Bloggarkiv

Bröllop!

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Sarah och Micael har gift sig! I detta avsnitt berättar vi om hur vi försökte arrangera Sveriges billigaste bröllop, som hade Gud i centrum snarare än oss själva.

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook! Om du vill stötta podden, ge en gåva till Jerusalemprojektet.

Till Micael och Sarah på bröllopsdagen

SarahhjärtaMicael

Idag gifter sig Micael och Sarah! Det är ju fantastiskt och vi övriga Hela Pingsten-skribenter vill såklart skicka med våra grattishälsningar in i deras äktenskap. Så här kommer de! 🙂

Stort stort stort Grattis kära Micael och Sarah till att ni äntligen får gifta er! Det har varit en stor ära att få vara medskribent med er här på Hela Pingsten och jag är så tacksam över det arbete ni lägger ner där. Nu hoppas jag att ni får ett fantastiskt bröllop och främst all välsignelse över ert äktenskap.

Stor Kram //Marie Larsson

Supergrattis till er, Sarah och Micael, på bröllopet! Det är så tydligt för mig att ni drivs av samma kall och jag ber verkligen att ert äktenskap ska få välsigna även andra människor rikligt. Fortsätt att göra det ni gör och söka Herren tillsammans, så kommer ni också närmare varandra. Gud välsigne er och hoppas ni får världens bästa bröllopsdag! Kram, Jakob

Super Grattis till er båda mina syskon i Herren. Micael och Sara ni är mina förebild och jag tackar verkligen för Gud att jag fick lära känna er. Nu när jag började skriva hälsning då kom det här bibel vers.

Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.
(Andra Korintierbrevet 3:17‭-‬18 SFB15)

Herrens Ande är med er och jag ber verkligen till Gud att er äktenskap ska vara en drivkraft i det arbetet Herren vår frälsaren påbörjat i ert liv och den omgivningen ni befinner er. Det är en fröjd att jag fick lära känna er båda. Ni är bra på det ni gör fortsätt göra det ni kallade till och ni gör det ofantligt bra. Ha en välsignad bröllopsdag och en välsignat äktenskap som omfamnar många. Ni kommer bära mera frukter i ert liv. Det bästa för er ligger framför. Detta är bara början. Älskar er och beundrar er otroligt mycket.

Kram från er broder Sirak.

Önskar er all lycka och Guds rika välsignelse i äktenskapet! ❤ Kram Natalie

Tack Micael, du är en inspiration för mig och många. Tack för att du aldrig gett upp ditt hårda arbete med att visa församlingen hur vi kan leva ett mer kärleksfullt och radikalt liv. Nu startar ett nytt kapitel och jag tror att ni tillsammans kommer att förändra världen till en bättre plats. Grattis!

Gud välsigne er.

/Marius

Hurra hurra, hipp hipp hurra för dagens fantastiska brudpar! Få personer har jag lärt mig och inspirerats av så mycket som av er, om allt mellan himmel och jord 😉 Jag upptäckte psalm 133 när jag bläddrade genom Psaltaren nyligen, och fastnade för den eftersom jag tycker den passar bra till ett äktenskap generellt mellan trossyskon och som hand i handske för just er, med den vision om en kommunitetsrörelse i egendomsgemenskap som ni håller på att förverkliga. Så här kommer den, enligt Svfb(OBS mycket kyrkiska!):

Vad det är gott och ljuvligt att bröder är tillsammans! Det är som när den fina oljan på huvudet rinner ner i skägget, i Arons skägg, som faller ner över dräktens linning. Det är som när Hermons dagg faller över Sions berg. Där skänker Herren välsignelse, liv i alla tider.

