Att lyssna

Då var jag tillbaka i rutinerna igen. Sommaren har varit bra och jag har fått vila mycket. Det var välbehövligt.

Efter mitt mer än årslånga uppehåll när det gäller föreläsningar runt om i landet, är jag på banan igen. Det känns skönt och roligt.

Tänk att sorg och smärta så fullkomligt kan slå undan benen på en.

Jag har gråtit mycket, jag har ifrågasatt varför och sedan vilat. Vilat i Guds famn.

De första veckorna efter att det fruktansvärda hände, satt jag bara i soffan och bad till Gud. Jag panikbad. ”Hjälp mig Gud, hjälp mig med en oehörda smärta.” ”Bär mig, håll om mig, få mig att förstå varför.”

Så löd mina böner till Gud, men jag hade glömt en viktig sak. Jag lyssnade inte på vad Gud sa till mig!

Jag bara bad och bad utan att ta ett djupt andetag och lyssna in.

Vid den tiden talade jag med en riktigt god vän, en kristen broder som är med i min husförsamling.Jag beskrev också för honom vad som hänt och han sa:

”Ja, nu måste du söka Guds ledning för att orka”
”Jag gör inte annat. Svarade jag, men Han är tyst!”

Till svar fick jag:
”Han är inte tyst! Det är du som inte lyssnar!”

Så oerhört tacksam jag är för kärleksfull tillrättavisning från mina kristna syskon!

Det han sa fick mig att förstå att jag bara satt och rabblade böner och ropade efter hjälp, men lyssnade inte på vad Gud sa!

Jag tog mig samman och började lyssna. För det är ju det allt går ut på i ett samtal:en pratar den andre lyssnar, en lyssnar och den andre pratar. Så går det ju till i vilket samtal som helst! Även det med Gud!

I all min smärta och i all min sorg och förtvivlan hade jag glömt det!

När jag väl började lyssna in Gud gav Han mig redskap att använda för att hantera min sorg. Själva smärtan och sorgen i situationen är kvar, men redskapen Han gav mig hjälpte mig att hantera det.

Han bad mig bland annat att ta det lugnt. Lyssna till Honom och vila.

Det har jag gjort.

I helgen var jag ute och undervisade och talade för första gången på ett år och fyra månader.

Jag är äntligen redo igen för att tjänstgöra för Guds rike, som den ambassadör jag är kallad till att vara!

Tack Jesus!

Mitt råd till dig: Glöm inte att lyssna!

Gud välsigne dig!
Désirée Kjellin