Livet inte varar för evigt – åtminstone inte här. Det är något djupt mänskligt i att vi under allhelgonahelgen stannar upp, tänder ljus och minns dem som inte längre finns hos oss.
Vi vågar känna saknaden, låta sorgen få ord och låta stillheten bära deras namn. Det är fint. Det är heligt.
Men för många är allhelgona också tung. Ljuset på graven väcker inte bara minnen – det river upp sår. Förlusten känns på nytt, tystnaden blir högre. Och just där, mitt i smärtan, vill jag säga detta: du är inte ensam, och döden har inte sista ordet.
Jesus grät också vid en grav. När hans vän Lasaros hade dött, stod han där tillsammans med de sörjande och delade deras tårar (Joh 11:35). Men mitt i sorgen sa han också: “Den som tror på mig skall leva om han än dör” (Joh 11:25).
Aposteln Paulus skriver: “Döden är uppslukad och segern vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (1 Kor 15:54–55). När Jesus uppstod bröts dödens makt.
Det betyder inte att sorgen försvinner, men att den inte är slutet. Så när vi tänder våra ljus denna helg gör vi det inte bara för att minnas, utan för att hoppas. För att bekänna att ljuset lyser i mörkret, och mörkret kan inte övervinna det. 
Hela Pingsten 
I arbetet inom äldreomsorgen möter man människor som förlorat både egna barn, make/maka och kära vänner. Det är givetvis en mycket svår sorg att bära. Kärlek är dessvärre förenat med smärta många gånger, som när man förlorar någon man älskar. Det man även upptäcker i arbetet är samtidigt att de som mött Gud och ser fram emot hans himmelrike ändå har kvar hoppet att få möta sina kära där. Att det som de en gång fick ha tillsammans här kommer fortsätta och på ett ännu bättre vis i Guds himmelrike.
I söndags predikades det i Uppsala pingst under rubriken: ”Segrare – när sista ordet är sagt”. Länkar till den predikan längst ner här. Predikanten ger flera bibliska exempel på när Gud vänder olika ”nederlags-situationer” till seger p.g.a att det är Gud som har sista ordet och all makt i sin hand. Vi skiljs från varandra här på jorden och får sedan uppstå till ett evigt liv tillammans med Herren och varandra i hans rike. Det är den slutliga segern och på vägen dit får vi även smaka på denna seger då och då i olika slags segrar även här på jorden när Gud har sista ordet. Missa inte denna Guda-givna predikan:
GillaGilla