En del parafrasa tolkningar skriver ”Guds folk” eller ”bröder och systrar” istället för bara bröder 😉

Kram Jacob

Älskade bror Micael och fina Sarah! Ni är mina idoler på flera sätt. I vad ni vågar, i vad ni ger ert liv för, för era drömmar, och er efterföljelse, men inte minst er enthusisam – det smittar av sig! Må Gud välsigna er med lycka och nyttig motgång. Kram från lillastorasyster Sunniva

Älskade Sarah och Micael. Vi är så oerhört tacksamma för er båda. Ni betyder så mycket i våra och Mosaiks liv. Tack för ni alltid pekar på Herren Jesus. Idag gifter ni er, blir make och maka! Vi ber att Gud ska välsigna ert äktenskap, er kärlek och era liv. Hans och Lotta

Älskade Micael och Sarah! Ni är två fantastiska individer som gör så stor skillnad i dagens samhälle och det kommer bli riktigt spännande att se hur eran resa tillsammans kommer fortsätta nu. Sluta aldrig vara så bra som ni är för ni är verkligen guld! /Rebecka

ÄLSKADE MICAEL OCH SARAH! Ni är två stora förebilder för mig i hur ni lär och lever. Konsekventa, helhjärtade och varma. Även om det stämmer, som ni brukar citera, ‘det finns många lyckliga men värdelösa äktenskap’ så är motsatsen också sann ibland. Och det kan tära. Så kom ihåg att helhjärtat ta tid för varandra och arbeta på er relation precis som på er frälsning. Ett kärleksfullt äktenskap är också ett kraftfullt vittnesbörd. Jag ser fram emot att se er hjälpa varandra mot en ännu närmare och mer innerlig relation till Gud och till varandra framöver! Guds rika välsignelse! /Johannes

Supermycket grattis till er, Sarah & Micael! Önskar er allt gott i äktenskapet och ert liv tillsammans, och många gemensamma äventyr med Jesus! Ni är både gulliga och starka tillsammans. Var välsignade!!! 🙂 /Simon

Micael och Sarah! Önskar er allt gott på er bröllopsdag och i ert äktenskap! Skickar med er en rad från en av mina favoritpsalmer:

Glad att Guds nåd skall mig följa och bära, tills evighetsdagen skall gry.
(Psalmer & Sånger, 644)

Guds nåd kommer att följa och bära er i ert fortsatta liv tillsammans. Lita på det 🙂

Tack att jag får vara er vän, stora kramar! /Emma

Öppet brev till polisen

polisen

Foto: Lisa Wanneby. Creative Commons

Hej polisen.

Jag läser i tidningarna att ni i fredags arresterade fem papperslösa barnfamiljer på ett läger anordnat av Svenska kyrkan.

30 poliser och polishundar använde ni för att göra detta.

Resultatet är bland annat att en av familjerna, med barn på fyra och elva år, sitter inlåsta på förvar och väntar på att bli tvångsutvisade. Er presstalesperson, Ewa-Gun Westford, deklarerade att respekten för kyrkofriden officiellt är över när hon sa:

Det finns inga fredade zoner enligt svensk lag. Det enda som finns är ambassader, i övrigt finns inga fredade zoner.

Jag har några frågor till er.

Skulle ni vilja att era barn arresterades av poliser och tvångsutvisades till ett land de inte vill vara i? Frågan är nästan meningslös, det är klart att ni inte vill, även om det så vore Hawaii de tvångsutvisades till så vänder era magar sig av tanken att någon tvingar dem dit mot deras vilja.

Så känns det förstås för de familjer ni arresterade. Read the rest of this entry

Var inte rädda.

walk-with-me-greg-olsen.jpg

När Jesus kommer gåendes mitt i en härjande storm, när hela himlen öppnar sig över Jesus vid hans dop, vid varje tillfälle en ängel visar sig för någon.. Vid alla de ögonblicken och många fler blir uppmaningen på människors reaktion: ”Var inte rädda.”

”Var inte rädd” kan tyckas vara en banal uppmaning. Om rädsla är en känsla, är det något vi inte styr över.

1 Joh 4:18 säger:

”Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.” 

