufödsel.

Man kan bli skeptisk för mindre. Särskilt när mirakler blir personliga är det väldigt svårt att ta till sig dem. Jag själv började följa Jesus som femtonåring i samband med att jag såg Jesus ansikte varje kväll när jag gick och la mig. I över ett år fick jag denna himmelska hälsning varje gång jag slöt ögonen. Jag har därefter skrivit böcker om mirakler, intervjuat hundratals personer som varit med om mirakler och själv bevittnat fantastiska helanden.

Och ändå kommer jag ofta på mig själv när jag har något bekymmer att inte lyfta det i bön det första jag gör. Hur många gånger man än har kommit i kontakt med det mirakulösa kan det fortfarande upplevas som distanserat och orealistiskt – för inte har väl Gud tid för en sådan som jag?

Maria valde dock att acceptera ängelns förklaring att inget är omöjligt för Gud och att barnet ska kallas Guds Son just för att han saknar en mänsklig, biologisk far, och hon ger sitt ja till Gud. ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Vilket oerhört mod och styrka denna unga tonåring från Nasaret uppvisar! Hennes ja, sagt i fullständig tilltro till en mirakulös Gud, förändrade hela världshistorien.