Att vara orädd tror jag handlar om att välja bort rädsla. Det finns många situationer vi står inför där det är upp till oss att välja vår respons. En sådan är rädsla eller kärlek, dessa två bibliska motsatser. När vi väljer att respondera i enlighet med honom som har större makt än vad det än är som inger fruktan, gör vi en tyst men mäktig bekännelse. Hur mycket terror som än sker, bekänner jag genom min kärleksrespons att det är Gud och hans godhet som har sista ordet i berättelsen om oss människor. Genom att välja kärlek istället för rädsla när jag är på väg hem en mörk natt, väljer jag att bekänna Guds kärlek för alla försvunna söner och döttrar där ute i mörkret. Du har säkerligen helt egna rädslor i ditt liv och kan använda dina egna exempel.

Att vara orädd blir därför en medveten respons på en instinktiv känsla, snarare än känslan själv. Konsekvensen av responsen beskriver Johannes i samma stycke: ”Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.” (1 Joh 4:16)

Varje gång du väljer att älska som respons på rädsla, blir du förvandlad. Istället för att med din rädsla bekänna globala terrornätverk kan du med din kärlek bekänna Guds rike som till skillnad från någon mänsklig konstruktion, är evigt och oförstörbart.

Är rädsla en rättfärdigad respons ibland? 

Att älska är inte att springa framstupa in i en fara eller att göra något dumdristigt. Det handlar som tidigare nämnt om en medveten inre respons på något yttre man upplever hotfullt. Att ta den tryggare vägen hem kan vara smart och behöver inte tyda på att rädslan styr.

Var och en behöver pröva sig själv. Fråga dig själv i varje given situation om du låter kärlek eller rädsla styra ditt beslut. På så sätt blir du gradvis ett starkare och starkare ljus i den här världen, genom många små beslut att låta kärlek få regera i dig istället för rädsla.

Vad som gäller i slutändan

Jag brukar i vanliga fall blogga om apologetik – vilka skäl vi har för att tro – men idag kände jag att jag ville skriva om ett helt annat tema: att älska människor. Man skulle kunna tycka att det är ett ämne som är lite gjort. Men jag tycker ändå att ibland är det läge att komma tillbaka till varför vi gör saker. För min del kan ett exempel vara apologetik – vad är syftet med alla argumenten för Guds existens? Varför läser jag bibeln varje dag?  Har jag inte med mig kärleken i det jag gör så är det mycket som tappar sitt syfte. Egentligen allt. Ett klassiskt uttryck är ”man kan vinna en diskussion och förlora en människa”. Alltså: man kan vara en besserwisser som har alla svar men gör jag det med syftet att krossa någon med mina argument så fyller de ingen som helst funktion. Det ärar inte Gud, ingen kärlek når fram och ingenting är egentligen vunnet.

Personligen måste jag ständigt hålla håll på min egen stolthet och vinningslystnad. Den riskerar verkligen att ta över ibland och då får jag helt enkelt be Gud om förlåtelse, vända om och lära mig från det.

Detta är ett mycket väl citerat bibelord men kan ändå inte lyftas fram nog:

om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal.  Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit. 1 kor 13

Det verkar alltså inte spela någon roll om jag gör en massa goda handlingar ens, kärleken måste finnas med som en grund för och syfte med allt vi gör.

Read the rest of this entry

Pray for Stockholm och andra klichéer

sthlm

När Sverige drabbas av vad som benämns som ett terrorattentat öppnar Stockholmarna sina hem och sina hjärtan. Jag omvänder mig från cynism och Aftonbladet ändrar sin omslagsbild på Facebook.

Jag måste bekänna en sak. Jag är en cyniker, jag tror alltid det värsta om folk och deras motiv. Men i fredags blev jag motbevisad. Det är beklagligt att det ska krävas ett terrorattentat och avstängd kollektivtrafik för att medmänsklighet och omtanke ska komma till ytan, men faktum är att Stockholmarnas respons utmanade min cyniska, fördomsfulla bild av storstadssvenskar. Och min bild av folk i allmänhet.

Aftonbladet ändrade samma eftermiddag sin omslagsbild på Facebook till en bild där det står ”PRAY FOR STOCKHOLM”. Denna paroll är inte ovanlig, istället har den blivit lite av en global kliché som folk använder efter de upprepade terrorattentat som ägt rum i Europa de senaste par åren. Men när svensk media ställer sig bakom dessa ord blir jag överraskad. På riktigt. Mitt i en pågående debatt där en hel rad debattörer högljutt argumenterar för Sveriges offentligt sekulära natur lägger alltså en av de största kvällstidningarna upp en bild där det står att vi ska be för Stockholm. Förstår ni hur stort detta är? Read the rest of this entry

Kärlekens väg – Nu inleds fastetiden

”Om en man gav allt för kärleken? Vem skulle ringakta honom?” (Höga visan 8:7)

Vad har du för rätt?

Det var en gång en grupp människor som dog. En brokig skara. Fattiga, rika, ljushyade, mörkhyade, Svenskar, Amerikaner, unga och gamla. Det dom hade gemensamt var att ingen av dom var nöjda med sina liv. Dom hade lidit, erfarit fattigdomsproblem och rikedomsproblem, lidit av utanförskap och rasism, haft sjukdomar i familjen och känt mindrevärdeskomplex. De hade blivit utsatta för en det ena en det andra. De kände skam och skuld och ångrade saker dom gjort. Helt vanliga människor helt enkelt.

Dessa dog och inför Gud fick dom se sina liv och Gud visade dom vad dom gjort fel och rätt och undrade vad de tyckte om saken.

Men flera av dom blev arga.

”Ja, jag stal det där brödet men jag var ju fattig! Vad vet du om hur det är att vara hungrig?!” sa en.

”Men alltså! Det där karriärlyftet var ju så frestande! Jag skulle få massor med makt! Vad vet du om att få ett erbjudande du inte kan stå emot?!” sa en annan.

”Klart man måste ta lite risker,” sa en annan. ”Man måste satsa lite för att vinna. Det var ju tråkigt att dom där andra kom i kläm. Men vad vet du om att hoppa och lita på att allt ska lösa sig?!”

”Ok jag erkänner, jag var elak. Men det var för att de mobbade mig i skolan. Vad vet du om att bli hånad?!”

”Ja jag slog mina barn. Det gjorde jag bara för att min lärare slog mig! Vad vet du om hur det är att vara illa behandlad av auktoriteter?”

”Klart jag dödade den där skitstöveln som berättade mina hemligheter. Vad vet du om att bli uthängd naken?!”

Dom tyckte inte att Gud hade rätt att påpeka vad dom gjort för fel. För allt har en anledning och Gud vet ju inte hur det är att vara människa. Gud vet inte hur det är att lida

Först blev Gud tyst.

Read the rest of this entry

Livet är som en spegelsal

Läs: Salomos Vishet 11:22-26,  Filliperbrevet 3:7-14, Matteusevangeliet 19:27-30, Psaltaren 25:4-11

Livet är som en spegelsal, ni vet såna där som finns på tivoli. Där finns speglar som gör en tjock, speglar som gör en långsmal, speglar som ger dig stora händer eller ett stort huvud, speglar som förlänger skägg och förstorar tår, som gör din näsa till en potatis och dina öron till trollöron.

I Livet är dessa speglar människorna vi möter. Det sägs att det tar extremt kort tid för oss att bilda den uppfattningen om en annan människa som kommer styra hur vi umgås med den sen. Det handlar om sekunddelar. På ngr sekunder har den spegel bildats som den människan kommer hålla upp mot dig. Den bilden kan förstås förändras, men du har redan sett dennes spegelbild av dig, och det vi en gång sett försvinner aldrig – även om vi inte minns det.

girl-1919351_640

Read the rest of this entry

Förlåtelse är kärlekens kompass

För par månader sedan så träffade jag en person som har varit aktiv i en församling väldigt länge men på något sätt så hamnade utanför kyrkan för att just han inte känner sig accepterad och att han inte såg just den förlåtelsen han fick i praktiken. För personens skull så kommer jag inte nämna personens namn utan kommer kalla personen för ”Jan”Hur kan vi när vi förlåter? Ger vi personen andra chans?

Många känner sig utanför bara för man har begått en synd eller för församlingar tappat förtroende för personen. Men hur är vår strävan efter att likna den mannen vi är kär i dvs Jesus.

Hur vill vi att vi själva och den personen som får förlåtelse ska bemöta Guds nåd?

Bibeln säger i Psalm 103:11-12: ”Ty så hög som himlen välver sig över jorden, så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. Så långt som öster är från väster, så långt från oss förvisar han vår synd.” Read the rest of this entry

Om global nästakärlek

emma andersson

”Älska din nästa som dig själv.”

Jag tror att de flesta människor tycker att ovanstående citat är fint och så, att om människor levde så skulle vi ha en fantastiskt mycket bättre värld, om vi faktiskt lärde oss att älska varandra. Däremot tror jag ibland att vi gör budet om nästakärlek mycket mindre än vad Gud vill.

I höstas pågick en politisk debatt i Danmark kring frågan ”Vem är min nästa?” En minister drog förminskandet av nästakärleken till sin extrem när hon menade att syriska flyktingar inte skulle vara hennes nästa, och att Jesu bud endast skulle innebära att vi ska vara lite extra snälla vid våra familjemedlemmar. Detta är dock tvärt emot Jesu undervisning, och Jesus är enormt tydlig med att kärleksbudet inte bara kan gälla dem vi lever tillsammans med (”Ska ni ha tack för att ni älskar dem som älskar er? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek.”).

Jesus berättar en liknelse om en man som är på vandring. Mannen blir överfallen, rånad och misshandlad, och lämnad åt sitt öde. Människor med andligt anseende och socialt kapital går förbi honom, men en samarier, vilka judarna inte hade mycket till övers för i övrigt, tar sig an honom. Jesus lyfter inte upp de skenheliga  som föredömen, utan samariern, och ger gång på gång kängor till den religiösa eliten och hävdar att ”horor och syndare ska komma före er till Guds rike.”

Read the rest of this entry

Vikten av vänners välsignande vägledning

Skärmavbild 2016-06-01 kl. 16.45.31

Kollektivkompisar

Mycket av det jag gör är ensamarbete: skrivande, läsning, videoskapande och internetevangelisation till exempel. Men det som verkligen bär mig i det jag gör är dels den Helige Ande och dels fantastiska syskon och vänner som jag regelbundet umgås med. Den sociala aspekten av lärjungaskapet är livsnödvändigt.

Jag älskar att bo i kollektiv och hänga och be med andra troende. Min husförsamling Mosaik har varit otroligt viktig under mina år i Uppsala och har varit till enorm uppbyggelse. Vännerna i Pannkakskyrkan, Diakonia och Stefanushjälpen har inspirerat och tränat mig på ett fantastiskt hjälpsamt sätt. Min familj är livsviktig och stöder och bär mig när det går både bra och dåligt, och så har jag sedan bara några veckor tillbaka en underbar flickvän, Sarah, som fyller mig med energi och hopp.

Så när jag möter syskon som hävdar att de inte behöver någon församling och att de fungerar bäst som lärjungar på egen hand blir jag alltid ställd och bekymrad. Det går inte. Gud skapade inte församlingen för att vissa skulle strunta i den. Till och med när de tidiga kristna gick ut på kortare missionsresor sa Jesus åt dem att gå två och två (Luk 10:1). Paulus levde i celibat men hade alltid resesällskap och missionsteam. Read the rest of this entry

Gudsfruktan

När du tänker på Gud, vad ser du framför dig då?

Länge trodde jag att Gud var som mina föräldrar, hård, kontrollerande, opålitlig, lögnare, straffande, någon att frukta och vara rädd för.

Så är det för många. Har du haft en tuff uppväxt med föräldrar och andra vuxna som inte behandlat dig med respekt, kan det krångla till ditt förhållande till Gud.
Min syn på Gud ändrades när jag blev frälst umgicks tätt med Honom och verkligen lärt känna Honom.

Ordet ”gudsfruktan” i undervisningen skrämde mig först. Det påminde så mycket om skräckterrorn från min barndom, att vara rädd, skrämmas till lydnad och få stryk. Men Guds kärlek har inget med skräck, tvång och andra hemskheter att göra. Inte alls!

Till dig som haft föräldrar som svikit dig, behandlat dig illa, ja till och med misshandlat dig, till dig vill jag bara säga:
Sådan är inte Gud! Read the rest of this entry

Aktivism, altruism och ekonomisk utjämning

mörbylånga

När jag besökte Mörbylånga Filadelfiaförsamling på Öland fick jag predika på deras husgudstjänst om aktivism! I det vävde jag in kärlek till nästan och invandraren, kristnas kall att vara altruister som bekämpar egoism och de ekonomiska implikationerna av det: rika ska alltid ge till de fattiga tills de inte är rika längre. Predikan börjar vid 14:25 då jag först sammanfattade föredraget om evangelisation som jag hade hållit kvällen innan samt svarade på lite frågor angående var offentlig evangelisation lämpar sig bäst i dagens samhälle:

Paulus skriver: ”Sök inte konflikt eller tom ära. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Se inte till ert eget bästa utan också till andras. Var så till sinnes som Kristus Jesus var” (Fil 2:3-5). Detta är en grundbult i kristen moral: vi ska sätta andra högre än oss själva. Vi ska bekämpa egoism och självcentrering hos oss själva men också hos andra. En kristen ska inte försöka gynna sig själv genom att exploatera andra, utan gynna andra genom att utge sig själv. Medlidande kräver uppoffringar, och det är både vackert och hederfullt.

Jag berättade om Francis Shongwe, den sydafrikanske pastorn som uppväcktes från döden i september 2003 och som jag fått äran att möta. Han betonade Luk 3:11, den som har två tröjor ska ge till den som ingen har. I Himlen finns ingen fattigdom och hunger och vårt jobb är att be och arbeta ner Himmelriket på jorden genom att bland annat utjämna ekonomiska klyftor. Så älskar vi vår nästa. Så är vi till sinnes som Jesus är.

Läs Bibeln med Ge och du ska få!

Skärmavbild 2016-01-22 kl. 16.51.52

Några av skribenterna

Sveriges största kristna Facebookgrupp Ge och du ska få har en blogg där passionerade lärjungar varje vardag skriver om Bibeln. Gå in och se själva. Det är otroligt inspirerande och vackert att se kristna från alla håll och kanter, de flesta ungdomar, dela Bibelstudier och uppmuntran. Vi följer bibelläsningsplanen En guide för livet som vi har satt ihop själva utifrån några väl valda teman.

Anney Patras inledde med att skriva om Guds avbild utifrån 1 Mos 1:

Jag kan inte se ner på mig själv, för att jag är skapad av Gud. Han som har skapat allt annat i naturen, och jag älskar naturen. Jag älskar hur träden står och ger skugga och liv, hur fåglar flyger över himlen med deras färggranna fjädrar, hur havets djur simmar i ett djupblå hav som är så oerhört vackert. T.o.m. kryp är vackra, titta bara på en nyckelpiga eller en fjäril en sommardag. Allt detta skapade Han, och om det är vackert. Hur kan en människa som är skapad av hans bild inte vara det?

Erik Svenungsson fortsatte att skriva om vår identitet som Guds barn utifrån Rom 8: Read the rest of this entry

Älskar du mig?

Gästinlägg av EFS grundare C.O. Rosenius via corosenius.blogspot.se6935_7_030_00000541_0

”Älskar du mej?” (Joh. 21:6) 

Det är Herren själv, som här talar — Han som ska döma på den yttersta dagen, Han, till vilken du ber i bönen. O, vi skulle dock, om det gällde, krypa på våra knän till Jerusalem för att få höra Honom själv säga, vad Han allraförst frågar efter. Nu frågar Han allraförst efter din kärlek.

Dröj ännu med ditt svar, till dess du väl fattat hans mening. Märk: hans första fråga är: Älskar du mig? —. inte: tjänar du mej? lyder du mej? bekänner du mej? utan: älskar du?

För det andra säger Han inte: älskar du mitt, utan: mej. Han säger inte: älskar du mina krafter och gåvor? utan: älskar du mej — mej, såsom själv en gåva till dej, mej, såsom själv, i min person, hela din tröst och salighet?

Read the rest of this entry